Förvaltningsrätten i Linköping
Bakgrund och yrkanden
Samhällsbyggnadsnämnden[1] beslutade den 17 oktober 2022 att bevilja AA tillstånd till färdtjänst med kostnadsfri ledsagare under perioden den 13 oktober 2022–31 oktober 2027. Som skäl för beslutet angavs i huvudsak följande. AA har en varaktig funktionsnedsättning som medför väsentliga svårigheter för honom att förflytta sig på egen hand och att resa med allmänna kommunikationsmedel. De allmänna kommunikationerna utvecklas och förbättras ständigt gällande tillgänglighet vilket gör att personer med funktionsnedsättningar i högre grad kan nyttja dem, därav ska AAs beviljade tillstånd tidsbestämmas.
Nämnden beslutade den 18 oktober 2022 att avslå AAs ansökan om ensamåkning vid färdtjänst. Som skäl för beslutet angavs i huvudsak följande. Resor med färdtjänst samplaneras med andra resenärer. Undantag kan göras i fall där resenären på grund av medicinska skäl inte klarar av samåkning, vilket ska styrkas med ett aktuellt intyg från specialistläkare. Det har inte framkommit tillräckliga medicinska skäl för att AA inte skulle klara av att samåka med andra resenärer.
AA yrkar att färdtjänsttillståndet med kostnadsfri ledsagare ska gälla tills vidare, samt att han ska beviljas ensamåkning vid färdtjänst och att föreskriften därom ska gälla tills vidare. Han anför i huvudsak följande. Hans funktionsnedsättning är livsvarig och dess symptom är progredierande, vilket framgår av läkarintyg. Om de allmänna kommunikationerna skulle utvecklas och förbättras så mycket att han skulle klara av att använda dem, bör det ankomma på nämnden att visa det.
Hans funktionsnedsättning medför att möjligheten till ett självständigt liv är mycket begränsad. En fungerande färdtjänst spelar en central roll i hans vardag. Ledsagare och ensamåkning har varit en förutsättning för att han ska kunna leva ett så självständigt liv som möjligt och kunna få en fungerande vardag även utanför boendet. Han tillhör personkretsen enligt LSS och har rätt till samordnade insatser.
Nämndens beslut är inte förenliga med den individuella plan som tagits fram för honom. Sedan föregående färdtjänstbeslut upphörde att gälla har personalen på hans boende arbetat övertid för att skjutsa honom dit han behöver åka, exempelvis till hans dagliga verksamhet. Ledsagare och ensamåkning är en förutsättning för att han ska kunna nyttja sitt färdtjänsttillstånd. Till stöd för sin talan åberopar AA bl.a. ett läkarintyg utfärdat den 28 oktober 2022.
Nämnden medger bifall till överklagandet på så sätt att AAs färdtjänsttillstånd ska gälla tills vidare, men vidhåller sina beslut i övrigt. Nämnden anför i huvudsak följande. Hänsyn ska endast tas till regler som gäller färdtjänst, inte till LSS-lagstiftningen. De läkarintyg som lämnats in ger inte tillräckligt stöd för att ensamåkning är en förutsättning för att AA ska kunna nyttja sitt färdtjänsttillstånd.
Skälen för avgörandet
Rättslig reglering
Tillstånd till färdtjänst ska meddelas för dem som på grund av funktionshinder, som inte endast är tillfälligt, har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller att resa med allmänna kommunikationsmedel (7 § lagen [1997:736] om färdtjänst). Tillstånd till färdtjänst meddelas för viss tid eller tills vidare. Tillstånd till färdtjänst får i skälig omfattning förenas med föreskrifter om vilket färdsätt som får användas, inom vilket område resor får göras och hur många resor tillståndet omfattar.
Om det finns särskilda skäl, får tillståndet även i övrigt förenas med villkor (9 § lagen [1997:736] om färdtjänst). Färdtjänsten ska inte primärt betraktas som en form av bistånd utan som en särskild transportform som utgör en del av kollektivtrafiken (prop. 1996/97:115 s. 35–36). Med färdsätt avses inte bara vilket färdmedel som får användas utan också regler för samåkning (prop. 1996/97:115 s. 79). Den som ansvarar för färdtjänsten är skyldig att tillse att den tjänst som tillhandahålls är utformad så att den på ett lämpligt sätt fyller uppgiften att utgöra transportmedel för den personkrets som omfattas av 7 § (RÅ 2000 ref. 8).
En rimlig utgångspunkt är att ett krav för att ett undantag från samplanering ska föreskrivas är att villkoret i princip är en förutsättning för att den enskilde ska kunna utnyttja sitt tillstånd till färdtjänst (jfr Kammarrätten i Stockholms dom den 14 februari 2014 i mål nr 4300-13, Kammarrätten i Göteborgs dom den 11 november 2015 i mål nr 6390-14 och Kammarrätten i Jönköpings dom den 28 mars 2018 i mål nr 2964-17).
Förvaltningsrättens bedömning
Frågan i målet är om AAs färdtjänsttillstånd med kostnadsfri ledsagare ska gälla tills vidare, samt om han ska beviljas ensamåkning vid färdtjänst och, i så fall, om föreskriften därom ska gälla tills vidare. Nämnden har beviljat AA färdtjänsttillstånd under perioden den 13 oktober 2022–31 oktober 2027. Parterna är numera överens om att hans färdtjänsttillstånd ska gälla tills vidare och förvaltningsrätten saknar skäl att frångå parternas samstämmiga uppfattningar.
