Förvaltningsrätten i Umeå
Bakgrund och yrkanden
AA har fått barnbidrag för ett barnbarn som varit familjehemsplacerad hos henne. Försäkringskassan fick den 18 februari 2020 en begäran från socialnämnden om ändrad utbetalning av barnbidrag med uppgift om att barnet återplacerats den 29 februari 2020. Utbetalningen av barnbidraget till AA skulle därför upphöra fr.o.m. mars 2020.
Försäkringskassan beslutade i oktober 2020 att AA inte skulle få barnbidraget fr.o.m. november 2020. Försäkringskassan beslutade vidare den 25 oktober 2021 att AA skulle betala tillbaka 10 000 kr som hon fått för mycket i barnbidrag under perioden den 1 mars – 31 oktober 2020 (8 månader x 1 250 kr). I samband med begäran om omprövning av Försäkringskassans beslut uppgav AA att hon fört över barnbidrag till barnets mamma varje månad samt att hon själv har en liten pension och höga utgifter och att hon också försörjer ett barn som hon har vårdnaden om. Vid omprövning den 18 november 2021 ändrade inte Försäkringskassan beslutet som fattades den 25 oktober 2021. I beslutet angavs som motivering bl.a. följande. AA har fått för mycket barnbidrag utbetalt för perioden mars – oktober 2020.
Försäkringskassan har orsakat den felaktiga utbetalningen då informationen från socialkontoret i februari 2020 om att barnet inte längre bodde kvar hos AA inte uppmärksammats. AA är dock återbetalningsskyldig då hon skäligen borde ha insett att hon fått pengar som hon inte haft rätt till då barnet varken var placerad eller bodde hos henne. Att hon fört över barnbidraget till barnets mamma påverkar inte bedömningen då hon inte haft rätt till utbetalningarna. Det AA framfört i begäran om omprövning är inte särskilda skäl för eftergift. Det bedöms också att betalningsförmåga inte kan uteslutas på sikt.
AA överklagar Försäkringskassans beslut och anför bl.a. följande. Hon har inte gjort något fel gällande barnbidraget. Hon har i god tid meddelat Försäkringskassan att barnet inte var familjehemsplacerad hos henne, just för att inte behöva bli skyldig en massa pengar. Hon har meddelat att barnets mamma skulle flytta till Sverige i mars och att hon ville att barnbidraget skulle stoppas. Det är Försäkringskassan som gjort fel när barnbidraget fortsatte att betalas ut, trots att socialkontoret meddelat att det skulle stoppas.
Hon har ju inte ens själv använt barnbidraget utan har överfört pengarna till sin dotter. Enligt kontoutdrag som hon bifogat har hon fört över 1 000 kr per månad under mars och april 2020. Under maj och juni förde hon inte över några pengar utan dottern fick använda hennes bankkort för inköp. Under juli och augusti förde hon över 1 250 kr per månad till dottern. Under september gjordes ingen överföring eftersom hon och dottern åkte till Finland för att ordna upp saker. Hon betalade då dotterns utgifter från sitt konto.
Försäkringskassan anser att överklagandet ska avslås och hänvisar i allt väsentligt till motiveringen i det överklagade beslutet samt anför att det förhållandet att AA har överfört pengar till barnets mamma vid några tillfällen under aktuell period inte befriar henne från den återbetalningsskyldighet som föreligger avseende det felaktigt utbetalda barnbidraget.
Rättsliga utgångspunkter
Av 108 kap. 2 § socialförsäkringsbalken framgår att Försäkringskassan ska besluta om återbetalning av ersättning om den försäkrade har orsakat att ersättning lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp genom att lämna oriktiga uppgifter, eller underlåta att fullgöra en uppgifts- eller anmälningsskyldighet. Detsamma gäller om ersättning i annat fall lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp och den som fått ersättningen har insett eller skäligen borde ha insett detta. Av 108 kap. 11 § framgår att om det finns särskilda skäl får kravet på återbetalning helt eller delvis efterges
Skälen för avgörandet
I målet är fråga om AA är återbetalningsskyldig för barnbidrag som utbetalats till henne för ett familjehemsplacerat barn under perioden mars – oktober 2020. Det framgår av utredningen att barnet enligt socialnämndens uppgifter skulle återplaceras den 29 februari 2020. Barnbidraget skulle därför inte ha betalats ut till AA fr.o.m. mars 2020. Hon har därför felaktigt fått utbetalt barnbidrag med 10 000 kr under perioden mars – oktober 2020.
Det är Försäkringskassan som orsakat att barnbidraget betalats ut felaktigt genom att inte ha uppmärksammat socialnämndens uppgifter i februari 2020. AA kan ändå vara återbetalningsskyldig om hon insett eller skäligen borde ha insett att bidraget lämnades felaktigt. Enligt AAs uppgifter meddelade hon Försäkringskassan i god tid att barnet inte längre var familjehemsplacerad hos henne och att barnets mamma skulle flytta till Sverige i mars. Det finns därför stöd för att hon insett eller skäligen borde ha insett att barnbidraget lämnades felaktigt när bidraget fortsatte att betalas ut till henne, trots att barnet inte längre var placerad och bodde hos henne. De allmänna förutsättningarna för återbetalningsskyldighet är därför uppfyllda.
