Beviskravet vid prövning av rätt till sjukersättning
”Ur ett rättssäkerhetsperspektiv kan det noteras att den som agerar motpart i den rättsliga prövningen också är den part som styr utformningen av och innehållet i bevisningen. ”
”Ur ett rättssäkerhetsperspektiv kan det noteras att den som agerar motpart i den rättsliga prövningen också är den part som styr utformningen av och innehållet i bevisningen. ”
Sammanställning av de beviskrav som förekommer inom förvaltningsprocessen Innan ett mål avgörs genom dom ska alla relevanta omständigheter klarläggas.[1] Domstolen
Prövning av myndighetsbeslut Högsta domstolen redogör i NJA 1984 s. 648 om den processuella skillnaden mellan allmän domstol och förvaltningsdomstol
I Statens offentliga utredning med nummer 1991:106 fick förvaltningsprocesslagen (1971:291) en omfattande översyn. I denna del diskuteras om målen ska vara av enparts- eller tvåpartskaraktär.
I Statens offentliga utredning med nummer 1991:106 fick förvaltningsprocesslagen (1971:291) en omfattande översyn. I denna del diskuteras förvaltningsdomstolarnas materiella processledning, det vill säga domstolens uppgift när det gäller att berika eller begränsa processmaterialet.
Hämtat från prop. 1994/95:27 Fortsatt reformering av instansordningen m.m. i de allmänna förvaltningsdomstolarna s. 162 ff.
Med hänsyn till att domstolen tagit slutlig ställning till ett överklagande har en som återförvisning betecknad åtgärd ansetts utgöra ett överlämnande av handlingarna i målet till beslutsmyndigheten. Myndigheten har därmed inte ägt rätt att göra en förnyad materiell prövning.
En förvaltningsmyndighets beslut att överlämna ett ärende till en annan förvaltningsmyndighet utgör ett slutligt beslut, som kan överklagas i vanlig ordning.
Om en enskild överklagar en förvaltningsmyndighets beslut skall den myndighet som först beslutade i saken vara den enskildes motpart. En generell regel om detta tas in i förvaltningsprocesslagen. Prop. 1995/96:22 Tvåpartsprocess m.m. i de allmänna förvaltningsdomstolarna s. 72 ff.
Ur regeringens proposition från 2012: En mer ändamålsenlig förvaltningsprocess I propositionen föreslår regeringen en rad förändringar av de processregler som styr handläggningen i de allmänna förvaltningsdomstolarna. Här om anteckningar vid en muntlig förhandling.
Ur regeringens proposition från 2012: En mer ändamålsenlig förvaltningsprocess I propositionen föreslår regeringen en rad förändringar av de processregler som styr handläggningen i de allmänna förvaltningsdomstolarna. Här om domstolens utredningsansvar.
Ur regeringens proposition från 2012: En mer ändamålsenlig förvaltningsprocess
I propositionen föreslår regeringen en rad förändringar av de processregler som styr handläggningen i de allmänna förvaltningsdomstolarna. Här om vilka frormkrav gäller vid ingivande av handlingar.
Om en myndighet, i en fråga som ligger utanför myndighetens beslutskompetens, ger ett ställningstagande en sådan utformning att det får – eller är ägnat att få – faktiska verkningar för någon, uppkommer ett överklagbart beslut som efter överklagande ska undanröjas.
Förvaltningslagen (2017:900) om ombud 14 § Den som är part i ett ärende får som ombud eller biträde anlita någon
Examensarbete från 2016 Där skribenten genomfört en empirisk undersökning av förvaltningsrättspraxis som visar att mål med muntlig förhandling och biträde av
Överklagandeskrift Numera behöver dock ett överklagande ej vara undertecknad 3 § förvaltningsprocesslagen (1971:291), FPL FPL En ansökan, ett överklagande, en
Prop. 2012/13:45 en mer ändamålsenlig förvaltningsprocess s. 175; Protokollföring: protokollföring vid muntlig förhandling; Kravet på att vid en muntlig förhandling
Betydelsen av återförvisning Återförvisning sker då en förvaltningsdomstol hänskjuter ett mål tillbaks till underinstansen. Exempelvis om en kammarrätt finner skäl
Om domskäl En allmän utgångspunkt är att domskälen anges i en dom. Skälen till det är många, men framförallt för