Södertörns tingsrätt
Yrkanden
Åtalspunkt 1 Åklagaren har begärt att AA ska dömas för bidragsbrott enligt 2 § bidragsbrottslagen (2007:612). Åklagaren har angett följande gärningsbeskrivning.
1.1 Bidragsbrott AA har till Försäkringskassan lämnat oriktiga uppgifter i ansökningar om aktivitetsstöd. De oriktiga uppgifterna har bestått i att AA inte uppgett att hon arbetat med lön under perioder för vilka hon ansökt om aktivitetsstöd. Hon orsakade genom det fara för att aktivitetsstöd felaktigt skulle betalas ut till henne med 17 171 kronor, vilket också kom att ske vid fyra tillfällen. AA begick gärningarna med uppsåt.
Skäl
Inställning
AA har vidgått de faktiska omständigheterna men bestritt ansvar för brott på grund av bristande uppsåt.
Utredningen
AA har hörts. Åklagaren har som skriftlig bevisning lagt fram Försäkringskassans anmälan, beräkning upprättad av Försäkringskassan, samanställning av de felaktiga utbetalningarna, ansökningar om aktivititetsstöd och uppgifter från arbetsgivaren. Genom utredningen har följande framkommit.
Försäkringskassan anmälde AA för brott enligt bidragsbrottslagen. Enligt anmälan hade AA lämnat oriktiga uppgifter i ansökningar om aktivitetsstöd genom att inte redovisa att hon haft inkomst av arbete samma dagar hon ansökt om ersättning för.
Av ansökningarna framgår det att AA ansökte om ersättning för fyra månader. I ansökningarna för två av månaderna intygade hon under rubriken ”Lön och andra inkomster” att hon inte fått tjänstepension eller någon anställningsförmån utbetalad under månaden. I ansökningarna för två andra månader intygande hon under rubriken ”Lön och andra inkomster” att hon inte fått lön för någon dag som hon också hade program. Av lönebeskeden och tidredovisningar framgår det att hon arbetade och uppbar lön under de aktuella månaderna.
AA har uppgett i huvudsak följande. Det stämmer att hon ansökte om aktivitetsstöd under den aktuella perioden trots att hon arbetade och fick lön. Anledningen till det var att hon hade fått uppgift av en person på Arbetsförmedlingen att aktivitetsstödet gällde klockan 8-17 och att hon fick jobba efter det. Hennes arbetstider började först efter kl. 17.00. Hon frågade aldrig Försäkringskassan vad som gällde eftersom hon trodde att Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan samarbetade.
Det var ett misstag från hennes sida men ingen hänvisade henne dit. Det var först efter det att hon fick brevet från Försäkringskassan som hon förstod vad som gällde. Hon hade inga tankar på att hon fick dubbelt betalt när hon fick både aktivitetsstöd och lön för samma dag eftersom hennes arbete började kl. 17.00. Det är personer som är i behov av pengar som får aktivitetsstöd. Efter ett antal månader ringde hon till Arbetsförmedlingen och sa att hon inte längre var i behov av aktivitetsstöd. Allt var ett misstag från hennes sida. Hon hade inte uppsåt att lura till sig pengar.
Tingsrättens bedömning
Genom utredningen står det klart att AA under tiden lämnade oriktiga uppgifter till Försäkringskassan i ansökningar om aktivitetsstöd på det sätt som gjorts gällande i gärningsbeskrivningen, något som innebar att aktivitetsstöd felaktigt betalades ut till henne med 17 171 kr. De objektiva förutsättningarna för att döma henne för bidragsbrott i enlighet med åtalet är därför uppfyllda.
Det som tingsrätten har att ta ställning till är om AA begick gärningarna med uppsåt. Det åligger den som ansöker om bidrag att sätta sig in i de regelverk som gäller. I detta fall står det klart att AA aldrig kontaktade Försäkringskassan för att ta reda på vad som krävdes för att få aktivitetsstöd. Däremot frågade hon en person på Arbetsförmedlingen vad som gällde varpå hon fick beskedet att hon kunde arbeta efter kl.17.00 utan att det påverkade rätten till ersättning.
