Genomförande av granskningen
IAF har i regleringsbrevet för 2018 fått i uppdrag att granska Arbetsförmedlingens kontrollarbete inom arbetslöshetsförsäkringen och inom de arbetsmarknadspolitiska programmen. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 1 november 2018.
Inom ramen för regleringsbrevsuppdraget har IAF genomfört den granskning av Arbetsförmedlingens arbete med individuella handlingsplaner – planeringar, som Arbetsförmedlingen kallar det – som redovisas i den här rapporten.
Arbetsförmedlingen har faktagranskat och fått möjlighet att lämna synpunkter på rapporten.
Urvalet av ärenden
IAF har granskat 250 ärenden för öppet arbetslösa personer som fick eller begärde arbetslöshetsersättning och som vid granskningstillfället i juni 2018 hade varit inskrivna på Arbetsförmedlingen mellan 7,5 och 11,5 månader. Se vidare i bilagan för mer specifik information om urvalet.
Individerna i urvalet har alltså passerat brytpunkten 6 månader utan arbete (som tidigare var definitionen för långtidsarbetslöshet) under den period som har granskats. Det innebär per definition att deras situation har förändrats sedan de skrev in sig som arbetssökande på Arbetsförmedlingen, och att deras behov av stöd i arbetssökandet måste anses ha ökat.
Fokus i granskningen
Sedan juni 2017 har Arbetsförmedlingen ett nytt systemstöd för arbetet med individuella handlingsplaner, kallat ”planeringsverktyget”.6 I systemstödet finns inget slutdatum, utan en handlingsplan som har aktiverats fortsätter att vara ”aktiv”, det vill säga upprättad, ända tills den arbetssökande skrivs ut från Arbetsförmedlingen. Denna konstruktion medför att alla arbetssökande som en gång har fått en handlingsplan upprättad i ”planeringsverktyget”, alltid har en handlingsplan.
Mot denna bakgrund har IAF valt att i den här granskningen fokusera på om handlingsplanerna uppdateras och är aktuella, när det gäller arbetssökande som har varit inskrivna som helt arbetslösa i mellan 7,5 och 11,5 månader.
Granskningen tar avstamp i den bestämmelse i Arbetsförmedlingens föreskrifter[1] som anger att ”revidering av handlingsplanen ska göras vid behov, så att den alltid är aktuell”.
Arbetsförmedlingens tanke är att handlingsplanen ska vara ett levande dokument som uppdateras löpande. I handläggarstödet för arbetet med handlingsplaner tydliggörs det: ”Du ska följa upp, revidera och uppdatera planeringen när den arbetssökandes situation eller arbetsmarknadens krav eller behov förändras, så att planeringen alltid är aktuell och framåtsyftande”.
För att kunna granska om handlingsplanerna är uppdaterade och aktuella har IAF i det här sammanhanget definierat ”aktuell” på följande sätt:
Den arbetsmarknadspolitiska bedömningen i handlingsplanen ska ha reviderats någon gång sedan den arbetssökande skrevs in vid Arbetsförmedlingen för minst 7,5 månader sedan.
Det ska finnas tidsatta aktiviteter inplanerade framåt i tiden, som innebär att den arbetssökande ska göra något.
Handlingsplanen ska vara uppdaterad med de senast registrerade uppgifterna i Arbetsförmedlingens ärendehanteringssystem AIS om den arbetssökandes situation när det gäller sökandekategori, arbetstid, yrkesmässigt sökområde och geografiskt sökområde.
Mer om resultatet av granskningen
Få revideringar av arbetsmarknadspolitisk bedömning
I Arbetsförmedlingens föreskrifter[2] anges det att den individuella handlingsplanen ska innehålla en arbetsmarknadspolitisk bedömning som utgår från den arbetssökandes förutsättningar för arbete, arbetsmarknadens krav och Arbetsförmedlingens uppdrag. Det ska också framgå vilket stöd den arbetssökande kommer att få från Arbetsförmedlingen. I Arbetsförmedlingens handläggarstöd11 konkretiseras detta:
Med utgångspunkt från en arbetsmarknadspolitisk bedömning avgör du vilket stöd den arbetssökande behöver, väljer tjänst och planerar aktiviteter. Det ska tydligt framgå av planeringen vad den arbetssökande ska göra själv och vilket
Sstöd Arbetsförmedlingen ska ge för att den arbetssökande ska nå målet arbete eller utbildning. Den arbetsmarknadspolitiska bedömningen ska alltid visa hur läget ser ut här och nu för den arbetssökande. Den informationen ska hjälpa den arbetssökande att få en tydlig och realistisk bild av sina möjligheter att nå sitt mål.
