Försäkringskassans bedömning
Försäkringskassans bedömning om en person har arbetsförmåga överensstämmer inte alltid med personens egna uppfattning. När personen skriver in sig hos Arbetsförmedlingen kan personen uppge att hen anser sig vara för sjuk för att arbeta. Om personen anser sig inte kunna arbeta på grund av sjukdom registreras individen i sökandekategori arbetssökande med förhinder.[1]
När personen efter en tid ansöker om sjukpenning på nytt utreder Försäkringskassan om personen har en sjukpenninggrundande inkomst. Eftersom personen saknar skydd för sin sjukpenninggrundande inkomst på grund av att hen inte varit aktivt arbetssökande blir den sjukpenninggrundande inkomsten noll. Detta är ett exempel på det går till när en person i praktiken utestängs från stora delar av det skydd som socialförsäkringen ger.[2]
För att förhindra att individer hamnar mellan stolarna gav regeringen Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan uppdraget att se till att ”inga individer ska falla mellan myndigheterna på grund av bristande samarbete. Ett uppdrag – ett nolltoleransuppdrag – har därför getts till Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen gemensamt om att se till att övergången mellan myndigheterna fungerar. Uppdraget är en del av myndigheternas regleringsbrev.”[3]
Kammarrätten i Stockholm
Att Försäkringskassan inte till fullo lyckas med uppdraget belyses genom två domar från Kammarrätten i Stockholm. I den första domen ansåg Försäkringskassan och senare även förvaltningsrätten att det inte var sannolikt att ett tekniskt fel gett fel information:
Inför ett beslut om en persons sjukpenninggrundande inkomst hämtade Försäkringskassan in data från Arbetsförmedlingen via ett automatiserat system. Enligt datan var personen avaktualiserad som arbetssökande. Personen upplyste dock Försäkringskassan om att informationen inte var korrekt och felet hade åtgärdats samma dag det upptäcktes. Personen fick ett intyg från Arbetsförmedlingen där det framgick att han felaktigt blivit avaktualiserad. Både Försäkringskassan och senare även förvaltningsrätten, avfärdade intyget eftersom det inte framstod som sannolikt att det var fråga om ett tekniskt fel vid informationsöverföringen.
I den andra domen anförde Försäkringskassan att det går i princip inte att ändra de förhållanden som varit under en viss tid genom att i efterhand vidta retroaktiva åtgärder, t.ex. från Arbetsförmedlingens sida. Kammarrätten konstaterar att personen lämnat in två intyg och båda är undertecknade av olika tjänstemän på Arbetsförmedlingen.
I det senare intyget, som undertecknats av en sektionschef, anges vidare att personen i fråga blivit felaktigt avaktualiserad och att informationen som Försäkringskassan fått från Arbetsförmedlingens administrativa IT-system var felaktig. Kammarrätten gjorde bedömningen att personen med intygen gjort sannolikt att han varit inskriven och därför varit anmäld som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen.
I en statlig utredning framkommer dock att Arbetsförmedlingens registrering av individen som förhindrad att söka arbete ”ska i praktiken inte ha någon betydelse om individen kan visa att hen aktivt har sökt arbete.”[4] Inspektionen för socialförsäkringen som granskat hur dessa ärenden hanteras skriver i rapporten att: ”Arbetsförmedlingens kod måste visa att den försäkrade är inskriven och aktivt arbetssökande för den aktuella perioden för att få SGI-skydd. Enligt de intervjuade räcker det inte att den försäkrade säger att hen varit aktivt arbetssökande om inte Arbetsförmedlingens kod visar detta eller om Arbetsförmedlingen skriftligt intygar att kodningen var felaktig.”[5]
Handläggarna som intervjuades i rapporten vittnade om att kodningen ofta är felaktig men att det av ”praxis och Försäkringskassans interna styrande dokument framgår att Arbetsförmedlingens koder inte ska ges en avgörande betydelse…”.[6] Inspektionen för socialförsäkringen lämnade som rekommendation bland annat att Försäkringskassan bör säkerställa att Arbetsförmedlingens interna information är tillförlitlig om den ska läggas till grund för Försäkringskassans utredningar.[7]
Mer om sjukpenninggrundande inkomst
- SOU 2020:24 Tillsammans för en fungerande sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess s. 177 f. ↑
- Inspektionen för socialförsäkringen (2016), Sjukpenninggrundande inkomst (SGI). ISF rapport 2016:10 s. 15 ↑
- Socialdepartementet (2018), Åtgärdsprogram 3.0 – Regeringens initiativ för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum. Promemoria 2018-01-23. ↑
- SOU 2020:24 Tillsammans för en fungerande sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess s. 178. ↑
- Inspektionen för socialförsäkringen (2016), Sjukpenninggrundande inkomst (SGI). ISF rapport 2016:10 s. 94 f. ↑
- Inspektionen för socialförsäkringen (2016), Sjukpenninggrundande inkomst (SGI). ISF rapport 2016:10 s. 109 ↑
- Inspektionen för socialförsäkringen (2016), Sjukpenninggrundande inkomst (SGI). ISF rapport 2016:10 s. 112 ↑