Författningskommentar
Förslaget till kommunallag
9 kap. Kommunal samverkan
I detta kapitel samlas bestämmelserna om kommunalförbund och gemensam nämnd. Bestämmelserna om kommunalförbund inleder detta kapitel eftersom det är den mest omfattande formen av samverkan, därefter kommer reglerna om gemensam nämnd.
En del bestämmelser om gemensam nämnd och kommunalförbund finns kvar i övriga kapitel. Kommunalförbund nämns i 4 kap. 1 § om förtroendevalda, 5 kap. 63 § om interpellationer, 6 kap. 1 § om styrelsens uppsiktsplikt och i 13 kap. om laglighetsprövning. Gemensam nämnd nämns i 13 kap. 13 § om laglighetsprövning.
Kommunalförbund
Bildande av kommunalförbund
1 § Ett kommunalförbund enligt 3 kap. 8 § bildas genom att förbundsmedlemmarnas fullmäktige antar en förbundsordning. Förbundsmedlemmarna kan också i förbundsordningen ange en senare tidpunkt vid vilken kommunalförbundet ska bildas.
I paragrafen anges hur kommunalförbund bildas. Paragrafen motsvarar 3 kap. 20 § andra stycket KL (bet. 1996/97:KU20 s. 43). Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.
Ett kommunalförbund får bildas för överlämnande av kommunala angelägenheter, se kommentaren till 3 kap. 8 §. Ett kommunalförbund bildas på så sätt att medlemmarna genom beslut i fullmäktige antar en förbundsordning. I förbundsordningen kan medlemmarna även ange att förbundet ska bildas vid ett senare tillfälle. Ett kommunalförbund är en offentligrättslig juridisk person som är fristående i förhållande till sina medlemskommuner och som kan förvärva rättigheter och skyldigheter. Kommunalförbund är i första hand en form för frivillig samverkan mellan kommuner. I vissa fall kan en kommunalförbundsbildning dock vara påtvingad (se t.ex. 7 kap. 1 och 2 §§ plan- och bygglagen [2010:900]).
Bestämmelser som ska tillämpas för kommunalförbund
2 § Om inget annat anges eller följer av bestämmelserna om kommuner och region i denna lag, tillämpas dessa även för kommunalförbund.
När ett kommunalförbund har hand om en angelägenhet som det finns bestämmelser om i en särskild författning, ska den författningens bestämmelser om kommuner eller region tillämpas för förbundet.
Om det i någon annan författning finns särskilda bestämmelser om kommunalförbund för ett visst ändamål, ska de tillämpas i stället för bestämmelserna i denna lag.
I paragrafen anges vilka bestämmelser som ska tillämpas på kommunalförbund. Paragrafen motsvarar 3 kap. 21 och 22 §§ KL (prop. 1996/97:105 s. 99–101).
Av första stycket följer att bestämmelserna om kommuner och region i kommunallagen ska gälla om inget annat följer av dem. Bestämmelserna om fullmäktige i kommunallagen ska i mycket stor utsträckning kunna tillämpas när det gäller kommunalförbund med förbundsfullmäktige. Uppdelningen mellan beslutande och verkställande organ är tydlig i förbund med fullmäktige. På förbundsdirektion ska kommunallagens bestämmelser om styrelsen och dess uppgifter i huvudsak kunna tillämpas. Förbundsdirektionen har även vissa beslutande uppgifter och vissa regler om fullmäktige ska därför också tillämpas av en direktion.
I andra stycket anges att om en specialreglerad kommunal angelägenhet blir överförd till ett kommunalförbund medför det att specialregleringen då gäller för kommunalförbundet i stället för kommunen eller regionet.
I tredje stycket anges att bestämmelser i andra lagar som innehåller särskilda bestämmelser om kommunalförbund ska tillämpas i stället för bestämmelserna i kommunallagen. Sådana bestämmelser finns exempelvis i plan- och bygglagen (2010:900) och lagen (2010:1065) om kollektivtrafik.
Beslutande församling, förbundsstyrelse och övriga organ
3 § I ett kommunalförbund ska det som beslutande församling finnas ett förbundsfullmäktige eller en förbundsdirektion.
Ledamöter och ersättare i den beslutande församlingen väljs av förbundsmedlemmarnas fullmäktige enligt vad som anges i förbundsordningen.
Varje förbundsmedlem ska vara representerad i den beslutande församlingen med minst en ledamot och en ersättare. Antalet ersättare ska vara lika många som antalet ledamöter.
I paragrafen regleras kommunalförbunds organisation. Paragrafen motsvarar 3 kap. 23 § KL (prop. 1996/97:105 s. 101).
I första stycket anges att kommunalförbund ska som beslutande församling ha ett förbundsfullmäktige eller en förbundsdirektion. Den beslutande församlingen är ett obligatoriskt organ.
I andra stycket anges att ledamöter och ersättare i den beslutande församlingen väljs av förbundsmedlemmarnas fullmäktige. Frågan om hur medlemmarna ska representeras i den beslutande församlingen ska regleras i förbundsordningen, se 6 §.
Tredje stycket innehåller ett minimikrav om att minst en ledamot och ersättare från varje förbundsmedlem ska vara representerad i den beslutande församlingen. Antalet ersättare ska alltid vara lika många som antalet ledamöter. Kravet på att alla medlemmar ska vara representerade i den beslutande församlingen har sin grund i 14 kap. 1 § regeringsformen, där det sägs att beslutanderätten i kommuner och region utövas av valda församlingar. Det bör därför alltid finnas ett samband mellan medlemmarna och den beslutande församlingen.
4 § Den beslutande församlingen väljs för fyra år, om inte en kortare mandattid anges i förbundsordningen.
Mandattiden räknas från och med den 1 januari året efter det år då val av fullmäktige har hållits i hela landet, om inte annat anges i förbundsordningen.
I paragrafen regleras mandattiden för den beslutande församlingen i kommunalförbund. Paragrafen motsvarar 3 kap. 24 § KL (prop. 1996/97:105 s. 101 f.).
Av första stycket framgår att den beslutande församlingen väljs för fyra år, om inte en kortare mandattid anges i förbundsordningen.
Av andra stycket framgår att mandattiden räknas från och med den 1 januari året efter det då val av fullmäktige har ägt rum i hela landet, om inte annat anges i förbundsordningen. En effekt av detta är att mandattiden kan tillåtas löpa över de allmänna valen.
5 § Den beslutande församlingen ska tillsätta en förbundsstyrelse. Om ett förbund är organiserat med förbundsdirektion, ska direktionen också vara förbundsstyrelse.
