Dom 1986-02-26, målnummer A-73-1985
Fråga om arbetsgivare genom att i ett arbetsbetyg skriva att arbetstagaren hyser stor lojalitet mot sin fackförening har gjort sig skyldig till föreningsrättskränkning.
Med anledning av att ett bolag skulle upphöra med sin verksamhet sades arbetstagaren (framöver A.A.) upp från sin anställning. Bolaget gav ett arbetsbetyg till A.A. där det stod att hen ”hyster stor lojalitet till sin fackförening”. A.A.s fackförbund gjorde gällande att utfärdandet av betyget med uttalandet utgör en åtgärd som bolaget vidtagit till skada för A.A. för att hen utnyttjat sin föreningsrätt. Därigenom har bolaget gjort sig skyldigt till föreningsrättskränkning.
Skadan består i att A.A.s möjligheter att erhålla nytt arbete försvåras. Bland arbetsgivare i allmänhet torde det nämligen knappast betraktas som en merit att arbetstagaren är lojal mot sin fackförening. Meningen med uttalandet synes vara att ange att A.A. inte varit lojal mot sin arbetsgivare, vilket dessutom är helt felaktigt, och att varna andra arbetsgivare för att anställa hen. Enligt förbundets mening togs uppgiften om A.A.s lojalitet mot sin fackförening in i betyget på grund av att A.A. hade utnyttjat sitt medlemskap i förbundet. Detta framgår redan av ordalydelsen av betyget. Uppgiften är dessutom helt ovidkommande i ett betyg.
Domskäl
En huvudsaklig tvistefråga i målet är huruvida bolaget kränkte A.A.s föreningsrätt genom att utfärda arbetsbetyget med det nämnda uttalandet.
Enligt 8 § medbestämmandelagen föreligger en kränkning av föreningsrätten i två typer av fall. Den ena typen beskrivs på det sättet att någon på arbetsgivar- eller arbetstagarsidan vidtar en åtgärd till skada för någon på andra sidan för att denne har utnyttjat sin föreningsrätt. I den andra typen av fall vidtas en åtgärd mot någon på andra sidan i syfte att förmå denne att inte utnyttja sin föreningsrätt. I målet är det förra typfallet av intresse. Frågan är om bolaget genom att utfärda arbetsbetyget med det ifrågavarande uttalandet vidtog en åtgärd till skada för A.A. för att hen utnyttjat sin föreningsrätt.
En åtgärd i lagens mening
En första förutsättning för att en kränkning av föreningsrätten skall föreligga är att bolagets utfärdande av arbetsbetyget med det ifrågavarande uttalandet är att betrakta som en åtgärd i lagens mening.
I arbetsdomstolens praxis finns stöd för att föreningsrättskränkande åtgärder kan vara av vitt skilda slag. När begreppet åtgärd skall beskrivas brukar anges att det skall vara fråga om något slag av aktivitet, något konkret. Ett uttalande från en arbetsgivare som ger uttryck för en allmänt avvisande inställning till facklig verksamhet eller missnöje i allmänhet över att någon är fackligt organiserad brukar anges som exempel på vad som faller utanför åtgärdsbegreppet.
Ett arbetsbetyg har den främsta betydelsen att betyget kan åberopas av arbetstagaren till styrkande av dennes meriter vid sökande av ny anställning. Arbetsgivaren är rättsligt förpliktad att utfärda arbetsbetyg i samband med att anställningen upphör. Som framgår av det anförda är arbetsbetyget något väsentligt annat än enbart en i skriftlig form lämnad opinionsyttring från arbetsgivarens sida. Ett utfärdande av arbetsbetyg är otvivelaktigt att betrakta som en åtgärd i föreningsrättslig mening. Uttalandet om A.A.s lojalitet med sin fackförening utgör en del av arbetsbetyget.
Arbetsdomstolen finner med hänvisning till det anförda att bolagets utfärdande av arbetsbetyget med det ifrågavarande uttalandet innebär att en åtgärd vidtogs i den mening som avses i 8 § medbestämmandelagen.
Förutsätter skada
En andra förutsättning för att bolagets handlande skall kunna betraktas som en föreningsrättskränkning är att åtgärden vidtogs ”till skada” för A.A..
