Förvaltningsrätten i Malmö
Yrkanden m.m.
AA yrkar att hon ska beviljas stöd i ordinärt boende i form av väntetid på natten. Hon har inte väntetid mellan de aktiva insatserna. När beslutet om assistansersättning fattades hade hon en make. Behovet av väntetid ansågs då vara tillgodosett inom ramen för makesansvaret. Undantaget var de tillfällen maken var borta.
Hennes make var inte längre i livet och hennes behov av väntetid mellan de aktiva insatserna är därför till största del inte tillgodosett. Då hon är över 66 år kan hennes assistanstimmar inte utökas. Hon är beviljad aktiva insatser under natten med totalt en timme per natt. Hon har ett behov av hjälp vid ett flertal tillfällen med bland annat lägesändringar, vändningar och blöjbyten som nu har ersatt toalettbesök nattetid. Behovet kan uppstå närsomhelst under natten och är oregelbundet, ibland ett par nätter i rad, och ibland tre nätter utan behov per vecka.
Det är uppenbart att det behöver finnas en person tillgänglig för att kunna utföra de aktiva insatserna på natten. Utan tillgänglig personal innebär det att behovet inte blir tillgodosett. Hon har ett behov av väntetid till den del behovet inte redan är tillgodosett genom redan beviljad väntetid om en timme och fem minuter per vecka för att uppnå en skälig levnadsnivå.
Skälen för avgörandet
Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv, 4 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453).
AA är i behov av ett omfattande stöd för att klara sin vardag och att hon har ett behov av stöd nattetid. Frågan i målet är om behovet kan tillgodoses på annat sätt genom beviljad assistansersättning. I den mån behoven inte kan tillgodoses härigenom har AA som har fyllt 66 år och därför enligt 51 kap. 10 § socialförsäkringsbalken inte kan få utökad personlig assistans, rätt till insatser enligt socialtjänstlagen om det krävs för att hon ska vara tillförsäkrad en skälig levnadsnivå.
AA är sedan tidigare beviljad aktiva insatser genom assistansersättning för toalettbesök, förflyttning samt på- och avklädning. AA har gjort gällande att hon behöver kunna larma på natten för det fall att behovet uppstår ifall hon behöver vända sig, lägesändra eller byta blöja och därför ska beviljas väntetid mellan de aktiva insatserna. Hon uppger behovet av assistans förändrats sedan hennes make gått.
Förvaltningsrätten konstaterar att gränsdragningen mellan väntetid och aktiv assistans inte närmare har berörts i förarbeten eller i vägledande domstolsavgöranden. Med tid för väntetid avses dock vanligen tid under dygnsvilan när en assistent finns tillgänglig i väntan på att den försäkrade behöver hjälp (jfr 2 § Försäkringskassan föreskrifter [FKFS 2016:4] om assistansersättning). Av detta följer att aktiv assistanstid förutsätter att någon form av aktivitet vidtas som syftar till att kompensera bortfall av den enskildes funktionsförmåga.
Förvaltningsrätten konstaterar att det framgår av beslutet om assistansersättning från 2007 att AA beviljats väntetid för att maken ska kunna resa bort. Försäkringskassan skriver i sitt beslut att behovet av hjälp under dygnsvilan bedöms tillgodosett genom äkta makeansvar. Förvaltningsrätten finner inte anledning att förstå beslutet på annat sätt än att AA bedömts vara i behov av väntetid när maken är borta. AAs make är numera avliden. AA har vidare ett hjälpbehov under natten som hon beviljats aktiva insatser för.
Förvaltningsrätten konstaterar att vändningar samt blöjbyte eller toalettbesök är hjälpbehov som är svåra att schemalägga. Förvaltningsrätten anser mot denna bakgrund och vad som i övrigt framkommit att hon har rätt till väntetid under dygnsvilan utöver de genom assistansersättning redan beviljade aktiva insatserna och väntetid. Överklagandet ska därför bifallas.
Kammarrätten i Göteborg
Yrkanden m.m.
Nämnden yrkar att kammarrätten upphäver förvaltningsrättens dom och fastställer nämndens beslut samt anför följande. Ansökan om ekonomiskt bistånd ska prövas utifrån skäliga levnadsvillkor. Att en person ska vara tillgänglig under hela dygnsvilan går utöver vad som kan anses vara skälig levnadsnivå.