Den beslutande församlingen ska tillsätta de organ som utöver förbundsstyrelsen behövs för att fullgöra kommunalförbundets uppgifter.
I paragrafen anges att den beslutande församlingen ska tillsätta en förbundsstyrelse och andra nödvändiga organ. Paragrafen motsvarar 3 kap. 25 § KL (prop. 1996/97:105 s. 102).
I första stycket finns en bestämmelse om att den beslutande församlingen ska tillsätta en förbundsstyrelse. Förbundsstyrelsen är det andra obligatoriska organet, utöver den beslutande församlingen. Om ett förbund är organiserat med förbundsdirektion är direktionen också förbundsstyrelse.
Av andra stycket framgår att den beslutande församlingen även ska tillsätta de övriga organ som behövs för att fullgöra kommunalförbundets uppgifter. Medlemmarna i ett kommunalförbund ges stor frihet att bestämma om förbundets organisation och kan komma överens om vilka organ utöver styrelsen som ska finnas. Förbundets organisation ska framgå av förbundsordningen. Det är möjligt att tillsätta ett interimsorgan med uppgift att företräda förbundet från och med den dag då medlemmarna beslutat att ett förbund ska bildas till och med den dag förbundet formellt har bildats, se 6 §. De organ som tillsätts av en förbundsdirektion är underställda direktionen. Det är den beslutande församlingen som ska tillsätta de organ som, utöver styrelsen, behövs för att fullgöra förbundets uppgifter. Den beslutande församlingen kan ges befogenhet i förbundsordningen att själv avgöra vilka sådana organ som ska finnas. Förbundsstyrelsen eller förbundsdirektionen kan tillsätta utskott inom sig. I sådant fall ska reglerna om utskott i denna lag tillämpas.
Förbundsordningen
6 § Förbundsordningen ska ange
1. kommunalförbundets namn och den ort där förbundet ska ha sitt säte samt förbundets medlemmar och ändamål,
2. förbundets organisation, organens uppgifter och inbördes förhållanden samt om interimsorgan får inrättas och om förbundsstyrelsen ska få vara ställföreträdare för förbundsfullmäktige,
3. antalet ledamöter och ersättare i den beslutande församlingen och hur förbundsmedlemmarna ska vara representerade samt mandattiden i de fall som anges i 4 §,
4. antalet revisorer och deras mandattid,
5. i fråga om förbund med förbundsdirektion, på vilket sätt som revisorer ska utses,
6. om en förbundsmedlem ska ha rätt att väcka ärenden i den beslutande församlingen,
7. om det för beslut ska krävas kvalificerad majoritet i den beslutande församlingen och för vilka ärenden detta ska gälla,
8. om en förtroendevald hos en förbundsmedlem som inte är ledamot i den beslutande församlingen ska ha rätt att delta vid sammanträden enligt 5 kap. 40 §,
9. om en förtroendevald hos en förbundsmedlem som inte är ledamot eller ersättare i förbundsstyrelsen eller någon annan nämnd ska ha sådan närvarorätt som anges i 4 kap. 28 §,
10. på vilken webbplats förbundets anslagstavla ska finnas,
11. förbundsmedlemmarnas andelar i förbundets tillgångar och skulder och fördelningen av förbundets kostnader mellan medlemmarna,
12. förbundsmedlemmarnas styrning av och insyn i förbundets ekonomi och verksamhet,
13. riktlinjer om förbundets budgetprocess,
14. om allmänheten ska ha rätt att ställa frågor om årsredovisningen vid ett sammanträde och i så fall förutsättningarna för detta,
15. förfarandet vid en förbundsmedlems utträde ur förbundet,
16. förutsättningarna för och förfarandet vid förbundets likvidation och upplösning samt grunderna för skifte av förbundets behållna tillgångar när förbundet upplöses,
17. ordningen för att lösa tvister mellan förbundet och dess medlemmar, och
18. ordningen för att bestämma ekonomiska förmåner till ledamöterna och ersättarna i den beslutande församlingen samt, i fråga om förbund med förbundsdirektion, till revisorerna.
I paragrafen ställs krav på vad som ska anges i förbundsordningen. Paragrafen motsvarar delvis 3 kap. 28 § KL (prop. 1996/97:105 s. 104– 108 och prop. 2005/06:55 s. 54). Övervägandena avseende punkterna 5, 10 och 14 finns i avsnitt 6.6.
Förbundsordningen är, vid sidan av bestämmelserna i kommunallagen, det dokument som reglerar förhållandena i ett kommunalförbund. Om den huvudregel som framgår av kommunallagen inte ska tillämpas måste detta regleras i förbundsordningen. Uppräkningen i paragrafen är inte uttömmande, i paragrafen anges bara de frågor som måste regleras i förbundsordningen. Det står medlemmarna fritt att även ta in andra frågor. Vad gäller de olika organen, t.ex. nämnderna, ska deras verksamhet och arbetsformer preciseras i reglementen, se 6 kap. 44 §.
Enligt första punkten ska förbundsordningen ange förbundets namn och den ort där det ska ha sitt säte, vilka förbundsmedlemmarna är samt förbundets ändamål. Sätet måste vara bestämt, bl.a. för att kunna avgöra vilken domstol som är rätt forum vid tvister och för att avgöra vilken förvaltningsrätt som är behörig i första instans i mål om laglighetsprövning. Medlemmarna ges en stor frihet att bestämma ett förbunds ändamål. Det är tillräckligt att de uppgifter som lämnas över till ett förbund faller inom den överlämnande kommunens eller regionets befogenheter, dvs. är kommunala angelägenheter, se 3 kap. 8 §. Eftersom det inte är nödvändigt att uppgifterna är gemensamma för de olika medlemmarna är det tänkbart att bilda s.k. flersaksförbund med olika icke gemensamma uppgifter. Uppgifterna kan även vara geografiskt, funktionellt eller på andra sätt avgränsade.