Mot den bakgrunden, och då hon inte arbetade dagtid, är det inte särskilt anmärkningsvärt att hon inte reagerade över att hon fick dubbelt betalt under några månader. Även om det är besvärande för AA att hon inte kontaktade Försäkringskassan är det inte med tillräcklig säkerhet visat att hon lämnade de oriktiga uppgifterna uppsåtligen. Vid den bedömningen har hänsyn även tagits till att hon en tid senare tog kontakt med Arbetsförmedlingen och sa att hon inte längre hade behov av aktivitetsstöd. Åtalet ogillas.
Skiljaktig mening
Rådmannen och nämndemannen är skiljaktiga och anför följande. Det är utrett att AA har betett sig på det sätt som anges i gärningsbeskrivningen. De objektiva förutsättningarna för att döma henne för bidragsbrott är alltså uppfyllda. När det gäller frågan om AA hade uppsåt till gärningarna kan det inledningsvis anmärkas att man har en långtgående skyldighet att ta reda på vad som gäller när man ansöker om olika typer av ersättningar och bidrag.
Vi ifrågasätter inte AAs uppgift om att hon pratade med någon på Arbetsförmedlingen och då fick höra att hon kunde arbeta efter kl. 17.00. Någon närmare uppgift om vem personen var som lämnade denna upplysning har hon emellertid inte kunnat lämna, bara att det var någon som talade hennes språk.
Ansökningarna om aktivitetsstöd lämnades in till Försäkringskassan, inte till Arbetsförmedlingen. Trots detta, och trots att hon i ansökningarna på heder och samvete försäkrade att hon inte fått lön för någon dag där hon också haft program, brydde hon sig inte om att kontakta Försäkringskassan utan nöjde sig med den uppgift hon fått från personen på Arbetsförmedlingen.
AA var medveten om att hon fick både lön och aktivitetsstöd under de aktuella månaderna. Hon kände också till att aktivitetsstöd utgår till de som behöver pengar. Mot den bakgrunden, och då frågan om lön som ställs i ansökningarna om aktivitetsstöd knappast kan misstolkas, anser vi att AA måste ha insett att hennes agerande innebar en risk för att de uppgifter hon lämnade till Försäkringskassan kunde leda till felaktiga utbetalningar.
Genom att inte kontakta dem och ta reda på vilka regler som gällde var hon likgiltig inför förverkligandet av denna risk. Hon hade därför ett likgiltighetsuppsåt och ska dömas för fyra fall av bidragsbrott till villkorlig dom och dagsböter
Svea hovrätt
Yrkanden i hovrätten
Åklagaren har yrkat att hovrätten ska döma AA för bidragsbrott vid fyra tillfällen i enlighet med åtalet. AA har motsatt sig att tingsrättens dom ändras. Hovrätten har avgjort målet utan huvudförhandling.
Hovrättens domskäl
Utredningen i hovrätten är densamma som i tingsrätten. Hovrätten drar samma slutsatser av utredningen som den som anges i den skiljaktiga meningen i tingsrätten. Det är således ställt utom rimligt tvivel att AA med uppsåt har gjort sig skyldig till bidragsbrott vid fyra tillfällen. Gärningarna ska rubriceras som brott av normalgraden.
Straffvärdet för brotten motsvarar ett kortare fängelsestraff. AA är tidigare ostraffad och det saknas särskild anledning att befara att hon ska göra sig skyldig till fortsatt brottslighet. Påföljden ska därför bestämmas till villkorlig dom som ska förenas med dagsböter. Antalet dagsböter ska bestämmas till 50. Med hänsyn till AAs personliga och ekonomiska förhållanden ska varje dagsbot bestämmas till 370 kr. Tingsrättens dom ska ändras i enlighet med detta. Att AA ska betala en avgift till brottsofferfonden följer av lag.
—
Svea hovrätt dom den 2025-01-23 i mål nr B 13947-24.