AA har ett oregelbundet hjälpbehov under natten. Även om hon behöver stöd vid toalettbesök och vändningar under natten ger utredningen inte stöd för att hon behöver omedelbar hjälp när hjälpbehovet uppstår. Hon har inte bedömts vara i behov av tillsyn som grundläggande eller annat personligt behov varför hon inte har behov av att ha en annan person tillgänglig under hela dygnsvilan. Vissa av de beviljade aktiva insatserna, såsom vändningar under natten, går att schemalägga.
AA anser att överklagandet ska avslås och anför följande. Hon har en omfattande funktionsnedsättning som medför ett stort hjälpbehov. Att hon inte är beviljad väntetid mellan de aktiva insatserna beror på att när beslutet om assistansersättning fattades hade hon en make varför behovet av väntetid under natten ansågs tillgodosett genom makeansvaret.
Eftersom hennes make har avlidit är hennes behov av väntetid mellan aktiva insatser nattetid till allra största del inte tillgodosett. Hon har behov av hjälp vid ett flertal tillfällen varje natt med vändningar, lägesändringar och blöjbyten som nu har ersatt toalettbesök nattetid. Behovet kan uppstå när som helst under natten. Det är uppenbart att det finns ett behov av en tillgänglig person för att kunna utföra de aktiva insatserna under natten. Hon uppnår inte en skälig levnadsnivå utan beviljad insats.
Skälen för kammarrättens avgörande
Frågan i målet är om AA har rätt till insats enligt socialtjänstlagen (2001:453) i form av väntetid under dygnsvilan för att uppnå skälig levnadsnivå. Med personlig assistans under väntetid avses tid under den enskildes dygnsvila när en assistent behöver vara tillgänglig i väntan på att den enskilde behöver hjälp utan att det är fråga om tillsyn.
Kravet på tillgänglighet innebär att assistenten ska befinna sig på den plats där den enskilde utövar sin dygnsvila, vilket i normalfallet är den enskildes hem. Det innebär dock inte att assistenten måste befinna sig i samma rum som den enskilde (prop. 2017/18:78 s 29).
Till följd av sina hälsoproblem har AA ett betydande hjälpbehov och hon är sedan tidigare beviljad assistansersättning. Vid tidpunkten för Försäkringskassans beslut bedömdes hon ha behov av assistans för jourtid (väntetid) och beviljades därför assistansersättning för jour avseende tid för hennes makes bortavaro.
Hennes behov av jour under dygnsvilan i övrigt ansågs vid beslutet vara tillgodosett genom det s.k. äkta-makeansvaret. AAs make är numera avliden. I yttrande över nämndens utredning om behovet av hemtjänst anförde hon att hon vill larma om hon behöver hjälp med att vända sig i sängen eller byta blöja under natten och att hon inte vill ha en fast tid för hjälpinsatserna.
Hon uppgav att hennes hjälpbehov under natten varierar och att det ibland kan gå tre nätter utan att hon behöver hjälp. Eftersom hennes assistenter hjälper henne med blöjbyte på kvällen behöver hon inte heller hjälp med blöjbyten kvällstid. Om detta inte är möjligt önskar hon insats i form av hemtjänst för väntetid för att kunna fortsätta känna sig trygg nu när hennes make är avliden.
Av AAs egna uppgifter framgår det att hon inte behöver tillgänglig hemtjänstpersonal i sin närhet under sin dygnsvila utan hon kan på egen hand tillkalla hjälp genom det trygghetslarm som hon sedan tidigare är beviljad. Tillgängliga uppgifter om hennes hälsoproblem ger inte heller stöd för att hon behöver tillgänglig hemtjänstpersonal under dygnsvilan.
Hennes hjälpbehov är därmed inte sådant att hon utöver redan beviljat stöd behöver hemtjänst i form för väntetid för att uppnå skälig levnadsnivå. Överklagandet ska därför bifallas på så sätt att förvaltningsrättens dom upphävs och nämndens beslut fastställs.
—
Kammarrätten i Göteborg dom den 2024-12-12 i mål nr 6705-24.