Enligt andra punkten måste förbundets organisation framgå av förbundsordningen. Medlemmarna har stor frihet att organisera ett kommunalförbund utifrån de förutsättningar som gäller för samarbetet. Ett förbund ska dock ha en beslutande församling och en styrelse, se 2 och 5 §§. Om den beslutande församlingen är förbundsdirektion är dessa två organ ett och samma. Hur förbundet ska vara organiserat i övrigt ska framgå av förbundsordningen. Även organens inbördes förhållanden och befogenheter ska regleras. Medlemmarna kan genom förbundsordningen styra vilka organ den beslutande församlingen får tillsätta eller ge den befogenhet att tillsätta de organ den finner nödvändiga. Rätten att bestämma om förbundets organisation, uppgifter och inbördes förhållanden innebär till exempel en möjlighet att göra undantag från vad som är fullmäktiges uppgifter enligt 5 kap. 1 och 3 §§. Detta kan ske i de fall förbundsstyrelsen tillåts att vara ställföreträdare för förbundsfullmäktige. Även frågor rörande eventuella interimsorgan och deras befogenheter ska behandlas i förbundsordningen. Ett interimsorgan är ett organ som kan företräda förbundet från det att förbundsordningen antas och fram till ett senare datum för förbundets formella bildande, i de fall medlemmarna valt att bildandet inte ska ske samtidigt som förbundsordningens antagande.
Av tredje punkten framgår att förbundsordningen ska ange antalet ledamöter och ersättare i den beslutande församlingen, hur förbundsmedlemmarna ska vara representerade samt deras mandattider. Medlemmarna är fria att bestämma dessa frågor, men alla medlemmar måste vara representerade med minst en ledamot och en ersättare enligt 3 § tredje stycket. Mandattiden enligt 4 § regleras i förbundsordningen.
Enligt fjärde punkten ska antalet revisorer och deras mandattid anges i förbundsordningen. Förbundsmedlemmarna är fria att bestämma antalet revisorer och mandattiden för dessa. I förbund med fullmäktige ska revisorerna utses av fullmäktige. Förbundsordningen ersätter kommunallagens bestämmelser på dessa punkter. I 12 § sägs också att 12 kap. 4 och 5 §§ om val av revisorer inte ska gälla för kommunalförbund.
Femte punkten är en specialbestämmelse för förbund med förbundsdirektion. Direktionen kan inte utse revisorer eftersom de i så fall skulle utse dem som ska granska den egna verksamheten. Det är medlemmarnas fullmäktige som enligt 12 § ska utse revisorer. Det är därför nödvändigt att medlemmarna i förbundsordningen, utöver vad som följer av fjärde punkten, bestämmer på vilket sätt revisorerna ska utses. Det kan anges att revisorerna ska utses av endast någon eller några av medlemmarna eller av alla gemensamt. Direktionen kan inte i sin roll som både beslutande församling och styrelse anta ett reglemente för revisionen enligt 12 kap. 18 §. Detta blir i stället en fråga för medlemmarna. Frågan kan regleras i förbundsordningen eller beslutas särskilt genom samstämmiga beslut. Revisorerna i ett förbund med direktion ska avge en revisionsberättelse till varje medlem. Dessa ska sedan var för sig besluta om ansvarsfrihet för direktionen i sin helhet, se 13 §.
Enligt sjätte punkten ska det anges i förbundsordningen om medlemmarna bestämt att de ska ha rätt att väcka ärenden i den beslutande församlingen.
I sjunde punkten anges att medlemmarna i förbundsordningen kan bestämma att vissa frågor i den beslutande församlingen ska avgöras med kvalificerad majoritet.
Åttonde punkten. Det är inte givet att alla de partier som finns representerade i samtliga medlemskommuner blir representerade i ett förbunds beslutande församling. För att ge kommuner och partier som har en svag representation möjlighet till insyn och att kunna påverka förbundet kan medlemmarna enas om att ge sina förtroendevalda utanför förbundet yttranderätt i förbundets beslutande församling. Sådana möjligheter ska då framgå av förbundsordningen. Den beslutande församlingen i ett förbund kan därutöver, enligt 5 kap. 40 §, besluta att andra än ledamöter ska ha rätt att delta i överläggningar. I detta avseende kan den beslutande församlingen ge yttranderätt åt en vidare krets än vad medlemmarna generellt kan göra i den egna kommunen eller det egna regionet.
I nionde punkten anges att det av förbundsordningen ska framgå om medlemmarna bestämt att en förtroendevald hos en förbundsmedlem som inte sitter i förbundsstyrelsen eller i en förbundsnämnd ska ha närvarorätt vid styrelsens eller nämndens sammanträden. Den beslutande församlingen kan även ta initiativ till en sådan närvarorätt genom att direkt tillämpa 4 kap. 28 §.
Enligt tionde punkten ska förbundsordningen ange på vilken webbplats förbundets anslagstavla ska finnas. Kommunalförbund ska precis som kommuner och region ha en egen anslagstavla på internet. Det finns dock inget som hindrar att kommunalförbund använder sig av en av förbundsmedlemmarnas webbplatser för den egna anslagstavlan, i stället för en egen webbplats. Av rättssäkerhetsskäl får informationen dock inte återges självständigt på flera webbplatser. För att informationen ska nå ut till medborgarna kan det skapas länkar från varje förbundsmedlems webbplats till den webbplats där kommunalförbundet har sin anslagstavla, oavsett om anslagstavlan finns på en för kommunal- förbundet självständig webbplats eller om förbundet använder sig av någon av förbundsmedlemmarnas webbplatser.
Elfte punkten behandlar medlemmarnas andelstal och fördelningen av förbundets kostnader. Medlemmarna ska i förbundsordningen ange vilka andelar de har i förbundets tillgångar och skulder. Andelstalen kan komma till användning vid upplösning av ett förbund eller om ett förbund under löpande drift saknar tillgångar för att betala en skuld. Förbundsmedlemmarna är skyldiga att fylla bristen om ett kommunalförbund saknar tillgångar för att betala av skuld. Ett förbund behöver även få tillskott av kapital eller andra tillgångar. Det är viktigt att medlemmarna i förbundsordningen reglerar hur kostnaderna för ett förbunds verksamhet ska fördelas mellan dem. Sannolikt kommer man fram till samma fördelning som gäller för andelen i tillgångar och skulder, men det behöver inte vara så. I förbund med uppgifter som inte är gemensamma för samtliga medlemmar bör kostnadsfördelningen stå i överensstämmelse med 14 kap. 4 § regeringsformen, som anger att den kommunala beskattningsrätten är till för skötseln av den beskattande kommunens egna men inte andras uppgifter. Kostnadsfördelningen får inte stå i uppenbart missförhållande till den nytta som de olika medlemmarna har av förbundet.
