Bakgrund
1. En anställd som inte kan arbeta på grund av sjukdom har som huvudregel rätt till antingen sjuklön från arbetsgivaren eller sjukpenning från Försäkringskassan. Arbetsgivarens skyldighet att betala sjuklön gäller under de 14 första dagarna av en sjukperiod. Sjukpenning lämnas inte för tid då arbetsgivaren ska svara för sjuklön.
2. AA insjuknade i oktober 2015. Hon var då anställd som fritidspedagog vid Lindesbergs kommun, och arbetsgivaren betalade sjuklön för de 14 första dagarna av sjukperioden. Därefter fick hon sjukpenning. I mars 2017, då AA fortfarande var sjukskriven, avtalade hon med sin arbetsgivare om att hon från och med april samma år skulle vara anställd som personlig assistent hos kommunen. Efter att Försäkringskassan hade fått information om avtalet med arbetsgivaren beslutade myndigheten att inte betala ut sjukpenning för tiden 1–14 april 2017. Enligt Försäkringskassan innebar avtalet att AA hade tillträtt en ny anställning hos kommunen vilket medförde att kommunen var skyldig att betala sjuklön under de 14 första dagarna av den nya anställningstiden. Hon hade därför inte rätt till sjukpenning för den perioden.
3. AA och Allmänna ombudet för socialförsäkringen överklagade Försäkringskassans beslut till Förvaltningsrätten i Växjö som avslog överklagandena.
4. Allmänna ombudet överklagade vidare till Kammarrätten i Göteborg som också avslog överklagandet. Kammarrätten ansåg att eftersom det var fråga om ett nytt anställningsförhållande hade AA rätt till sjuklön från arbetsgivaren i 14 dagar räknat från och med den första dagen av den nya anställningen. Hon hade därmed inte rätt till sjukpenning för den tiden.
5. Allmänna ombudet för socialförsäkringen yrkar att Högsta förvaltningsdomstolen ska förklara att AA har rätt till sjukpenning för tiden 1–14 april 2017.
6. AA har inte yttrat sig.
Skälen för avgörandet
Frågan i målet
7. Frågan i målet är om byte av anställning under en pågående sjukperiod innebär att sjukpenning inte ska lämnas för de 14 första dagarna av den nya anställningstiden på den grunden att arbetsgivaren ska svara för sjuklön under den tiden.
Rättslig reglering m.m.
8. Bestämmelser om rätt för arbetstagare att vid sjukdom behålla lön och andra anställningsförmåner finns i lagen (1991:1047) om sjuklön. Enligt 3 § första stycket gäller arbetstagarens rätt till sjuklön från och med första dagen av anställningstiden. Av 4 § första stycket framgår att sjuklön betalas ut vid sjukdom som sätter ned arbetsförmågan.
9. Enligt 7 § första stycket omfattar sjuklöneperioden den första dag arbetstagarens arbetsförmåga är nedsatt på grund av sjukdom och de följande tretton kalenderdagarna i sjukperioden. En sjuklöneperiod som börjat löpa bryts om anställningen upphör. Som sjukperiod anses enligt andra stycket sådan tid under vilken arbetstagaren i oavbruten följd lider av sjukdom som avses i 4 §.
10. Rätten till sjukpenning regleras i socialförsäkringsbalken. Enligt 27 kap. 9 § lämnas inte sjukpenning på grundval av anställningsförmåner för tid som ingår i en sjuklöneperiod när den försäkrades arbetsgivare ska svara för sjuklön enligt lagen om sjuklön. Högsta förvaltningsdomstolens bedömning
11. Underinstanserna har ansett att AAs arbetsgivare ska svara för sjuklön under en ny sjuklöneperiod om 14 dagar eftersom hon under pågående sjukperiod har ingått ett nytt anställningsavtal, vilket innebär att hon enligt 27 kap. 9 § socialförsäkringsbalken inte har rätt till sjukpenning för dessa dagar.
12. Den fråga som Högsta förvaltningsdomstolen ska ta ställning till är således om den omständigheten att en arbetstagare byter anställning under en pågående sjukperiod innebär att en ny sjuklöneperiod börjar löpa.
13. Av 7 § första stycket lagen om sjuklön framgår att sjuklöneperioden omfattar de 14 första dagarna i en sjukperiod samt att sjuklöneperioden bryts om anställningen upphör. Enligt andra stycket anses som sjukperiod sådan tid under vilken arbetstagaren i oavbruten följd lider av sjukdom som sätter ned arbetsförmågan. Någon bestämmelse om att sjukperioden bryts om anställningen upphör finns inte. Sjukperioden pågår alltså så länge som sjukdomen sätter ned arbetsförmågan.
14. Av de nämnda bestämmelserna följer att arbetsgivarens skyldighet att betala sjuklön gäller endast under de 14 första dagarna av varje sjukperiod. Om arbetstagaren slutar sin anställning under sjuklöneperioden bryts denna period, dvs. den tidigare arbetsgivaren behöver då inte längre betala sjuklön. Något stöd för att ett byte av anställning medför att arbetsgivaren är skyldig att betala sjuklön för andra dagar än de 14 första dagarna i sjukperioden finns däremot inte i regleringen. Detta gäller oavsett om den nya anställningen ingås hos samma eller en ny arbetsgivare.
15. AA kan således inte vägras rätt till sjukpenning för tiden 1–14 april 2017 på den grunden att hennes arbetsgivare ska betala sjuklön. Något annat skäl mot att hon 5 DOM Mål nr 292-20 har rätt till sjukpenning för den tiden har inte kommit fram. Överklagandet ska därmed bifallas.
Högsta förvaltningsdomstolens avgörande
Högsta förvaltningsdomstolen upphäver underinstansernas avgöranden och förklarar att A.K. har rätt till sjukpenning för tiden 1–14 april 2017.