Kammarätten Göteborg dom den 2022-01-13 I mål nr 590-21
Saken
Återbetalning av sjukpenning
A.A yrkar i första hand att beslutet om återbetalning upphävs och i andra hand att hon beviljas hel eller delvis eftergift. Hon anför följande.
Hon har haft nedsatt arbetsförmåga under den aktuella perioden och har rätt till hel sjukpenning. Hon har inte lämnat oriktiga uppgifter. De aktiviteter på Instagram som Försäkringskassan grundat beslutet om återbetalning på visar inte en viss arbetsförmåga, utan utgör en fasad på sociala medier som kan ge sken av att hon mår bra. I själva verket orkar hon knappt att ta sig ur sängen. Att ha en plattform på sociala medier innebär ofta att den enskilde lever ett dubbelliv och det som kommer fram på sociala medier ger sällan uttryck för verkligheten.
Uppdateringarna på Instagram görs av henne eller hennes syster och tar mellan 10 och 20 minuter per vecka. Reklaminläggen är för hennes systers skönhetssalong och det är systern som har ordnat allt. Det är ett skådespeleri i syfte att ge henne välmående. Vid bedömningen av arbetsförmågan ska det bortses från arbetsmässiga, ekonomiska, sociala eller liknande förhållanden. Försäkringskassan har utifrån hennes sociala livsstil bedömt att hon har en arbetsförmåga som i själva verket inte existerar. Det kan strakt ifrågasättas om Försäkringskassan fullgjort sin utredningsskyldighet eftersom det inte är utrett huruvida användning av sociala medier några minuter i veckan verkligen visar en viss arbetsförmåga.
Hon har inte heller varit på utlandsvistelse. Att på sociala medier tagga en plats i ett annat land kan göras utan nämnvärda svårigheter. Även om hon hade varit utomlands har det inte förelegat någon anmälningsskyldighet. En utlandsvistelse är främst relevant vid bosättningsbaserade förmåner.
Det har inte funnits något skäl för henne att misstänka att utbetalningen skulle vara felaktig. Det har inte vid något tillfälle funnits anledning för henne att ens anta att Försäkringskassan skulle anse att hennes sociala medier talar för viss arbetsförmåga. Hon bör därmed i vart fall beviljas eftergift.
Försäkringskassan anser att överklagandet ska avslås.
Skälen för kammarrättens avgörande
Vad målet gäller
A.A har under perioden den 17 juni 2017–30 november 2018 varit beviljad hel sjukpenning och utifrån det medicinska underlaget var hennes arbetsförmåga helt nedsatt huvudsakligen till följd av depression, nedstämdhet och sömnsvårigheter. Det framgår också att hon har andra diagnoser som har påverkat hennes arbetsförmåga. Försäkringskassan har beslutat om återbetalning av del av den utbetalda ersättningen och som grund härför angett att A.A dels lämnat oriktiga uppgifter om sin arbetsförmåga i ansökan om sjukpenning, dels inte anmält att hon i perioder vistats i Turkiet. Det kammarrätten ska pröva är därmed om A.A har orsakat att sjukpenningen har lämnats med ett för högt belopp genom att lämna oriktiga uppgifter eller underlåta att fullgöra en anmälningsskyldighet. Det är Försäkringskassan som har bevisbördan för att det finns förutsättningar för återbetalningsskyldighet.
Återbetalning p.g.a. arbetsförmåga
Försäkringskassan menar att A.A har haft en viss arbetsförmåga samtidigt som hon varit beviljad hel sjukpenning och därför beslutat om återbetalning av 25 procent av den utbetalda sjukpenningen. Försäkringskassan hänvisar till att A.A i sina sociala medier publicerat inlägg av reklamkaraktär samt deltagit i en reklamvideo i Turkiet.
Försäkringskassan anser alltså att A.A under den i målet aktuella perioden fortlöpande haft en arbetsförmåga i ett förvärvsarbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden. Med ett sådant arbete avses vanliga arbeten som den försäkrade trots sin sjukdom kan utföra med ringa eller inga krav på anpassning med hänsyn till hans eller hennes medicinska besvär. Den försäkrade ska bedömas kunna tillgodose alla sådana krav som ett arbete på den öppna arbetsmarknaden ställer. Den kvarvarande arbetsförmågan måste således kunna anses vara tillräcklig för att leva upp till de krav och förväntningar som arbetsgivare på den öppna arbetsmarknaden allmänt sett har när det gäller t.ex. arbetsprestationer och arbetstakt (jfr HFD 2018 ref. 51).
När det gäller frågan om var gränsen går för vilka fritidsaktiviteter som en försäkrad kan utföra med bibehållen sjukpenning, står det klart att det inte får handla om aktiviteter som kan jämställas med arbete eftersom arbetsförmågan då inte kan sägas vara nedsatt på sådant sätt som krävs enligt 27 kap. 2 § socialförsäkringsbalken (jfr HFD 2021 not. 1).
I fråga om Försäkringskassans utredning gör kammarrätten följande bedömning. De inlägg i sociala medier som framgår av utredningen sträcker sig inte över hela den i målet aktuella perioden och efter den 14 juni 2018 finns det över huvud taget inga inlägg. Flera av inläggen är helt klart inte av sådant slag att de kan anses visa på en aktivitet som är att jämställa med arbete eller talar för en arbetsförmåga. I genomsnitt handlar det dessutom sammanlagt om ett eller ett par inlägg i månaden. Varken omfattningen eller karaktären av inläggen är sådan att det går att dra några slutsatser om A.As arbetsförmåga över tid. Förutom inläggen i sociala medier och uppgiften om att A.A vid ett tillfälle deltagit i en reklamvideo saknas utredning som talar för att hon har haft en viss arbetsförmåga. Mot den bakgrunden anser kammarrätten att utredningen inte ger tillräckligt stöd för att A.A har orsakat att sjukpenningen har lämnats med ett för högt belopp genom att lämna oriktiga uppgifter om sin arbetsförmåga.
Återbetalning p.g.a. utlandsresa utanför EU/EES
För att ha rätt till sjukpenning under utlandsresa utanför EU/EES krävs att medgivande från Försäkringskassan inhämtas i förväg (jfr 6 kap. 15 § socialförsäkringsbalken). I praxis har undantag från kravet på medgivande i förväg gjorts i speciella situationer, t.ex. i akuta situationer då det inte funnits tid att ansökan om medgivande i förväg.
När det gäller A.As utlandsresor anser kammarrätten att utredningen i form av hennes inlägg på sociala medier och bankkontoutdrag starkt indikerar att hon har varit i Turkiet under angivna perioder. Hon har inte begärt Försäkringskassans medgivande före avresa och det har inte kommit fram skäl för undantag. Försäkringskassan har därmed haft skäl att besluta om återbetalning av sjukpenning i den delen. Det har inte kommit fram särskilda skäl att bevilja hel eller delvis eftergift.
Sammanfattning
Sammanfattningsvis anser kammarrätten att överklagandet ska bifallas delvis på så sätt att A.A enbart ska vara återbetalningsskyldig för den felaktiga ersättningen hon fått när hon varit i Turkiet.