Högsta förvaltningsdomstolens avgörande HFD 2013 ref. 44
Vilka medicinska rehabiliteringsåtgärder måste en försäkrad genomgå för att inte nekas ersättning?
I målet hade den försäkrade varit sjukskriven under ett antal år till följd av ryggbesvär.[1] Han hade under flera år haft halv sjukersättning. Försäkringskassan beslutade att avslå hans ansökan om sjukersättning med motiveringen att den försäkrade av läkare blivit rekommen- derad en steloperation i den nedre delen av ryggen, men på grund av riskerna avböjt erbjudandet. Enligt Försäkringskassan var förutsättningarna för rätt till sjukersättning därmed inte uppfyllda eftersom möjlig medicinsk rehabilitering fanns att tillgå.
I den medicinska utredning som förelåg i målet framkom skilda bedömningar om prognosen för en förbättring av arbetsförmågan efter en operation, men det stod klart att det förelåg risker med ett sådant ingrepp.
Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att kravet på att den försäkrade ska genomgå en rehabiliteringsåtgärd för att ha rätt till sjukersättning endast gäller om åtgärden bedöms kunna medföra att arbetsförmågan i sjukersättningshänseende kan förbättras. Frågan i det aktuella målet var om den försäkrade, oberoende av denna bedömning, kan vägra att genomgå en medicinsk rehabiliteringsåtgärd och ändå ha rätt till sjukersättning. Högsta förvaltningsdomstolen besvarade denna fråga jakande. Den försäkrade kan således ha giltig anledning att vägra att medverka till en medicinsk rehabilitering och ändå ha rätt till sjukersättning.
En operation betraktas som en sådan medicinsk rehabiliteringsåtgärd som en försäkrad under speciella omständigheter kan behöva underkasta sig för att få behålla sin förmån. En tillämpning av indragnings- eller nedsättningsmöjligheten för att förmå en försäkrad att underkasta sig en sjukvårdsåtgärd av sådant slag som en operation, måste dock ske med största försiktighet (FÖD 1984:46, jfr även prop. 1946:312 kapitel 231).
Operationer som kan bli aktuella är sådana som om de inte utförs innebär att arbetsförmågan kan anses stadigvarande nedsatt i förhållande till förvärvsarbete på hela arbetsmarknaden. En sådan operation kan vara av ett ingripande slag. Utgångspunkten bör därför vara att den försäkrades ställningstagande som huvudregel bör godtas. Denna utgångspunkt för prövningen hindrar dock inte att den försäkrade i vissa fall kan anses sakna giltig anledning att vägra att genomgå en operation.
Högsta förvaltningsdomstolen ansåg mot denna bakgrund att den försäkrade hade giltig anledning att vägra att genomgå den aktuella operationen. Sjukersättning kunde därför inte vägras på denna grund (jfr dock HFD 2019 ref. 69 där den försäkrades arbetsförmåga ansågs kunna förbättras genom en njurtransplantation).
-
SOU 2021:69 En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet – Vol 1 s. 253 ↑