IAF:s granskning av ärenden visar att i 80 procent av de 250 handlingsplanerna (201 st.) har Arbetsförmedlingen inte reviderat den arbetsmarknadspolitiska bedömningen sedan handlingsplanen upprättades i samband med att de arbetssökande skrev in sig på Arbetsförmedlingen. Den arbetsmarknadspolitiska bedömningen kan därmed inte sägas återspegla den arbetssökandes förutsättningar för arbete, eller ”visa hur läget ser ut här och nu”. Det får konsekvensen att bedömningen av den arbetssökandes behov av stöd inte heller kan vara aktuell, eftersom den ska grundas i den arbetsmarknadspolitiska bedömningen.
IAF konstaterar att Arbetsförmedlingen inte har följt föreskriftens bestämmelse att revidering av handlingsplanen ska göras vid behov så att den alltid är aktuell. Inte heller bestämmelsen om att det av handlingsplanen ska framgå vilket stöd den arbetssökande kommer att få från Arbetsförmedlingen.
Få planerade aktiviteter och få uppföljningar
Av förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten[3] framgår det att Arbetsförmedlingen ska ange den arbetssökandes planerade aktiviteter i den individuella handlingsplanen. Enligt Arbetsförmedlingens föreskrifter[4] ska aktiviteterna planeras utifrån den arbetsmarknadspolitiska bedömningen, vara tidsatta och kunna följas upp. Enligt föreskriften14 ska handlingsplanen även innehålla uppgifter om hur och när den ska följas upp.
På olika ställen i Arbetsförmedlingens handläggarstöd konkretiseras detta:
De aktiviteter som planeras ska ge det stöd som den arbetsmarknadspolitiska bedömningen visat att den arbetssökande behöver. Aktiviteterna ska vara konkreta och beskriva vad den arbetssökande själv förväntas göra och på vilket sätt Arbetsförmedlingen ska stödja den arbetssökande.
Det ska alltid finnas ett planerat uppföljningstillfälle inbokat i planeringen.
I planeringen ska det framgå när och hur aktiviteterna ska genomföras och följas upp samt vem som är ansvarig för genomförandet och uppföljningen.
Stäm av om planeringen är aktuell eller om den behöver ändras och om de valda tjänsterna och aktiviteterna ger önskad effekt. Lägg vid behov till nya tjänster och aktiviteter i planeringen.
IAF:s granskning av ärenden visar att 84 procent av de 250 handlingsplanerna (210 st.) inte innehöll några aktuella aktiviteter. Vid granskningstillfället fanns det alltså inga inplanerade aktiviteter alls framåt i tiden i dessa handlingsplaner. När Arbetsförmedlingen upprättade handlingsplanerna i samband med inskrivningen planerades olika typer av aktiviteter in, ofta både sådana som inbegrep en kontakt med en arbetsförmedlare och sådana som den arbetssökande skulle genomföra på egen hand. Men när datumen för dessa aktiviteter har passerat, har Arbetsförmedlingen inte planerat in några nya aktiviteter.
Granskningen visar även att hälften av de 40 handlingsplaner som innehöll aktuella aktiviteter, saknade en planerad uppföljning av handlingsplanen, avstämning av arbetssökandet eller ny planering. Om de handlingsplaner som inte innehöll några planerade aktiviteter alls räknas med, var det 92 procent av de 250 handlingsplanerna (230 st.) som inte innehöll några uppgifter alls om uppföljning. IAF konstaterar att Arbetsförmedlingen alltså inte har följt bestämmelsen i förordningen om att arbetssökandes aktiviteter ska anges i handlingsplanen. Arbetsförmedlingen har heller inte följt bestämmelsen i föreskriften om att handlingsplanen ska innehålla uppgifter om hur och när den ska följas upp.
