Kammarrätten i Stockholm
YRKANDEN M.M
NN yrkar att hon ska beviljas personlig assistans, i första hand i enlighet med sin ansökan och i andra hand i den omfattning som kammarrätten anser skälig. Hon för fram bl.a. följande. Hon behöver både praktisk hjälp och kvalificerade aktiverings- och motiveringsinsatser i samband med personlig hygien, klädombyten, måltider och kommunikation.
Kommunen och förvaltningsrätten har enbart bedömt tid för praktisk och handgriplig hjälp på grund av att det inte är visat att det stöd i form av aktiverings- och motiveringsinsatser är att anse som kvalificerat. Hon lämnas aldrig ensam oavsett om hon är i skolan eller vistas hemma med sin familj. Vid integritetsnära situationer som t.ex. dusch och toalettbesök samt klädombyten är en person med henne under hela proceduren.
Detsamma gäller i miljöer och situationer som inte är integritetsnära. Hon klarar inte av att sysselsätta sig själv och behöver uppmärksamhet all vaken tid. Hon behöver ett nära vuxenstöd under hela skoldagen i såväl pedagogiska som vardagliga omvårdnadssituationer. Hennes grundläggande behov har bedömts felaktigt eftersom hennes ålder vägts in vid tidsbestämningen av de grundläggande behoven samt därutöver dragit av ett föräldraavdrag.
Det stöd hon behöver vid måltider är både av praktisk, aktiverande och motiverande karaktär samt av tillsynskaraktär. Hon har behov av praktisk hjälp med att föra mat till munnen. Hon har viss förmåga till det men hon behöver ändå praktisk hjälp viss del av måltiden för att få sitt behov av närings- och dryckesintag tillgodosett.
Försäkringskassan har bedömt tid för praktisk hjälp vid måltider med i genomsnitt 4 timmar och 47 minuter per vecka eftersom hon stödmatas vid varje måltid. Av ADL-intyg framgår att hon endast delvis klarar att föra mat till munnen och äta, samt endast delvis klarar att föra dryck till munnen och dricka. Hon behöver också övervakas vid måltider på grund av risk att sätta i halsen.
Vad gäller kommunikation kan hon inte uppnå goda levnadsvillkor och ett liv som andra utan hjälp med kommunikation vilket förvaltningsrätten också ansett. Att begränsa denna rätt till enbart två timmar i veckan strider mot såväl intentionerna i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, som barnkonventionen.
Hon åberopar Kammarrätten i Stockholms dom den 11 januari 2024 i mål nr 2630-23 som handlar om hur bedömning av tidsåtgången vid kommunikation som grundläggande behov ska göras. Hon ger in Försäkringskassans bedömning av assistansersättning, läkarutlåtanden från barnneurolog, teamutredning, journalutdrag, receptutdrag samt intyg från dietist.
Socialnämnden anser att överklagandet ska avslås och för fram bl.a. följande. I det nya läkarutlåtandet framkommer inget som föranleder en annan bedömning av NNs hjälpbehov. Utredningen i målet ger inte stöd för att klaganden behöver handgriplig hjälp i samband med måltider i den utsträckning som krävs för att hjälpen ska anses som ett grundläggande behov.
Av utredningen framkommer att hon kan föra mat till munnen självständigt. Grundläggande för personlig assistans är att den enskilde har en oförmåga att tillgodose behovet, inte en ovilja. Att den enskilde av olika skäl inte orkar fullfölja måltiden eller har en allmän ovilja att utföra behovet är inte skäl att betrakta behovet som grundläggande.
Eventuell risk för kvävning ska inte ses som ett grundläggande behov vid måltider, utan är att betrakta som tillsyn som ett annat personligt behov. Det har inte framgått på vilket sätt de aktiverings- och motiveringsinsatser som NN behöver vid måltider är av kvalificerad karaktär. Det är i det närmaste frågan om enkla påminnelser och instruktioner.
Vad gäller kommunikation har hjälpbehovet beräknats till i genomsnitt två timmar per vecka. NNs behov av kommunikation på skoldagar är begränsat. Det har inte kommit fram att hon har några kommunikationskrävande aktiviteter utanför hemmet.
Det kammarrättsavgörande som hon hänvisat till avser ett barn som var 13 år gammalt och som kan förväntas röra sig utanför hemmet i en större utsträckning än ett barn som är 9 år gammalt.
Avseende personlig hygien och av- och påklädning godtar nämnden 5 minuter per vecka för nagelvård. I övrigt är den beviljade tidsåtgången skälig. Det framgår inte av utredningen att det är fråga om en sådan tillsyn med frekventa ingripanden och närhet som krävs för att berättiga till personlig assistans.
SKÄLEN FÖR KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE
Frågan i målet är om NNs behov av hjälp med de grundläggande behoven är av sådan omfattning och karaktär att hon har rätt till insatsen biträde av personlig assistent enligt 9 § 2 LSS. Med personlig assistans avses enligt 9 a § första stycket LSS ett personligt utformat stöd som ges av ett begränsat antal personer åt den som på grund av stora och varaktiga funktionshinder behöver hjälp med ett eller flera grundläggande behov.