Enligt tolfte punkten ska medlemmarna i förbundsordningen ange vad som ska gälla när det gäller styrningen av förbundets verksamhet och ekonomi. Ett exempel på styrning av detta slag är att det anges att budgeten ska upprättas enligt de riktlinjer som medlemmarna enas om, och att förbundet ska följa upp verksamheten och rapportera till medlemmarna på olika sätt. Syftet är att nödvändiga garantier ska skapas för att förbundet inte ska gå sin egen väg i dessa frågor. Medlemmarnas styrning och insyn är viktig mot bakgrund av att de årligen ska bidra med ekonomiska resurser till förbundet och svarar för förbundets skulder. Kommunalförbund kan bilda bl.a. bolag och stiftelser, men medlemmarna kan genom förbundsordningen inskränka denna rätt. Medlemmarna kan även inskränka förbundets möjligheter att ingå olika förpliktelser som att ta upp lån, ingå borgensförbindelser, förvärva fastigheter m.m. (prop. 1996/97:105 s. 80). Ett sätt att styra förbundet är att i förbundsordningen föreskriva att det krävs kvalificerad majoritet för viktigare beslut (jfr sjunde punkten). Ett sätt att påverka verksamheten är att i förbundsordningen ge medlemmarna rätt att ta upp frågor i förbundets beslutande församling. Styrningen av förbundet får anpassas till förutsättningarna och medlemmarnas önskemål. Förbunds- medlemmarnas styrelser ska var för sig ha uppsikt över kommunalförbundet i enlighet med 6 kap. 1 § andra stycket.
I trettonde punkten anges att förbundsordningen ska innehålla riktlinjer om förbundets budgetprocess. Regleringen om budgetprocessen gäller enligt 9 § bara delvis för kommunalförbund. Förbundsordningen ska därför reglera när budget ska upprättas och när den beslutande församlingen ska fastställa budgeten. Av 8 kap. 14 § följer indirekt att det är styrelsen som upprättar förslag till budget.
Enligt fjortonde punkten ska det i förbundsordningen anges om allmänheten har rätt att ställa frågor om årsredovisningen vid ett sammanträde och i sådant fall förutsättningarna för det.
Femtonde punkten behandlar en medlems utträde. Medlemmarna har en ovillkorlig rätt att utträda ur ett förbund. Förfarandet vid en medlems utträde ska regleras i förbundsordningen. Uppsägningstiden är, enligt 18 §, högst tre år, men kortare tid kan föreskrivas i förbundsordningen.
Sextonde punkten behandlar frågan om likvidation och upplösning av ett förbund och skifte av förbundets tillgångar. Medlemmarna ska i förbundsordningen ange under vilka omständigheter ett förbund ska likvideras och upplösas samt hur det ska gå till. Medlemmarna ska också reglera hur förbundets tillgångar ska delas upp när ett förbund upplöses. Medlemmarnas olika andelar i tillgångarna framgår av förbunds- ordningen (jfr elfte punkten). Av förbundsordningen ska det även framgå vem av medlemmarna som ska bevara förbundets arkiv vid förbundets likvidation och upplösning.
I sjuttonde punkten anges att det av förbundsordningen måste framgå hur tvister mellan förbundet och medlemmarna ska lösas. Medlemmarna kan ha stora möjligheter att styra ett förbund, men det kan ändå uppkomma situationer där förbundet och medlemmarna inte är överens. Därför är det viktigt att det i förbundsordningen anges hur sådana situationer ska lösas.
Artonde punkten anger att det i förbundsordningen måste anges hur ekonomiska förmåner till ledamöter och ersättare i den beslutande församlingen ska bestämmas. När det gäller förbund med förbundsdirektion måste det även anges i förbundsordningen hur ekonomiska förmåner till revisorerna ska bestämmas. Eftersom förbundsdirektionen även utgör förbundsstyrelse och således är föremål för revisorernas granskning ska den inte besluta om den ekonomiska ersättningen till revisorerna.
Utöver de frågor som anges i uppräkningen finns vissa centrala frågor som medlemmarna på något sätt måste komma överens om. Exempel på en fråga som förbundsmedlemmarna kan lösa i förbundsordningen om de så önskar är när förbundet ska vara bildat, hur förbundsmedlemmarna ska vara representerade i förbundets övriga organ samt mandattiden för ledamöterna och ersättarna i organen. Även representationen i presidier i förbundets organ kan bli föremål för styrning i förbundsordningen. Frågan om representationen i dessa organ kan även avgöras av den beslutande församlingen. Ersättarnas tjänstgöring i förbundets organ är en annan fråga. Om medlemmarna inte bestämmer något om detta i förbundsordningen gäller kommunallagens regler. Ytterligare en fråga är förbundsdirektionens verksamhet och arbetsformer. Medlemmarna kan i detta fall överlämna åt direktionen att besluta i dessa frågor.
Ledamöter och ersättare
7 § En förbundsmedlem får till ledamot eller ersättare i den beslutande församlingen välja endast den som är ledamot eller ersättare i för- bundsmedlemmens fullmäktige.
Ledamöter och ersättare i förbundsstyrelsen och andra nämnder samt revisorer väljs bland dem som har rösträtt vid val till någon av förbundsmedlemmarnas fullmäktige.
Paragrafen innehåller bestämmelser om vilka som är valbara till ledamöter och ersättare i den beslutande församlingen och förbundsstyrelsen. Paragrafen motsvarar 4 kap. 23 a § KL (prop. 1996/97:105 s. 109 f.).
Bestämmelsen i första stycket anger att endast personer som är ledamöter i medlemmarnas fullmäktige kan väljas som ledamot i kommunalförbundets beslutande församling. Denna inskränkning i valbarheten görs till följd av föreskriften i 14 kap. 1 § regeringsformen att beslutanderätten i kommunerna utövas av valda församlingar. Genom bestämmelsen säkerställs kopplingen mellan respektive medlem och kommunalförbundets beslutande församling.
Enligt andra stycket väljs ledamöter och ersättare i förbundets övriga organ, dvs. förbundsstyrelse och andra nämnder, beredningar samt revisorer och revisorsersättare, bland dem som har rösträtt vid val till någon av medlemmarnas fullmäktige. En förbundsmedlem kan alltså I denna del välja en förtroendevald som inte är folkbokförd i den egna kommunen.
Proportionella val
8 § Om det begärs av det antal väljande som anges i 2 § lagen (1992:339) om proportionellt valsätt ska val av ledamöter och ersättare i den beslutande församlingen samt revisorer vara proportionella.
Om inte något annat följer av förbundsordningen ska det som sägs i första stycket tillämpas när den beslutande församlingen väljer ledamöter och ersättare i förbundsstyrelsen, andra nämnder och de beslutande organens beredningar samt revisorer.