Motstridiga uppgifter kan registreras
IAF har under ärendegranskningen uppmärksammat att AIS och applikationerna ”sökandeuppgifter” och ”planeringsverktyget” i det digitala skrivbordet tillåter motstridiga uppgifter.[5] När uppgifter ändras i AIS överförs de inte automatiskt till det digitala skrivbordet, utan det måste göras manuellt i två steg. Om arbetsförmedlaren missar att göra någon av dessa uppdateringar blir följden att uppgifterna i handlingsplanen inte stämmer med dem i AIS. Detta gäller vissa av de uppgifter som en individuell handlingsplan enligt regelverket ska innehålla: den arbetssökandes aktuella situation (sökandekategori), det yrkesmässiga (SSYK) och det geografiska sökområdet samt den tid (heltid, deltid eller både och) som den arbetssökande vill arbeta.
Särskilt problematiskt är detta när det gäller sökområdet, eftersom Arbetsförmedlingen ska ha gjort en bedömning utifrån IAF:s föreskrifter (IAFFS 2015:3) om lämpligt arbete av inom vilka yrken och inom vilket geografiskt område den arbetssökande är skyldig att söka arbete. IAF har i granskningen funnit 40 fall där det tydligt framgår att Arbetsförmedlingen inte hade uppdaterat handlingsplanen med de senaste registrerade uppgifterna i AIS. 83 procent av dem (33 st.) gällde det yrkesmässiga sökområdet. IAF konstaterar att Arbetsförmedlingen inte heller i dessa fall har följt bestämmelsen om att handlingsplanen ska uppdateras och alltid vara aktuell.
Otillräcklig information om arbetssökandes skyldigheter
Av förordningen[6] framgår det att Arbetsförmedlingen ska ange den arbetssökandes skyldigheter i den individuella handlingsplanen. Av handläggarstödet[7] framgår det hur Arbetsförmedlingen tolkar denna bestämmelse:
Arbetsförmedlingen ska informera den arbetssökande om de skyldigheter han eller hon har gentemot Arbetsförmedlingen. Det vill säga att söka arbete aktivt, aktivitetsrapportera, meddela förändringar.
Arbetsförmedlingen har valt en modell med en standardtext som anges i samtliga handlingsplaner, såvida inte arbetsförmedlaren aktivt väljer bort den. IAF har i granskningen inte sett någon handlingsplan utan denna text, vilket är bra. Under rubriken ”Informationsskyldighet” står det att den arbetssökande ska söka arbete aktivt, redovisa sitt arbetssökande i aktivitetsrapporten varje månad och meddela förändringar i sin situation och kontaktuppgifter. Hela texten finns i bilagan till den här rapporten.
IAF bedömer dock att detta inte är tillräckligt. Arbetsförmedlingens tolkning av vad ”den arbetssökandes skyldigheter” innebär stämmer inte överens med de skyldigheter som arbetssökande med någon form av ersättning faktiskt har. En arbetssökande som får eller begär arbetslöshetsersättning, aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning är nämligen skyldig att följa samtliga de regler och villkor som riksdagen och regeringen har beslutat ska gälla för de olika ersättningarna[8] och för deltagande i arbetsmarknadspolitiska program. I annat fall riskerar han eller hon att bli avstängd från ersättningen eller att få ett beslut om deltagande i ett arbetsmarknadspolitiskt program återkallat[9], och därmed ersättningen indragen. Så som den nuvarande standardtexten i handlingsplanen är formulerad riskerar den arbetssökande att få en ofullständig bild av sina skyldigheter. IAF menar att handlingsplanen åtminstone borde innehålla en hänvisning till de bestämmelser som anger vilka den arbetssökandes skyldigheter är, så att han eller hon själv kan ta reda på mer. IAF har i granskningen funnit några fall där enskilda arbetsförmedlare har lagt till en specifik aktivitet om att den arbetssökande ska läsa igenom vilka regler och villkor som gäller för att söka ersättning från arbetslöshetskassan, och en länk till information på Arbetsförmedlingens webbplats.
Få aktiviteter som kan leda till varning eller avstängning
När en arbetsförmedlare planerar in en aktivitet i handlingsplanen väljer han eller hon att registrera den som obligatorisk eller rekommenderad, samt om det är den arbetssökande eller Arbetsförmedlingen som ansvarar för aktiviteten. Arbetsförmedlarens val har betydelse för möjligheten att tillämpa de bestämmelser i lag respektive förordning som anger att en arbetssökande ska varnas eller stängas av från ersättning om han eller hon inte besöker eller kontaktar Arbetsförmedlingen vid överenskommen eller beslutad tidpunkt.[10] Bestämmelsen kan inte tillämpas när det gäller aktiviteter som Arbetsförmedlingen rekommenderar den arbetssökande att genomföra eller som Arbetsförmedlingen själv står som ansvarig för.