Det finns anledning att något stanna inför skadebegreppet i lagen. Man kan fråga sig om lagen innebär att skada måste ha inträffat eller om det är tillräckligt att åtgärden är ägnad att medföra skada. Och skall endast ekonomisk skada beaktas eller även annan olägenhet? Frågor av detta slag fick viss belysning i det lagstiftningsärende varigenom föreningsrättsreglerna gavs sitt alltjämt gällande sakliga innehåll. I det utredningsförslag från år 1939 (SOU 1939:49) som låg till grund för lagstiftningen angavs att åtgärden skulle ha vidtagits ”till nackdel för någon”. I motiven uttalades bl a att till nackdel för annan torde en åtgärd få anses vara, då den är ägnad att för honom medföra skada i ett eller annat avseende. l propositionen (prop 1940 nr 106) ändrades lagtexten på det sättet att ordet nackdel ersattes med ordet skada. Detta skedde utan någon kommentar. Lagen innebar att skadestånd vid föreningsrättskränkning innefattar även ersättning för personligt lidande och för intrång i den kränktes intresse av att ostört bedriva sin verksamhet. I medbestämmandelagens förarbeten förekommer ett uttalande (SOU 1975:1 s 756) av innebörd att ”den i lagen resta förutsättningen att skada skall ha följt av att åtgärd vidtagits sedan någon utnyttjat sin föreningsrätt, endast är ett sätt att uttrycka det subjektiva ”rekvisitet”, dvs kravet att det skall ha förelegat ett syfte att kränka föreningsrätten.”
Enligt arbetsdomstolens mening ger det anförda stöd för att uppfatta skaderekvisitet i 8 § medbestämmandelagen på det sättet att åtgärden vidtagits till skada för den drabbade, om åtgärden är ägnad att leda till någon mera påtaglig olägenhet för denne. Det finns också grund för antagandet att i rättstillämpningen huvudvikten skall läggas vid frågan om det föreligger ett föreningsrättskränkande syfte och inte i vad mån skada kan uppkomma.
När det gäller att pröva huruvida bolagets utfärdande av arbetsbetyget varit till skada för A.A. skall först det självklara påpekandet göras att det inte ligger något negativt i uttalandet om A.A.s lojalitet mot sin fackförening när uttalandet betraktas isolerat från sitt sammanhang. Annorlunda blir läget när uttalandet såsom skett tas in i ett vanligt arbetsbetyg. Eftersom uttalandet är helt ovidkommande i betyget, ligger det nära till hands att läsa in en undermening i uttalandet som är negativ för A.A.. Denna undermening kan uttryckas så att vad bolaget som utfärdare av betyget i själva verket har velat ange är att A.A. brustit i lojalitet mot sin arbetsgivare eller att hen drivit fackliga ståndpunkter på ett sätt som arbetsgivaren ansett vara olämpligt eller något liknande. Förbundets uppgift att det inom branschen finns många arbetsgivare, särskilt bland småföretag, som har en negativ inställning till facklig verksamhet kan inte lämnas obeaktad. En arbetsgivare med en negativ grundinställning till facklig verksamhet måste antas reagera på ett för A.A. oförmånligt sätt när arbetsgivaren får del av uttalandet i betyget. Betecknande är att A.A. själv har uppgivit att hen inte kan tänka sig att visa betyget i dess nuvarande lydelse för en arbetsgivare.
Arbetsdomstolen finner att bolagets utfärdande av arbetsbetyget med uttalandet om A.A.s lojalitet mot sin fackförening har varit till skada för hen.
Åtgärd med föreningskränkande syfte
En ytterligare förutsättning för att en föreningsrättskränkning skall föreligga är att bolaget vidtog åtgärden för att A.A. utnyttjat sin föreningsrätt. Bolaget skall alltså ha haft ett föreningsrättskränkande syfte.
I målet har framkommit följande av betydelse för prövningen av om denna förutsättning är uppfylld. Bolaget underrättade A.A. vid ett tillfälle att hens arbetstid skulle förkortas. A.A. motsatte sig förändringen och uppmanade arbetsgivaren att sätta sig i förbindelse i saken med förbundet. A.A. har berättat att arbetsgivaren blev arg och förklarade att han inte tänkte ta kontakt med förbundet, eftersom han hatade fackföreningar. Det måste enligt domstolens mening hållas för sannolikt att arbetsgivaren formulerade betyget på det sätt som skedde på grund av att A.A. hade utnyttjat sitt medlemskap i förbundet för att få stöd i de uppkomna tvistefrågorna.
I enlighet med den bevisbörderegel som gäller i mål om föreningsrättskränkning betyder det anförda att bolaget skall anses ha haft ett föreningsrättskränkande syfte med sitt handlande. Även den nu behandlade förutsättningen för att en kränkning av föreningsrätten skall föreligga är alltså uppfylld.
Arbetsdomstolen finner sammanfattningsvis att bolaget genom att utfärda arbetsbetyget med uttalandet om A.A.s lojalitet mot sin fackförening vidtagit en åtgärd till skada för A.A. för att hen utnyttjat sin föreningsrätt. Bolaget har alltså kränkt hennes föreningsrätt.