Paragrafen innehåller bestämmelser om proportionella val. Paragrafen motsvarar nuvarande 5 kap. 46 § första stycket 4 och andra stycket KL (prop. 1996/97:105 s. 111).
Enligt paragrafens första stycke ska val av ledamöter och ersättare till den beslutande församlingen och revisorer vara proportionella om det begärs enligt de förutsättningar som anges i 2 § lagen (1992:339) om proportionellt valsätt.
Av andra stycket följer att medlemmarna i förbundsordningen kan bestämma på vilket sätt ledamöter och ersättare i förbundsstyrelsen, andra nämnder och beredningar samt valen av revisorer och revisorsersättare ska väljas. I annat fall gäller regeln i första stycket även för den beslutande församlingens val av ledamöter till dessa organ.
Budgetprocessen
9 § Det som sägs om budgetprocessen i 11 kap. 8 och 10 §§ gäller inte kommunalförbund.
Enligt paragrafen gäller inte bestämmelserna i 11 kap. 8 och 10 §§ för kommunalförbund. Paragrafen motsvarar 8 kap. 21 § första stycket KL (prop. 1996/97:105 s. 116 f.). Frågorna om när budget ska upprättas och när den beslutande församlingen ska fastställa budgeten regleras i stället i förbundsordningen, se 6 § 13.
10 § I kommunalförbund med förbundsdirektion ska det sammanträde vid vilket budgeten fastställs vara offentligt. Sammanträdet ska tillkännages på kommunalförbundets anslagstavla minst en vecka före sammanträdesdagen.
Paragrafen avser budgetsammanträde i kommunalförbund med förbundsdirektion. Paragrafens motsvarar delvis 8 kap. 22 § KL (prop. 1996/97:105 s. 117). Övervägandena finns i avsnitt 10.2.
I paragrafen anges att sammanträde vid vilket budgeten fastställs ska vara offentligt. Sammanträdet ska tillkännages på kommunalförbundets anslagstavla minst en vecka före sammanträdesdagen. Se även kommentaren till 6 § 10 avseende kommunalförbunds anslagstavla.
Förbundsmedlemmarnas ekonomiska ansvar
11 § Om ett kommunalförbund saknar tillgångar för att betala en skuld, är förbundsmedlemmarna skyldiga att fylla bristen. Varje medlem ska skjuta till så stor del av bristen som svarar mot medlemmens andel i skulden efter de grunder som anges i förbundsordningen.
Paragrafen innehåller bestämmelser om förbundsmedlemmarnas ekonomiska ansvar. Paragrafen motsvarar 8 kap. 23 § KL (prop. 1996/97:105 s. 117 f.).
Förbundsmedlemmarna måste i förbundsordningen reglera varje medlems andel i förbundets tillgångar och skulder och om fördelningen av förbundets kostnader mellan medlemmarna enligt 6 § 11. Bestämmelsen reglerar den slutliga fördelningen av kostnaderna. Om ett förbund saknar tillgångar att betala en skuld ska medlemmarna skjuta till medel motsvarande andelstalen i enlighet med vad som bestämts i förbundsordningen. Medlemmarna har således inte något solidariskt ansvar för förbundets skulder. En medlem är inte heller skyldig att infria skulden direkt till kommunalförbundets borgenär.
Revision
12 § Det som sägs om val av revisorer i 12 kap. 4 och 5 §§ gäller inte för kommunalförbund.
I kommunalförbund med förbundsfullmäktige väljs revisorer av förbundsfullmäktige. I kommunalförbund med förbundsdirektion väljs revisorer enligt vad som anges i förbundsordningen.
Paragrafen anger hur revisorer ska väljas i kommunalförbund. Paragrafen motsvarar 9 kap. 19 § KL (prop. 1996/97:105 s. 118 f. och prop. 2005/06:55 s. 59).
I första stycket anges att kommunallagens bestämmelser om val av revisorer inte är tillämpliga för kommunalförbund.
Av andra stycket framgår att i kommunalförbund med förbundsfullmäktige väljs revisorerna av förbundsfullmäktige. I förbund med förbundsdirektion ska det regleras i förbundsordningen hur valet av revisorer ska gå till, se 6 § 5. I förbund med förbundsdirektion kan medlemmarna i förbundsordningen bestämma att alla medlemmar i förening ska utse revisorer, eller att det ska göras av endast en eller några av medlemmarna.
13 § I kommunalförbund med förbundsdirektion ska revisorerna lämna en revisionsberättelse till var och en av förbundsmedlemmarnas fullmäktige. Det som sägs om fullmäktige i 5 kap. 24, 25, 32 och 49 §§ ska för sådana förbund gälla förbundsmedlemmarnas fullmäktige.
I paragrafen finns bestämmelser om revisionsberättelse i kommunalförbund med förbundsdirektion. Paragrafen motsvarar 9 kap. 20 § KL (prop. 1996/97:105 s. 119 och prop. 1998/99:66 s. 102).
Paragrafen anger att revisorerna i förbund med förbundsdirektion ska lämna en revisionsberättelse till varje medlems fullmäktige. Det är därefter medlemmarnas fullmäktige som var för sig ska göra den prövning av ansvarsfrågan som åligger fullmäktige. Det är alltså medlemmarnas fullmäktige som ska besluta om ansvarsfrihet för direktionen i dess helhet. Det är dock endast den förbundsmedlem som utsett en ledamot som kan entlediga honom eller henne efter nekad ansvarsfrihet. Om fullmäktigeförsamlingarna fattat olika beslut beträffande ansvarsfrihet har sådan inte beviljats. Vad det ska få för konsekvenser för ledamöterna bestämmer de fullmäktige som utsett dem.
14 § Om en förbundsdirektion tillsatt en eller flera nämnder, ska revisorerna lämna en särskild revisionsberättelse som avser nämndernas verksamhet till förbundsdirektionen.
Direktionen prövar om ansvarsfrihet ska beviljas eller inte för de nämnder som den tillsätter.
Paragrafen behandlar revisionens granskning av nämnder som tillsatts av en förbundsdirektion. Paragrafen motsvarar 9 kap. 21 § KL (prop. 1996/97:105 s. 119 f.).
Av första stycket framgår att revisorerna till förbundsdirektionen ska avge en särskild revisionsberättelse avseende nämndernas verksamhet. Särskilda revisorer behöver inte tillsättas för att granska nämndernas verksamhet, granskningen kan göras av de revisorer som valts för att granska förbundsdirektionens verksamhet. Denna berättelse ersätter inte den som revisorerna ska avge över förbundsdirektionens verksamhet enligt 13 §.