Som framkommer ovan visar IAF:s granskning att endast 20 av de 250 granskade handlingsplanerna innehöll en aktivitet för att följa upp handlingsplanen, stämma av arbetssökandet eller göra en ny planering. I 6 av dessa 20 fall var uppföljning en rekommenderad aktivitet. I 7 fall var den visserligen obligatorisk ˗ men inte för den arbetssökande, eftersom det var Arbetsförmedlingen som stod som ansvarig för aktiviteten. Därmed var det endast 7 av 250 arbetssökande som i sin handlingsplan hade en aktivitet för uppföljning, som var registrerad på ett sådant sätt att den arbetssökande kan få en varning eller stängas av från ersättning om aktiviteten inte genomförs.
Sammanfattande bedömning av resultatet
I granskningen fann IAF 49 handlingsplaner där Arbetsförmedlingen hade uppdaterat den arbetsmarknadspolitiska bedömningen en, två eller tre gånger sedan handlingsplanen upprättades i samband med den arbetssökandes inskrivning. Av dessa var det endast 13 handlingsplaner som vid granskningstillfället innehöll aktuella aktiviteter, det vill säga aktiviteter som var inplanerade framåt i tiden. I dessa stämde uppgifterna om den arbetssökandes situation överens mellan de olika systemen, när det gäller sökandekategori, arbetstid, yrkesmässigt sökområde och geografiskt sökområde.
Eftersom det så tydligt anges i regelverket att handlingsplanen ska revideras så att den alltid är aktuell och att den ska innehålla planerade aktiviteter, är IAF:s sammanfattande bedömning att det endast är de ovan nämnda 13 handlingsplanerna som kan betraktas som aktuella. I 5 procent av fallen har Arbetsförmedlingen alltså levt upp till kravet att de individuella handlingsplanerna alltid ska vara aktuella. I resterande 95 procent av fallen bedömer IAF att Arbetsförmedlingen inte har gjort det.
Rapporten har utarbetats och föredragits av Charlotta Ekeström. I arbetet har även Sofia Lindberg deltagit och i ärendegranskningen har Mirella Dizdar, Dan Svensson och Christopher Creutzer deltagit. Vid den slutliga beredningen av ärendet har Lena Aronsson, chef för rättsenheten och Jessica Idbrant, chef för analysenheten deltagit. Chefen för granskningsenheten har fattat beslut i ärendet.
Bilaga
För att bedöma hur allvarliga de brister är som framkommer i samband med IAF:s granskningar utgår myndigheten från en fyrgradig skala:
Påpekande. IAF påpekar en brist när denna inte har lett till några konsekvenser eller till ytterst små konsekvenser.
Anmärkning. IAF anmärker mot en brist av liten omfattning eller mindre allvarlig art.
Kritik. IAF riktar kritik mot brister som är omfattande men mindre allvarliga, eller allvarliga men mindre omfattande.
Allvarlig kritik. IAF riktar allvarlig kritik mot brister av sådan art att de bedöms riskera att skada arbetslöshetsförsäkringens legitimitet. Även andra svårare avsteg från gällande regelverk kan komma ifråga för allvarlig kritik. Normalt krävs också att bristen förekommer i större omfattning.
Urvalet av ärenden
IAF genomförde granskningen av de 250 ärendena i Arbetsförmedlingens systemstöd AIS (digitala skrivbordet) och ”planeringsverktyget” den 20 juni 2018. Granskningen kompletterades med 24 ärenden den 26 juni för att täcka bortfallet. Bortfallet utgjordes av personer som mellan den 31 maj och den 20 juni 2018 hade bytt sökandekategori eller skrivits ut från Arbetsförmedlingen, och som därmed inte längre uppfyllde kriterierna för urvalet.
För granskningen gjorde IAF ett obundet slumpmässigt urval om 250 ärenden bland de individer som uppfyllde följande kriterier:
Arbetssökande som skrevs in vid Arbetsförmedlingen någon gång under perioden 1 juli˗31 oktober 2017 och som
fortfarande var inskrivna den 31 maj 2018 (inte avaktualiserade någon gång under perioden),
var öppet arbetslösa (registrerade i sökandekategori 11) under hela perioden,
var påanmälda till en arbetslöshetskassa och som
fick en individuell handlingsplan upprättad i det nya systemstödet för handlingsplaner.