Överklagandet ska därför bifallas på så sätt att AAs färdtjänsttillstånd ska gälla tills vidare. Nämnden har även beviljat AA kostnadsfri ledsagare under perioden den 13 oktober 2022–31 oktober 2027. Vad gäller frågan huruvida föreskriften om kostnadsfri ledsagare ska vara tidsbegränsad eller gälla tills vidare, framgår av ingivet läkarintyg utfärdat den 28 oktober 2022 att AAs funktionsnedsättning är medfödd och livsvarig samt att symptombilden kan vara bestående eller progredierande med åren.
Med beaktade av vad som framkommit avseende varaktigheten av hans funktionsnedsättning, finner förvaltningsrätten inte skäl att göra en annan bedömning avseende giltighetstiden vad gäller behovet av kostnadsfri ledsagare än vad gäller behovet av färdtjänst i sig. Överklagandet ska därför bifallas även på så sätt att AAs färdtjänsttillstånd ska förenas med föreskrift om kostnadsfri ledsagare tills vidare.
Frågan är därefter om AAs färdtjänsttillstånd ska förenas med föreskrift om ensamåkning. Av ingivet läkarintyg framgår att han har svårt att hantera situationer som avviker från planen. Han blir orolig och kan reagera utåtagerande. Han blir lätt triggad av exempelvis oönskad beröring, höga ljud och folkmassor. Vidare framgår av läkarintyget att han har svårt att vistas i allmänna utrymmen, att han upplever obehag i högljudda miljöer och att han inte tolererar om hans rutin bryts.
Förvaltningsrätten ifrågasätter inte att AAs funktionsnedsättning medför påfrestningar för honom vad gäller att resa tillsammans med andra. Han har dock beviljats kostnadsfri ledsagare som får antas kunna hjälpa honom under själva resan, exempelvis med att hantera oro och oväntade situationer. Förvaltningsrätten anser att utredningen inte ger tillräckligt stöd för att ensamåkning är en förutsättning för att han ska kunna nyttja sitt färdtjänsttillstånd. Det finns därmed inte skäl att förena AAs färdtjänsttillstånd med föreskrift om ensamåkning. Överklagandet ska därför avslås i övrigt.
Kammarrätten i Jönköping
Yrkanden
AA yrkar att hans färdtjänsttillstånd ska förenas med föreskrift om ensamåkning. Han anför i huvudsak följande. Det fungerar inte att låta ledsagare hjälpa honom under resorna. Det fungerar inte heller för honom att åka färdtjänst tillsammans med andra. Detta kan intygas av personal som arbetar med honom och läkare. Det händer att han inte åker med i en beställd bil på grund av att det sitter en person i bilen som han inte känner.
Loggen med resehistorik visar en period om 69 dagar. Av dessa dagar har han haft problem med resorna 25 av dagarna. Tidigare har det endast varit vid enstaka tillfällen som ensamåkningen inte har fungerat. AA åberopar bl.a. ett läkarintyg daterat den 22 mars 2023 och en e-postkonversation med personal på hans dagliga verksamhet.
Nämnden anser att överklagandet ska avslås och anför i huvudsak följande. Enligt AAs resehistorik genomför han majoriteten av resorna utan ledsagare och tillsammans med andra medresenärer. Han använder sin färdtjänst nästan dagligen och reser utan ledsagare. Han genomför majoriteten av sina bokade resor. Även när han var beviljad färdtjänsttillstånd med föreskrift om ensamåkning hände det att resor inte kunde genomföras. Nämnden åberopar en logg med AAs resehistorik avseende perioden den 1 november 2022–13 april 2023.
Skälen för kammarrättens avgörande
AA har numera beviljats tillstånd till färdtjänst med kostnadsfri ledsagare tills vidare. Frågan i målet är om hans funktionshinder omöjliggör för honom att genomföra färdtjänstresorna med samåkning och om han därför ska ha rätt till färdtjänst med föreskrift om ensamåkning. AA har i kammarrätten åberopat ett nytt läkarintyg. Kammarrätten, som konstaterar att läkarintyget har utfärdats efter det överklagade beslutet, bedömer att det ändå kan beaktas och att det får anses beskriva AAs funktionshinder även vid tidpunkten för det överklagade beslutet.
I intyget anges bl.a. följande. AA kan inte förväntas samåka med andra passagerare när han åker till sin dagliga verksamhet eftersom detta kommer av honom att upplevas som kontrollbrist. Han reagerar då med aggression och motvilja, vilket kan vara farligt för såväl samåkaren som föraren. Personal på hans dagliga verksamhet uppger i den inlämnade e-postkonversationen dels att han inte går in i färdtjänstbilen om det redan sitter någon där och att han reagerar om det är flera i bilen, dels att personalen vid flera tillfällen har fått beställa en ny bil och ibland även fått skjutsa honom i stället.
Av den av nämnden åberopade reseloggen framgår att AA har genomfört majoriteten av resorna men loggen visar också att resorna förhållandevis ofta inte har gått att genomföra. Vid en samlad bedömning av det som kommit fram i målet, med särskilt beaktande av uppgifterna om att AA kan vara en fara för andra vid samåkning, anser kammarrätten att AA har gjort sannolikt att han inte klarar av att resa med färdtjänst utan föreskrift om ensamåkning. Överklagandet ska därför bifallas. Det ankommer på nämnden att besluta om eventuella närmare villkor för färdtjänsttillståndet.
–
Kammarrätten i Jönköping dom den 24-01-12 i mål nr. 668-23
[1] Namn här utelämnad, fortsättningsvis ”nämnden”.