Av andra stycket framgår att det är förbundsdirektionen som ska pröva frågan om ansvarsfrihet för de nämnder som direktionen tillsatt.
15 § Revisorer i ett kommunalförbund är skyldiga att på begäran lämna upplysningar till de förtroendevalda revisorerna i varje kommun eller region som är medlem i kommunalförbundet. Skyldigheten gäller upplysningar om
1. kommunalförbundets angelägenheter, och
2. sådana juridiska personer som omfattas av 2 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och till vilka kommunalförbundet enligt 10 kap.
2–6 §§ lämnat över skötseln av en kommunal angelägenhet.
Paragrafen innehåller bestämmelser om revisorernas skyldighet att lämna upplysningar till förtroendevalda revisorer i de kommuner och region som är medlemmar i förbundet. Paragrafen motsvarar 9 kap. 22 § KL (prop. 2005/06:55 s. 59 och prop. 2013/14:118 s. 98).
De upplysningar som avses är sådana som de förtroendevalda revisorerna i medlemskommunerna behöver för att kunna granska att kommunstyrelsen fullgör sin uppsiktsplikt över kommunalförbundet enligt 6 kap. 1 § andra stycket. Skyldigheten gäller även upplysningar om sådana juridiska personer som omfattas av 2 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). I de fall de upplysningar som lämnas till de förtroendevalda revisorerna omfattas av sekretess kommer upplysningarna även hos revisorerna att omfattas av kravet på sekretess enligt bestämmelsen i 11 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen.
Folkomröstning
16 § Kommunalförbund får inte anordna folkomröstning eller anlita valnämnden i en kommun som är förbundsmedlem.
I paragrafen finns bestämmelser om att kommunalförbund inte får anordna folkomröstning eller anlita valnämnden i en medlemskommun.
Paragrafen motsvarar 5 kap. 34 § femte stycket KL (prop. 1996/97:105 s. 111).
Ett kommunalförbund får inte anordna folkomröstningar. Om förbundet ska genomföra en opinionsundersökning eller liknande får det inte anlita valnämnden i någon av medlemskommunerna. Folkomröstning och anlitande av valnämnd kan förekomma beträffande frågor som berör kommunalförbund, men måste i sådana fall göras i en medlems egen regi.
Anslagstavlan
17 § Det som anges om fullmäktige och styrelsen i bestämmelserna om anslagstavlan i 8 kap. 9–11 §§ ska i stället avse förbundsfullmäktige, förbundsdirektion och förbundsstyrelsen.
Paragrafen innehåller bestämmelse om anslagstavlan i kommunalförbund. Övervägandena finns i avsnitt 10.2.
Av 2 § följer att bestämmelserna om anslagstavlan i 8 kap. är tillämpliga också för kommunalförbund. Paragrafen förtydligar att det som där anges om fullmäktige och styrelsen också gäller för förbundsfullmäktige, förbundsdirektion och förbundsstyrelse i kommunalförbund.
Utträde
18 § En förbundsmedlem har rätt att utträda ur ett kommunalförbund.
Uppsägningstiden ska vara tre år, om inte en kortare tid anges i förbundsordningen.
Paragrafen innehåller bestämmelser om utträde ur kommunalförbund. Paragrafen motsvarar 3 kap. 26 § KL (prop. 1996/97:105 s. 103).
Av bestämmelsen i första stycket framgår att medlemmar i ett kommunalförbund har en ovillkorlig rätt att utträda ur förbundet, oavsett hur förbundets varaktighet är reglerad i förbundsordningen. Förfarandet vid en medlems utträde ska regleras i förbundsordningen enligt 6 § 15.
Av bestämmelsen i andra stycket framgår att uppsägningstiden ska vara tre år om inte kortare tid framgår av förbundsordningen. Uppsägningstiden om tre år är den maximalt tillåtna. Ett eventuellt åtagande att kvarstå i förbundet under en längre tid än tre år är inte bindande.
Gemensam nämnd
Tillsättande av gemensam nämnd
19 § Fullmäktige får besluta att en nämnd ska vara gemensam med en annan kommun eller ett annat region.
I paragrafen anges att fullmäktige får besluta om en gemensam nämnd med en annan kommun eller region. Paragrafen motsvarar 3 kap. 4 § 5 KL (prop. 1996/97:105 s. 99).
Paragrafen ger kommuner och region en möjlighet till samarbete genom gemensam nämnd om gemensamma kommunala uppgifter. I en gemensam nämnd behåller alla samverkande parter ett reellt politiskt inflytande över den verksamhet som nämnden ansvarar för. Den gemensamma nämnden blir en egen myndighet liksom övriga nämnder men inte någon ny juridisk person.
Nämnden ansvarar gentemot respektive huvudman för den verksamhet och de uppgifter som denne lägger på nämnden. Revision och ansvarsutkrävande är en fråga för den huvudman som lämnat över den berörda verksamheten till nämnden. I övrigt får frågan om relationen till huvudmännen regleras i en överenskommelse mellan de samverkande kommunerna och regionen, jfr 22 §.
Bestämmelsen i 6 kap. 6 § om att en nämnd måste se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten är tillämplig även på en gemensam nämnd.
20 § En gemensam nämnd tillsätts i någon av de samverkande kommunerna eller regionen och ingår i denna kommuns eller detta regions organisation.
Paragrafen reglerar en gemensam nämnds organisatoriska tillhörighet. Paragrafen motsvarar 3 kap. 3 a § tredje stycket KL (prop. 1996/97:105 s. 98).
Den gemensamma nämnden ingår i den kommuns eller regions organisation där den tillsatts.
Uppgifter
21 § Kommuner och region får genom en gemensam nämnd fullgöra uppgifter enligt 3 kap. 4 §.
En gemensam nämnd får fullgöra uppgifter för vilka det enligt lag eller annan författning ska finnas en eller flera nämnder i varje kommun eller region. Uppgifter som kommun- eller regionsstyrelsen har vid höjd beredskap enligt lagen (2006:544) om kommuners och regions åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap får dock inte fullgöras av en gemensam nämnd.
Paragrafen anger vilka uppgifter en gemensam nämnd får eller inte får fullgöra. Paragrafen motsvarar 3 kap. 3 a § första stycket och andra stycket första och andra meningarna KL (prop. 1996/97:105 s. 97 f.).
