Försäkringskassan om begreppet
”Ovan lyfter vi även att normalt förekommande arbete är ett begrepp som kan vara svårt både för handläggarna att tillämpa och för en person som ansöker om sjukpenning, att både handläggare och försäkrad ska veta var gränsen går för rätten till ersättning. Av förarbeten och praxis framkommer att det är ett vanligt arbete som den försäkrade, trots sin sjukdom, kan utföra med ringa eller inga krav på anpassning med hänsyn till dennes medicinska besvär. Det rör sig om en prövning mot en fiktiv arbetsmarknad på så sätt att det inte krävs att det rent faktiskt finns ett arbete tillgängligt för den försäkrade på den ort hen bor.
Ovan lyfter vi även att normalt förekommande arbete är ett begrepp som kan vara svårt både för handläggarna att tillämpa och för en person som ansöker om sjukpenning, att både handläggare och försäkrad ska veta var gränsen går för rätten till ersättning. Av förarbeten och praxis framkommer att det är ett vanligt arbete som den försäkrade, trots sin sjukdom, kan utföra med ringa eller inga krav på anpassning med hänsyn till dennes medicinska besvär. Det rör sig om en prövning mot en fiktiv arbetsmarknad på så sätt att det inte krävs att det rent faktiskt finns ett arbete tillgängligt för den försäkrade på den ort hen bor.
Trots att begreppet inte är definierat i lagstiftningen så har de intervjuade specialisterna och handläggarna en bild av vad ett normalt förekommande arbete kan vara. Alla specialister och flera handläggare utgår från att det är ett arbete med ”ingen eller ringa anpassning”. Några handläggare nämner även att det är ett arbete som finns över hela landet.””
PM 2022:1 Kvalitetssäkring av och bedömning mot normalt förekommande arbete s. 50