Av 9 a § fjärde stycket LSS framgår att den som har behov av personlig assistans för sina grundläggande behov även har rätt till insatsen för andra personliga behov om behoven inte tillgodoses på annat sätt. För att avgöra om en person har rätt till personlig assistans ska det göras en individuell bedömning i varje enskilt fall med en sammanvägning av såväl kvalitativa som kvantitativa aspekter.
Att det är vid få tillfällen under dagen som hjälpen behövs och att tidsåtgången är mycket liten vid de flesta tillfällena kan tala emot att det handlar om en person som hör till den grupp av personer med svåra funktionsnedsättningar som dagligen är mycket beroende av stödinsatser och som därför har rätt att få ett personligt utformat stöd (HFD 2018 ref. 13).
NN har [sjukdom bortredigerad] som karakteriseras av bl.a. svår intellektuell funktionsnedsättning, autism och ADHD. Den kliniska bedömningen är att hon [detaljer bortredigerade]…
Hon behöver hjälp med alla dagliga rutiner och aktiviteter. Hon är duktigare motoriskt jämfört med övrigt vilket vållar större problem med tiden då hon blir större och starkare samtidigt som hon förstår sig på sin omgivning lika dåligt. Hon klarar inte att akta sig för faror och brister i konsekvenstänkande.
Personlig hygien och av- och påklädning
Kammarrätten gör ingen annan bedömning än den som förvaltningsrätten har gjort avseende dusch, toalettbesök, tvätt av händer och mun, nagelvård och tandvård. Detta innebär att 5 minuter extra per vecka ska beviljas för nagelvård.
Vad gäller av- och påklädning samt extra ombyte framgår av ADL-bedömningen att NN har stort behov av både fysiskt och muntligt stöd vid dessa moment. Nämnden har beräknat tid för av- och påklädning samt ombyte till 14 minuter per ledig dag och till 11,1 minuter per skoldag.
Kammarrätten anser mot bakgrund av NNs omfattande svårigheter med finmotorik och med att spatialt förstå hur hon ska klä av och på sig att ytterligare tid ska beräknas för detta moment med 6 minuter per ledig dag och 8,9 minuter per skoldag.
Det finns enligt kammarrättens mening ingen anledning att beräkna olika tid för en ledig dag jämfört med en skoldag. Detta innebär sammantaget att ytterligare totalt 52,8 minuter per vecka ska beviljas för personlig hygien och av- och påklädning.
Måltider
Av utredningen framgår att NN har en nedsatt förmåga att tugga/bearbeta mat och att svälja. Hon har också svårt att känna av hur mycket som är lagom att stoppa i munnen, vilket sammantaget leder till en ökad risk för att sätta i halsen. Hon behöver få maten anpassad så att den är mjuk, lättuggad och delad i små bitar, och hon behöver ha en vuxen bredvid sig under hela måltiden för att reglera tuggstorlek och tempo. Hon äter långsamt och behöver stödmatas för att få i sig tillräckligt med mat.
Av ADL-bedömning framgår bl.a. följande. NN äter med fingrar eller gaffel, behöver muntligt stöd för att använda bestick. Hon lägger in för stora bitar mat eller för mycket mat i munnen, muntligt stöd behövs om att inte lägga in mer och tugga klart.
Hon får svårare att hantera föremål ju längre tid måltiden fortgår. Hon klarar delvis att föra mat och dryck till munnen och att förse sig och sönderdela mat med bestick. Det framgår visserligen av utredningen att NN kan föra mat och dryck till munnen på egen hand i viss mån.
Samtidigt framgår det att hon har behov av både muntligt och praktiskt stöd för att kunna genomföra en hel måltid och att hon måste stödmatas för att få i sig den näring hon behöver.
Kammarrätten anser mot denna bakgrund att den hjälp NN behöver vid måltider utgör ett grundläggande behov. Det ankommer på socialnämnden att som första instans beräkna tid för detta behov.
Förebyggande stöd
Kammarrätten anser att det inte är utrett att NN i dagsläget har behov av stöd för att förebygga att hon fysiskt skadar sig själv, någon annan eller egendom. Ingen tid ska därför beviljas för detta.
Kommunikation
Vad gäller hjälpbehovet kommunikation instämmer kammarrätten i nämndens och förvaltningsrättens bedömning avseende NNs hjälpbehov avseende kommunikation som ett grundläggande behov. Ingen ytterligare tid ska därför beviljas för detta.
Sammanfattning
Kammarrätten anser att viss ytterligare tid ska beräknas för personlig hygien och av- och påklädning. Kammarrätten anser att NN inte har rätt till hjälp med förebyggande stöd som ett grundläggande behov eller med ytterligare tid för kommunikation.
Kammarrätten anser dock att NNs behov av hjälp vid måltider utgör ett grundläggande behov som tid ska beviljas för. Detta grundläggande behov bedöms vara av den karaktären och frekvensen att NNs sammanlagda behov av hjälp med de grundläggande behoven är av sådan omfattning att hon har rätt till personlig assistans även när föräldraavdrag har gjorts.
Hon kan därför också ha rätt till insatsen för andra personliga behov, om inte dessa tillgodoses på annat sätt. Överklagandet ska därför bifallas på så sätt att underinstansernas avgöranden upphävs, NN förklaras ha rätt till personlig assistans och målet lämnas över till socialnämnden för beräkning av den närmare omfattningen av insatsen.
—
Kammarrätten i Stockholm dom den 2024-07-09 i mål nr 227-24.