Om det finns särskilda skäl får kravet på återbetalning helt eller delvis efterges. En individuell och sammanvägd bedömning av omständigheterna bör göras. De faktorer som kan behöva beaktas är bl.a. orsaken till den felaktiga utbetalningen, hur lång tid som gått sedan utbetalningen, beloppets storlek och den återbetalningsskyldiges ekonomiska förhållanden, hälsa och försörjningsmöjligheter (jfr RÅ 2008 ref. 2).
AA har visserligen inte visat att hon under hela perioden har fört över hela barnbidraget till barnets mamma. Det hon har anfört och den utredning hon har gett in innebär dock, enligt förvaltningsrättens mening, att hon har gjort sannolikt att barnbidraget huvudsakligen har tillförts den som har att svara för barnets underhåll. Barnbidraget har således använts för avsett ändamål (jfr RÅ 2007 ref. 26). Av utredningen i målet framgår att något barnbidrag inte betalats ut till barnets mamma under perioden mars – juni 2020 då det enligt Försäkringskassans uppgifter inte fanns någon möjlig betalningsmottagare i Sverige. Från och med juli 2020 ska barnbidrag dock ha betalats ut.
Försäkringskassan har således under perioden juli – oktober 2020 betalat ut dubbla barnbidrag för samma barn. Det finns inga uppgifter som tyder på att AA, som två gånger under perioden fört över 1 250 kr till barnets mamma, känt till detta förhållande.
AA har visserligen känt till att hon inte hade rätt till barnbidraget. Hon har emellertid inte tillgodogjort sig pengarna utan sett till att de har använts för barnets underhåll. Även om detta har inneburit att bidrag under en period har utgått till en förälder som inte varit bosatt i Sverige och under en annan period har utbetalats dubbelt, kan ingen av dessa omständigheter läggas AA till last. Omständigheterna i målet är enligt förvaltningsrättens mening sådana att det finns särskilda skäl att helt efterge kravet på återbetalning. Överklagandet ska därför bifallas.
Kammarrätten i Sundsvall
Yrkanden m.m.
Försäkringskassan yrkar att kammarrätten ska fastställa myndighetens beslut om återbetalning av barnbidrag och anför bl.a. följande. Det är visat att de allmänna förutsättningarna för återbetalningsskyldighet är uppfyllda eftersom AA får anses ha insett eller skäligen borde ha insett att barnbidraget lämnades felaktigt när bidraget fortsatte att betalas ut till henne när barnet inte längre var familjehemsplacerat hos henne. Förvaltningsrätten har enbart gjort eftergiftsbedömningen utifrån att den felutbetalda ersättningen har ansetts vara sakligt motiverad och bortsett från att AA har insett eller skäligen borde ha insett att barnbidraget lämnades felaktigt.
Det är vidare inte visat att alla felutbetalningar under den aktuella tidsperioden har varit sakligt motiverade, dvs. har kommit den till del som avses med ersättningen. Det förhållandet att AA under aktuell period har överfört pengar till sin dotter innebär inte att det är visat att det finns skäl för eftergift av hela det återkrävda beloppet. Det har inte heller gjorts sannolikt att den ersättning som felaktigt utgått till AA enbart har använts för barnets underhåll.
AA anser att överklagandet ska avslås och anför bl.a. följande. Försäkringskassan har gjort fel genom att inte beakta att både socialnämnden och hon i god tid har meddelat att barnet inte bor hos henne längre.
Skälen för kammarrättens avgörande
Kammarrätten instämmer i förvaltningsrättens bedömning att AA insett eller skäligen borde ha insett att barnbidrag om 10 000 kr för tiden 1 mars–31 oktober 2020 betalades ut felaktigt till henne och att det därmed finns förutsättningar för återkrav av detta belopp (108 kap. 2 § andra stycket socialförsäkringsbalken).
Frågan är då om det finns särskilda skäl att helt eller delvis efterge kravet på återbetalning av barnbidraget.
Högsta förvaltningsdomstolen har i ett mål gällande underhållsstöd helt eftergett ett återkrav när den försäkrade inte insett eller borde ha insett att en utbetalning av stöd varit felaktig och stödet utgått till en person för en situation som det var avsett för (se rättsfallet RÅ 2007 ref. 26).
Av utredningen i målet framgår visserligen att orsaken till de felaktiga utbetalningarna var ett förbiseende av Försäkringskassan. AA har dock enligt hennes egna uppgifter varit väl medveten om att hon inte hade rätt till felaktigt utbetalat barnbidrag. Enbart den omständigheten att hon vissa månader fört över pengar till sin dotter medför inte att det finns skäl att efterge kravet på återbetalning.
Sammantaget anser kammarrätten att det inte har kommit fram sådana ekonomiska, personliga eller andra förhållanden som innebär att det finns skäl att efterge kravet på återbetalning av det barnbidrag som felaktigt har betalats ut till AA. Försäkringskassan har därmed haft fog för sitt beslut. Förvaltningsrättens dom ska därför ändras och Försäkringskassans beslut fastställas.