En gemensam nämnd kan som huvudregel fullgöra alla kommunala uppgifter. Även uppgifter för vilka det enligt specialreglering ska finnas en eller flera nämnder i varje kommun kan lämnas över till en gemensam nämnd. Av andra stycket andra meningen framgår dock att uppgifter vid höjd beredskap, enligt lagen (2006:544) om kommuners och regions åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, inte får lämnas över till en gemensam nämnd.
22 § En gemensam nämnds uppgifter ska närmare preciseras i en över- enskommelse mellan de berörda kommunerna och regionen.
Paragrafen reglerar överenskommelsen mellan de kommuner och region som samarbetar genom en gemensam nämnd. Paragrafen motsvarar 3 kap. 3 c § KL (prop. 1996/97:105 s. 98). Övervägandena finns i avsnitt 14.2.
Samverkan genom en gemensam nämnd bygger på att kommunerna och regionen kommer överens i ett antal frågor som rör samarbetet. En överenskommelse där den gemensamma nämndens uppgifter närmare preciseras ska således finnas. Det är inte reglerat vad överenskommelsen om samverkan ska innehålla. I överenskommelsen kan det regleras hur konflikter ska hanteras och hur och under vilka förutsättningar samarbetet kan och ska avvecklas. Lämpligt kan också vara att till överenskommelsen foga reglementet för nämnden, se 33 §.
Bestämmelser som ska tillämpas för gemensam nämnd
23 § Det som gäller för en nämnd enligt denna lag ska, om inget annat sägs, även tillämpas för en gemensam nämnd.
Paragrafen anger att kommunallagens bestämmelser om nämnder också ska tillämpas på gemensamma nämnder, om inte något annat anges. Paragrafen motsvarar 3 kap. 3 b § KL (prop. 1996/97:105 s. 98).
Ledamöter och ersättare
24 § Ledamöter och ersättare väljs av fullmäktige i de samverkande kommunerna och regionen. Var och en av de samverkande kommunerna och regionen ska vara representerade i den gemensamma nämnden med minst en ledamot och en ersättare. Antalet ersättare ska vara lika många som antalet ledamöter.
I paragrafen finns bestämmelser om ledamöter och ersättare i den gemensamma nämnden. Paragrafen motsvarar 6 kap. 9 § tredje stycket KL (prop. 1996/97:105 s. 113).
För att en nämnd ska anses vara gemensam måste var och en av de samverkande kommunerna eller regionen ha valt minst en ledamot och en ersättare bland sina egna valbara till nämnden. Det är inte möjligt för en fullmäktigeförsamling att lämna över uppgifter till en gemensam nämnd utan att utse ledamöter och ersättare i nämnden. Genom kravet på representation säkras det politiska inflytandet i nämnden. Varje medlem ska välja ett lika stort antal ersättare som ledamöter. Vid förfall för en ledamot bör denne alltid ersättas med en förtroendevald från samma kommun eller samma region som ledamoten.
Ordförande och vice ordförande i en gemensam nämnd utses av fullmäktige i den kommun som inrättat nämnden, se kommentaren till 6 kap. 21 §.
Ekonomiska förmåner
25 § Förtroendevalda i en gemensam nämnd har rätt till ersättning av den kommun eller det region som har valt dem.
Paragrafen innehåller en bestämmelse om ekonomiska förmåner till förtroendevalda i en gemensam nämnd. Paragrafen motsvarar 4 kap. 15 a § KL (prop. 1996/97:105 s. 109).
Bestämmelsen innebär att förtroendevalda i en gemensam nämnd har rätt till ersättning av den kommun eller det region som valt dem. Det är därmed den kommun eller det region som valt ledamoten som bestämmer vilken ersättning som ska utgå för uppdraget.
Budget
26 § Budgeten upprättas av den kommun eller det region som har tillsatt nämnden. Budgeten ska upprättas efter samråd med de övriga samverkande kommunerna och regionen.
Paragrafen innehåller bestämmelser om budgeten för en gemensam nämnd. Paragrafen motsvarar 8 kap. 4 § andra stycket KL (prop. 1996/97:105 s. 116).
Den kommun eller det region som har tillsatt den gemensamma nämnden ska upprätta budgeten för nämnden. Samråd måste dock ske med övriga samverkande kommuner och region innan budgeten upprättas. De övriga kommunerna och regionen måste i sina respektive budgetar ta upp en post för den gemensamma nämnden.
Rätt till upplysningar
27 § Fullmäktige i en kommun eller ett region som bildat en gemensam nämnd har rätt att begära upplysningar från nämnden. Ordföranden och vice ordföranden i nämnden samt de anställda i de samverkande kommunerna och regionen är skyldiga att lämna upplysningar vid fullmäktiges sammanträden, om det inte finns något hinder mot det på grund av sekretess.
I paragrafen finns bestämmelser om rätt till upplysningar från en gemensam nämnd. Paragrafen motsvarar 5 kap. 22 § andra stycket KL (prop. 1996/97:105 s. 110).
För att fullmäktige i de kommuner eller region som samverkar genom en gemensam nämnd ska kunna bedriva styrning och insyn i nämndens verksamhet har fullmäktige rätt att begära upplysningar från nämnden. Vidare är ordföranden, vice ordföranden och anställda som arbetar för den gemensamma nämnden skyldiga att på begäran från fullmäktige i någon av de samverkande kommunerna eller regionen lämna upplysningar vid dess fullmäktigesammanträden.
Närvarorätt för personalföreträdare
28 § Företrädare för anställda i kommuner eller region som samverkar i en gemensam nämnd får i den omfattning som anges i 7 kap. 13–16 §§ närvara vid sammanträden med den gemensamma nämnden.
Paragrafen reglerar närvarorätt för personalföreträdare vid den gemensamma nämndens sammanträden. Paragrafen motsvarar 7 kap. 8 § första stycket andra meningen KL (prop. 1996/97:105 s. 115).
Personalföreträdare ges rätt att närvara vid en gemensam nämnds sammanträde i samma utsträckning som de har rätt att närvara vid övriga nämnders sammanträden. Samma begränsning för närvarorätten gäller också. Denna rätt och begränsning ska även personalorganisationer ha i kommuner och region som inte formellt tillsatt den gemensamma nämnden.
Interpellationer och frågor
29 § Ledamöter i fullmäktige i kommuner eller region som bildat en gemensam nämnd får ställa interpellationer om nämndens handläggning. För att hämta in upplysningar får ledamöterna ställa frågor. Interpellationer och frågor ska riktas till nämndens ordförande.
