Ärendet i förvaltningsrätten
Försäkringskassan anser att det kan enligt rättspraxis i vissa fall göras undantag från grundprincipen om att arbetsförmågan bedöms dag för dag. Det gäller när arbetstidens förläggning är medicinskt motiverad och den sammanlagda tiden under en begränsad period inte överstiger vad som är förenligt med sjukskrivningsgraden. Det finns inga uppgifter i det medicinska underlaget att arbetstidens förläggning är medicinskt motiverad.
Skälen för förvaltningsrättens avgörande
Utgångspunkter för prövningen
Frågan i målet är om kvinnan uppfyller förutsättningarna för att beviljas halv sjukpenning under perioden den 28 oktober-24 november och en fjärdedels sjukpenning under perioden den 25 november-27 december 2019.
Högsta förvaltningsdomstolen har i avgörandet HFD 2011 ref. 30 uttalat att rätten till sjukpenning vid deltidssjukskrivning förutsätter i princip att den försäkrade minskar sin normala arbetstid i motsvarande mån varje dag. [—] Reformerna på sjukförsäkringsområdet talar för att principen att rätt till partiell sjukpenning kräver att den försäkrade reducerar sin arbetstid varje dag i förhållande till sin normala arbetstid inte ska tillämpas alltför strikt. Sådana faktorer som arbetsförhållandena och sjukdomens art kan enligt Högsta förvaltningsdomstolens mening behöva vägas in i bedömningen. Sjukpenning bör – under förutsättning att den sammanlagda arbetstiden under en begränsad period inte överstiger vad som är förenligt med deltidssjukskrivningen – kunna utgå när arbetstidsförläggningen syftar till att ta till vara den arbetsförmåga som den försäkrade har och är medicinskt motiverad.
Utredningen i målet
Kvinnans arbetsgivare anger att hon har rätt att ändra i arbetsscheman med skäligt varsel. I detta fall har ändringarna gjort i överenskommelse med kvinnan vid nio tillfällen, då tider för hennes inbokade kunder har avvikit i mindre omfattning. I gengäld har hon istället arbetat kortare tid under närliggande dag. Hon har inte under någon arbetsvecka arbetat mer än halvtid.
I daterat intyg från samma arbetsgivare anges bl. a. att när de fick veta att kvinnan skulle vara sjukskriven la de om schemat ännu en gång för allas skull.
Förvaltningsrättens bedömning
Förvaltningsrätten konstaterar när det gäller perioden den 28 oktober-24 november 2019 att det enligt arbetstidsförläggning framgår att hon endast mycket marginellt har arbetat över fyra timmar per dag vissa dagar. Flertalet dagar har hon arbetat fyra timmar eller mindre förutom att hon dessutom har haft sina lediga dagar däremellan.
Arbetsgivaren har uppgett att kvinnan inte under någon vecka har arbetat mer än halvtid. Förvaltningsrätten anser att det därmed, med hänsyn till arbetsförhållandena, att hon har gjort sannolikt att hon inte har arbetat mer än halvtid under perioden.
När det gäller perioden den 25 november-27 december 2019 anser hon att Försäkringskassan ska beakta den schemaändring som gjordes innan den 25 november 2019 medan Försäkringskassan anser att schemaändringen är gjord i efterhand.
Förvaltningsrätten konstaterar att arbetsscheman på en arbetsplats i de allra flesta fall torde sammanställas innan arbetsperioden börjar. Försäkringskassan har inte preciserat varför den aktuella schemaändringen skulle vara gjord i efterhand.
Eftersom Försäkringskassan inte har bedömt rätten till sjukpenning utifrån de medicinska underlagen, ska beslutet upphävas och målet återförvisas till Försäkringskassan för fortsatt handläggning.
Skiljaktig mening
En rådman är skiljaktig och anger att vad gäller sjukpenning för perioden den 28 oktober-24 november 2019 anges i läkarintygen att det inte finns medicinska skäl att förlägga arbetstiden på annat sätt än att minska arbetstiden lika mycket varje dag.
Det finns därför inte stöd i utredningen för att hennes arbetstidsförläggning är medicinskt motiverad. Hon har således genom att arbeta mer än halvtid uppvisat mer än halv arbetsförmåga och kan därför inte beviljas sjukpenning i högre utsträckning än vad Försäkringskassan har gjort. Enbart det förhållandet att det rör sig om arbetstid som endast marginellt överstiger sjukskrivningsgraden föranleder ingen annan bedömning.
Ärendet i kammarrätten
Försäkringskassan anser att förvaltningsrätten har avvikit från rådande rättsläge att rätten till sjukpenning vid deltidssjukskrivning i princip förutsätter att den försäkrade minskar sin normala arbetstid i motsvarande mån varje dag om inte annat är medicinskt motiverat. I målet har det inte framförts att en annan förläggning av arbetstiden har varit medicinskt motiverad.
Skälen för kammarrättens avgörande
Rätten till sjukpenning vid deltidssjukskrivning förutsätter i princip att den försäkrade minskar sin normala arbetstid i motsvarande mån varje dag. Avsteg från denna princip har gjorts i praxis och sjukpenning har kunnat utgå, under förutsättning att den arbetade tiden genomsnittligt inte överstigit sjukskrivningsgraden, när arbetstidsförläggningen syftar till att ta till vara den arbetsförmåga som den försäkrade har och är medicinskt motiverad (jfr HFD 2011 ref. 30).
Av utredningen framgår att hon under perioden den 28 oktober-24 november 2019 vissa dagar har arbetat mer än halvtid och andra dagar arbetat mindre än halvtid. Något stöd för att ett sådant arbetstidsupplägg har varit motiverat för att ta tillvara den arbetsförmåga hon har haft eller annars har varit medicinskt motiverad går inte att hitta i aktuella läkarintyg eller i övrigt underlag.
Av utredningen framgår i stället att arbetstidsförläggningen har föranletts av bemanningsskäl. Vid dessa förhållanden saknas enligt kammarrättens mening anledning att göra avsteg från principen att den försäkrade ska minska sin arbetstid varje dag med den tid som motsvarar sjukskrivningsnivån. Eftersom hon har arbetat mer än halvtid under vissa dagar av sjukskrivningsperioden kan hon inte anses ha visat att hennes arbetsförmåga har varit nedsatt med hälften.
Överklagandet ska därför bifallas.