Ärendet gäller en person som har sjukpenning, men vid en utökning av den ifrågasätter Försäkringskassan hur arbetsför hon egentligen är.
Ärendet i förvaltningsrätten
Yrkanden m.m.
En 45-årig kvinna yrkar att hon ska beviljas hel sjukpenning för perioden 18 juni–6 augusti 2017 och halv sjukpenning för perioden 7–20 augusti 2017. Hon redogör för de medicinska underlagen och anför därutöver bl.a. följande. Hon besväras sedan lång tid av recidiverande depression, för vilket hon medicinerar dagligen. När det gäller hennes försämrade mående från och med den 18 juni 2017 framgår av journalanteckning den 19 juni 2017 att hon under två veckor har försökt arbeta men att det inte har fungerat. Uppgifterna i journalanteckningen ger ett starkt stöd för att hon har försämrats i sitt mående och att hon på grund av sjukdom inte har förmåga att klara av sitt arbete. Läkarintygen ger tillsammans med arbetsgivarens beskrivning av de krav som ställs i hennes arbete och hur hon har fungerat i arbetet, en tydlig bild av att hon inte har haft tre fjärdedels arbetsförmåga under den aktuella perioden.
Försäkringskassan anser att överklagandet ska avslås.
Skälen för avgörandet
Tillämpliga bestämmelser och relevanta omständigheter framgår av det överklagade beslutet. Av största vikt för prövningen av rätten till sjukpenning är den begränsning i funktionsförmåga och aktivitet som finns beskriven av läkare. Det är den som gör anspråk på sjukpenning som har att visa att förutsättningarna för ersättningen är uppfyllda, bl.a. genom att ge in läkarintyg som visar arbetsförmågans nedsättning.
Kvinnan har av Försäkringskassan, utifrån sina besvär och den initiala sjukskrivningen, blivit beviljad en fjärdedels sjukpenning under perioden 31 maj–2 september 2017. Frågan i målet är om den medicinska utredningen ger tillräckligt stöd för att hon arbetsförmåga på grund av sjukdom har varit helt nedsatt under perioden 18 juni–6 augusti 2017 respektive nedsatt med hälften perioden 7 augusti–20 augusti 2017. Bedömningen av hennes arbetsförmåga under aktuella perioder ska göras i förhållande till hennes ordinarie arbete på ett gruppboende.
Enligt förvaltningsrättens mening saknas i det medicinska underlaget i målet en tydlig beskrivning från läkare av den försämring som föranlett att hon blev sjukskriven på heltid från och med den 18 juni 2017 och på halvtid från och med den 7 augusti 2017. Det framgår vidare inte på ett tillräckligt tydligt sätt på vilket sätt besvären har begränsat hennes arbetsförmåga till mer än en fjärdedel. Enligt förvaltningsrättens bedömning är de uppgifter som finns i det medicinska underlaget i målet därmed inte tillräckliga för att dra slutsatsen att sjukdomstillståndet har varit av sådan art att hon har varit till mer än en fjärdedel förhindrad att utföra sitt arbete under i målet aktuella perioder. Inte heller arbetsgivaintyget, eller vad hon i övrigt har anfört, ger tillräckligt stöd för detta. Hon har därmed inte rätt till ytterligare sjukpenning och överklagandet ska därför avslås.
Ärendet i kammarrätten
Yrkanden
Kvinnan anför att det i läkarintyg den 19 juni 2017 anges att hon har försämrats. Av intyg från arbetsgivaren framgår att hon inte har klarat av att utföra sina arbetsuppgifter, utan bedömts vara en säkerhetsrisk på grund av sin sjukdom.
Försäkringskassan motsätter sig att förvaltningsrättens dom ändras och anför bl.a. följande. Kvinnan har från och med den 18 juni 2017 varit sjukskriven för i allt väsentligt samma besvär som tidigare och som hon fått en fjärdedels sjukpenning för. För att hon från och med den 18 juni 2017 ska beviljas högre sjukpenning är det rimligt att hon måste ha försämrats. Uppgifterna i arbetsgivarens intyg är allmänt hållna och innehåller inte några uppgifter om vilken period som hon har varit en säkerhetsrisk eller om det inträffat några incidenter.
Skälen för kammarrättens avgörande
Kvinnan har för nu aktuell period beviljats en fjärdedels sjukpenning av Försäkringskassan. Frågan är om hennes arbetsförmåga varit nedsatt på sådant sätt att hon har rätt till ytterligare tre fjärdedels sjukpenning för perioden 18 juni–6 augusti 2017 och till ytterligare en fjärdedels sjukpenning för perioden 7–20 augusti 2017, så att hon ges hel respektive halv sjukpenning för dessa perioder.
Av handlingarna framgår att hon under den period 2017 som hon har varit sjukskriven inte arbetat alls under tiden 24–30 maj, arbetat tre fjärdedels tid 31 maj–17 juni, inte alls arbetat 18 juni–6 augusti, arbetat halvtid 7–20 augusti, arbetat tre fjärdedels tid 21 augusti–3 september och därefter återgått till att arbeta på heltid.
Det har inte framkommit annat än att kvinans arbetsförmåga ska prövas i förhållande till hennes vanliga arbete.
Av det medicinska underlaget framgår bl.a. att hon har recidiverande depression som medför att hon har svårt att planera, fokusera och genomföra komplexa arbetsuppgifter. Hon har svårt att vara bland folk och att hantera stress samt blir trött av enklare uppgifter. Hon glömmer saker. I läkarintyg och journal den 19 juni 2017 anges efter telefonsamtal att hon har försämrats och att förutsättningarna därmed har ändrats. Behandlande läkare gör vidare i intyg den 7 juli 2017, som baserats på undersökning, bedömningen att hon har fortsatt svåra besvär och funktionshinder. På grund härav höjs medicineringen. Återkommen från semester utvecklar läkaren sin bedömning ytterligare i intyg den 21 augusti 2017.
Av intyg från arbetsgivaren samt uppgifter som denne per telefon lämnat till Försäkringskassan den 20 juli 2017 framgår bl.a. att hon arbetar med brukare på ett s.k. LSS-boende med neuropsykiatrisk inriktning, att det krävs att personalen har stort fokus och är i god psykisk balans för att kunna stötta brukarna i vardagen samt att kvinnan, trots vissa förändringar i arbetsuppgifter, utifrån hennes problematik inte har klarat av att utföra dessa uppgifter.
Kammarrätten anser att kvinnans försämringstillstånd är sparsamt beskrivet i läkarintyget den 19 juni 2017. Det bekräftas emellertid i läkarintyget den 7 juli 2017 att hon har fortsatt svåra besvär och funktionshinder, varför medicineringen höjs. Bedömningen utvecklas i senare intyg. Mot bakgrund av det som har framkommit om hennes sjukdomsbesvär samt av det som framkommit om hennes arbetsuppgifter anser kammarrätten att hon har gjort sannolikt att hennes arbetsförmåga i hennes vanliga arbete varit helt nedsatt under perioden 18 juni–6 augusti 2017 och nedsatt till hälften under perioden 7–20 augusti 2017. Överklagandet ska därför bifallas.