4 § I ansöknings- eller besvärshandling eller därmed jämförlig handling skall anges vad som yrkas samt de omständigheter som åberopas till stöd härför. I besvärshandling anges dessutom det beslut mot vilket talan föres.
Sökande eller klagande bör vidare uppge bevis som han vill åberopa och vad han vill styrka med varje särskilt bevis.
Paragrafen reglerar hur ansöknings- eller besvärshandling från enskild skall vara beskaffad i vissa formella hänseenden. Den motsvarar delvis 2 § första stycket departementspromemorians lagförslag.
Nuvarande ordning. I förekommande bestämmelser om besvär, ansökan eller annan framställning till regeringsrätten, kammarrätten eller prövningsnämnd saknas vanligen föreskrifter av formell natur, såsom att handlingen skall innehålla uppgift om namn och adress, vara egenhändigt undertecknad o. d. Genom att 22 § kammarrättsstadgan hänvisar till 52 kap. RB i tillämpliga delar gäller dock att besvärsinlaga till kammarrätten skall vara egenhändigt undertecknad av klaganden eller hans ombud (52 kap. 3 § tredje stycket RB). I 112 § taxeringsförordningen finns vidare en allmän föreskrift om att skattskyldig i besvärsskrifter och övriga inlagor i taxeringsärenden skall lämna fullständig uppgift om sin postadress. Enligt 41 och 44 §§ förordningen om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning skall besvärsinlaga till kammarrätten resp. till regeringsrätten innehålla uppgift om klagandens namn, yrke och postadress samt vara egenhändigt undertecknad av klaganden eller hans ombud.
Departementspromemorian. Det framhålls att det av identifieringsskäl bör begäras att en partsskrivelse innehåller fullständig uppgift om partens namn, yrke och postadress. I enlighet härmed föreslås att sådana uppgifter skall vara obligatoriska. Tillräcklig anledning att kräva uppgift om telefonnummer anses däremot inte föreligga. Det ställs ett allmänt krav på att en partsskrivelse skall vara egenhändigt undertecknad av parten eller hans ombud. De nämnda kraven gäller alla slags skrivelser, således skrivelser varigenom talan väcks, utvidgas, inskränks eller återkallas eller skrivelser med annat innehåll.
Remissyttrandena. Hovrätten över Skåne och Blekinge, kammarrätten samt länsstyrelserna i Stockholms, Värmlands och Västmanlands län uttalar sig för att telefonnummer bör anges i parts skrivelse. Länsstyrelsen i Västmanlands län framhåller att uppgift om parts telefonnummer kan vara av stort praktiskt värde. Mycket ofta är en parts skrivelse ofullständig och behöver kompletteras. Det är då ofta enklast att ringa upp vederbörande i saken.
Kammarrätten, CFU samt länsstyrelserna i Värmlands, Örebro, Västmanlands och Norrbottens län vill ha en föreskrift om att parts skrivelse till förvaltningsdomstol skall innehålla uppgift om personnummer. CFU framhåller att åtminstone födelsetiden borde anges. Den ingår i personnumret som utgör identitetsbeteckning vid databehandlingen på skilda förvaltningsområden, bl. a. inom folkbokförings-, uppbörds- och taxeringsområdena. Tillgång till uppgift om födelsetiden skulle underlätta och säkra identifieringen speciellt i folkbokförings- och skattemål, vid vilkas handläggning det regelmässigt gäller att säkert återfinna vederbörande i datamaskinframställda längder, listor och förteckningar (mantalslängder, röstlängder, taxerings- och uppbördslängder, uppbördslistor, restlängder m. m.). Länsstyrelsen i Västmanlands län påpekar att det blir allt vanligare att personnummer anges i blanketter av olika slag i kontakten med myndigheter och företag (banker, försäkringsbolag m. fl.) och att det därför skulle vara både rimligt och lämpligt att personnumret regelmässigt sattes ut i skrivelser – i vart fall i initialskrivelsen – till förvaltningsdomstol.
Uppgift om parts yrke bör inte vara obligatorisk, anser länsstyrelsen i Västerbottens län. Också länsstyrelserna i Värmlands och Västmanlands län är tveksamma beträffande behovet av denna uppgift.
Länsstyrelsen i Värmlands län anser att föreskriften om parts namn etc. i skrivelse till förvaltningsdomstol bör ha formen av en rekommendation, en, ”bör”-sats. Parts underlåtenhet att lämna fullständiga uppgifter om namn m. m. har i många fall inte sådan betydelse att den måste föranleda någon åtgärd från förvaltningsdomstolens sida. Domstolen bör ha rätt och skyldighet att begära komplettering endast när det behövs för målets handläggning.
Departementschefen. De i departementspromemorians lagförslag angivna kraven på att parts skrivelse till förvaltningsdomstol skall innehålla fullständig uppgift om partens namn, yrke och postadress samt vara egenhändigt undertecknad av parten eller hans ombud riktar sig mot såväl enskild som allmän part. Enligt min mening föreligger det knappast något behov av att i lagen uttryckligen föreskriva hur handlingar från allmänna organ skall vara beskaffade i de nu aktuella hänseendena. Behövliga föreskrifter bör därför ta sikte bara på handlingar från enskilda.
Kraven i departementspromemorian gäller inte bara handling, varigenom talan väcks, utan också annan handling som utvidgar, inskränker eller återkallar en talan. Det får anses tillräckligt att ge föreskrifter i hithörande hänseenden bara i fråga om handling, varigenom enskild väcker sin talan. För enskild kommer bara ansökan och besvär i fråga som medel att väcka talan. Med ansökan förstås då varje form av framställning, oavsett om den i något sammanhang betecknas som anmälan. Bestämmelsen kommer att bli tillämplig på bl. a. ansökan om resning eller återställande av försutten tid.
Bl. a. mot bakgrund av vad remissinstanserna har uttalat är det lämpligt att den enskilde i ansöknings- eller besvärshandling uppger namn, personnummer, yrke, postadress och telefonnummer. Ett ovillkorligt krav på dessa uppgifter skulle dock knappast kunna upprätthållas i praktiken. I anslutning till vad länsstyrelsen i Värmlands län har anfört härvidlag förordar jag att det i bestämmelsen om identifieringsuppgifterna inte krävs att uppgifterna skall lämnas utan i stället föreskrivs att de bör lämnas. Däremot finns det ingen anledning att gå ifrån promemorieförslagets ståndpunkt att undertecknande av besvärshandling m. m. skall vara obligatorisk.
I enlighet med det anförda har i 4 § föreskrivits att ansöknings eller besvärshandling från enskild bör innehålla uppgift om hans namn, personnummer, yrke, postadress och telefonnummer samt att sådan handling skall vara egenhändigt undertecknad av den enskilde eller hans ombud.