Paragrafen motsvarar 5 kap. 52 § tredje stycket och 5 kap. 54 § KL i den del som avser gemensam nämnd (prop. 1996/97:105 s. 112 f.). Paragrafen ger ledamöterna i de samverkande kommunerna och regionens fullmäktige möjlighet att, utöver den avtalade insynen och styrningen, ställa interpellationer och frågor till den gemensamma nämndens ordförande. Enligt 23 § är bestämmelserna om interpellationer och frågor i 5 kap. 59–64 §§ även tillämpliga för gemensam nämnd.
Delegering av ärenden
30 § En gemensam nämnd får, utöver vad som anges i 7 kap. 5 §, även under samma förutsättningar uppdra åt en anställd i någon av de samverkande kommunerna eller regionen att besluta på nämndens vägnar.
Paragrafen reglerar en gemensam nämnds delegering av ärenden. Paragrafen motsvarar 6 kap. 33 § andra stycket KL (prop. 1996/97:105 s. 114 f.).
En nämnd får, enligt 7 kap. 5 §, uppdra åt en anställd hos kommunen eller regionet att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. Enligt denna paragraf får en gemensam nämnd, utöver vad som anges i 7 kap. 5 §, även uppdra åt en anställd i någon av de samverkande kommunerna eller regionen att besluta på nämndens vägnar.
31 § Om en gemensam nämnd med stöd av 7 kap. 5 § uppdrar åt en förvaltningschef inom nämndens verksamhetsområde att fatta beslut, får nämnden överlåta åt förvaltningschefen att i sin tur uppdra åt en annan anställd inom kommunen eller regionet eller i någon av de samverkande kommunerna eller regionen att fatta beslutet.
Paragrafen reglerar möjligheterna till vidaredelegation till förvaltningschef. Paragrafen motsvarar delvis 6 kap. 37 § KL (prop. 1990/91:117 s. 205 f. och prop. 2008/09:21 s. 102).
Bestämmelsen innebär att en förvaltningschef inom en gemensam nämnds verksamhetsområde får uppdra åt en anställd i någon av de samverkande kommunerna eller regionen att fatta beslut.
Tillkännagivande av protokoll
32 § Justeringen av en gemensam nämnds protokoll ska tillkännages på var och en av de samverkande kommunernas och regionens anslagstavlor.
I paragrafen finns en bestämmelse om tillkännagivandet av en gemensam nämnds protokoll. Paragrafen motsvarar 6 kap. 30 § tredje stycket första meningen KL (prop. 1996/97:105 s. 114).
Enligt paragrafen ska justeringen av protokollet tillkännages på var och en av de samverkande kommunernas och regionens anslagstavlor. Detta för att medborgarna i de olika samverkande kommunerna och regionen ska få möjlighet att begära lagligheten av den gemensamma nämndens beslut prövade i domstol och för att de ska kunna informera sig om nämndens verksamhet. Av 8 kap. 12 § följer att tillkännagivandet ska ske senast andra dagen efter det att protokollet justerats. Vidare anges att det av tillkännagivandet ska framgå var protokollet finns tillgängligt och vilken dag det justerades. Tillkännagivandet får inte tas bort från anslagstavlan före överklagandetidens utgång. Se även 13 kap. 5 §.
Reglemente
33 § Reglementet för en gemensam nämnd ska antas av fullmäktige i var och en av de samverkande kommunerna eller regionen.
Paragrafen innehåller en bestämmelse om reglemente för en gemensam nämnd. Paragrafen motsvarar nuvarande 6 kap. 32 § fjärde stycket KL (prop. 1996/97:105 s. 114).
I paragrafen anges att reglementet för en gemensam nämnd ska antas av fullmäktige i var och en av de samverkande kommunerna eller regionen. Reglementet ska avse nämndens verksamhet och arbetsformer, se 6 kap. 44 §. Av praktiska skäl är det viktigt att det endast finns ett reglemente för en gemensam nämnd. Utfärdandet av reglementet kräver samordning mellan parterna. Antagandet av reglementet kan för de olika fullmäktige inte avse mer än de har befogenhet att besluta om.
Revision
34 § En gemensam nämnd ska granskas av revisorerna i var och en av de samverkande kommunerna eller regionen.
Paragrafen anger att samtliga samverkande parters revisorer ska granska den gemensamma nämndens verksamhet. Paragrafen motsvarar 9 kap. 2 § tredje stycket KL (prop. 1996/97:105 s. 118).
Revisionen av en gemensam nämnd kan ingå i en samlad revision hos de samverkande kommunerna eller regionen, men den kan också ske särskilt. Det är upp till var och en av de samverkande kommunerna eller regionen att bestämma hur revisionen ska utföras. Revisorerna ska granska en gemensam nämnds verksamhet till den del verksamheten berör den kommun eller det region de utsetts av. Parterna kan komma överens om hur revisionen praktiskt ska genomföras.
Ansvarsfrihet och anmärkning
35 § Fråga om ansvarsfrihet och om anmärkning för en gemensam nämnd ska prövas av fullmäktige i var och en av de samverkande kommunerna eller regionen.
Paragrafen behandlar frågan om ansvarsprövning. Paragrafen motsvarar 5 kap. 25 a § fjärde stycket KL (prop. 1996/97:105 s. 118, prop. 1998/99:66 s. 96 och prop. 2005/06:55 s. 55 f.).
Enligt paragrafen ska ansvarsprövningen för en gemensam nämnd göras av fullmäktige i var och en av de samverkande kommunerna eller regionen. En gemensam nämnd ansvarar gentemot de olika huvudmännen för att sköta de uppgifter den fått av respektive huvudman.
Det är därför fullmäktige i de olika samverkande kommunerna och regionen som ska ta ställning till hur deras egna förtroendevalda har skött sina uppdrag och besluta i ansvarsfrihetsfrågan när det gäller dem.
Gemensam nämnd inom vård- och omsorgsområdet
36 § Särskilda bestämmelser om gemensam nämnd finns i lagen (2003:192) om gemensam nämnd inom vård- och omsorgsområdet.
I paragrafen finns hänvisning till annan lagstiftning. Paragrafen motsvarar 3 kap. 3 a § andra stycket sista meningen KL (prop. 2002/03:20 s. 45). Paragrafens rubrik har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.
Enligt lagen (2003:192) om gemensam nämnd inom vård- och omsorgsområdet får ett region och en eller flera kommuner som ingår i regionet genom samverkan i en gemensam nämnd fullgöra flertalet av de specialreglerade uppgifter som regionen och kommunerna har inom vård- och omsorgsområdet.