Definitioner och bedömningar för granskningen
IAF har definierat ”aktuell” handlingsplan mot bakgrund av intentionen med bestämmelserna i regelverket, tiden i arbetslöshet för de arbetssökande vars handlingsplaner har granskats, hur systemstödet för handlingsplaner är konstruerat och vad Arbetsförmedlingen anger i sitt handläggarstöd för arbetet med arbetssökandes planering.
IAF har definierat ”aktivitet” som något som den arbetssökande ska göra eller utföra på ett eller annat sätt; på egen hand eller i kontakt med Arbetsförmedlingen eller någon annan aktör som är relevant för målet arbete eller utbildning. Ren information eller påminnelser om att till exempel söka jobb, lämna in sin aktivitetsrapport eller meddela förändringar har inte betraktats som någon aktivitet. Under rubriken ”Aktuella aktiviteter” i planeringsverktyget syns de aktiviteter som är inplanerade framåt i tiden, om det finns några.
Varje månad ska den arbetssökande lämna in en aktivitetsrapport till Arbetsförmedlingen, där han eller hon redogör för vilka åtgärder han eller hon har vidtagit för att ta sig ur sin arbetslöshet. Det regleras i 6 a § förordning (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten och är således inte att betrakta som en aktivitet av det slag som avses i 6 § samma förordning.
I planeringsverktyget står det ”Det finns inga tidigare bedömningar av den sökandes möjligheter på arbetsmarknaden” när den arbetsmarknadspolitiska bedömningen inte har reviderats någon gång sedan handlingsplanen upprättades. När den har reviderats finns de tidigare versionerna under rubriken ”Historiska bedömningar”.
IAF valde en generös utgångspunkt för bedömningen av de senast registrerade uppgifterna i AIS och har tittat på koderna (SSYK), inte på yrkesbenämningarna. Det medför att när Arbetsförmedlingen i AIS har lagt till eller tagit bort yrken med samma kod har IAF inte betraktat det som egentliga ändringar.
Standardtext om arbetssökandes skyldigheter
Den standardtext som under rubriken ”Informationsskyldighet” i handlingsplanen syftar till att informera om den arbetssökandes skyldigheter lyder:
När jag är inskriven på Arbetsförmedlingen ansvarar jag för att söka arbete aktivt. I aktivitetsrapporten redovisar jag vad jag har gjort för att komma närmare ett arbete. Jag noterar också vilka arbeten jag har sökt. Detta gör jag varje månad mellan den 1:e och den 14:e. Om jag deltar i ett program ska jag sjukanmäla mig första dagen till Arbetsförmedlingen, i stället för till Försäkringskassan. Jag har tillgång till min planering, aktivitetsrapporten och frånvaroanmälan på ”Mina Sidor”. Jag ansvarar även för att meddela förändringar gällande min situation och mina kontaktuppgifter till Arbetsförmedlingen.
-
4 § Arbetsförmedlingens föreskrifter (AFFS 2014:1) om individuella handlingsplaner. ↑
-
2 § Arbetsförmedlingens föreskrifter (AFFS 2014:1) om individuella handlingsplaner. ↑
-
6 § förordning (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. ↑
-
3 § Arbetsförmedlingens föreskrifter (AFFS 2014:1) om individuella handlingsplaner. 14 4 § Arbetsförmedlingens föreskrifter (AFFS 2014:1) om individuella handlingsplaner. ↑
-
Se även IAF:s rapport 2017:16 ”Tillämpningen av regelverket för lämpligt arbete”. ↑
-
6 § förordning (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. ↑
-
Arbetsförmedlingens handläggarstöd ”Arbetssökandes planering” (AFHS 7/2010). ↑
-
Se de allmänna villkoren i 9 § lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring, bestämmelserna om varning och avstängning från ersättning i 43–43 b §§ samma lag och i 6 kap. 2–4 §§ förordning (2017:819) om ersättning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser. ↑
-
Se 37 § förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program, 15 § förordningen (2007:414) om jobb- och utvecklingsgarantin och 12 § förordningen (2007:813) om jobbgaranti för unga. ↑
-
16 § förordningen (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten och 43 § punkt 3 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring respektive 6 kap. 2 och 12 §§ förordning (2017:819) om ersättning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser. ↑