Östersunds tingsrätt
Åklagaren har yrkat att AA ska dömas för bidragsbrott (2 § bidragsbrottslagen (2007:612) i sin lydelse före 1 januari 2020) vid åtta tillfällen i enlighet med följande gärningspåstående. ”AA har till Försäkringskassan lämnat oriktiga uppgifter i ansökan om aktivitetsstöd. Hon orsakade genom det fara för att aktivitetsstöd felaktigt skulle betalas ut med 35 476 kronor, vilket sedermera också skett. Ansökningarna skickades in vid åtta tillfällen under perioden den 2 mars 2018 till den 1 november 2018. AA begick gärningen med uppsåt.”
AA har förnekat ansvar för brott.
UTREDNING
AA har hörts.
Åklagaren har som skriftlig bevisning åberopat sammanställning av utbetalningar, ansökningar om aktivitetsersättning, tidrapporter från kommunen, beslut om återkrav och lönespecifikationer.
DOMSKÄL
Vad som inledningsvis är utrett
AA har vidgått att hon ansökt om aktivitetsstöd och att hon i ansökningarna angett att hon inte fått lön för de dagar som hennes ansökan om stöd avsett samt att dessa felaktiga uppgifter avsett den tid och omfattning som åklagaren påstått. Hennes egna uppgifter stöds av övrig utredning som åklagaren presenterat.
Det är därmed utrett att AA agerat på det sätt som åklagaren påstått. Frågan som tingsrätten har att besvara är om hon agerat uppsåtligt alternativt grovt oaktsamt eller om hennes agerande varit sådant att hon går fri från straffansvar. AAs uppgifter AA har i förhör uppgett i huvudsak följande. Hon hade arbetsträning via Arbetsförmedlingen som fritidsledare.
BB på Arbetsförmedlingen informerade henne om att hon hade rätt till aktivitetsstöd de dagar som hon deltog i arbetsträningen och att aktivitetsstödet skulle minskas automatiskt om hon arbetade. Hon frågade BB hur hon skulle fylla i ansökningarna och han sa att hon inte behövde ange hur hon arbetade.
I ansökan för januari 2018 har hon angett att hon arbetade 4 timmar i början av månaden och det kan ha varit så att det var efter detta datum som hon pratade med BB. Hon reflekterade inte över att hon i ansökan om aktivitetsstöd uppgav att hon inte fått lön trots att hon fick det. Hon ansökte om stöd via Försäkringskassan men tog ingen kontakt med dem för att efterhöra hur ansökan skulle fyllas i eller närmare om vad aktivitetsstödet avsåg.
De timmar som hon arbetat och uppburit lön för avsåg arbete som ZZ på samma ställe som hon arbetstränade. Hon fick cirka 10 000 kr i lön och ca 5 000 kr i aktivitetsstöd varje månad.
Tingsrättens bedömning av skuldfrågan
Enligt 2 § bidragsbrottsslagen (2007:612) i dess lydelse före den 1 januari 2020 döms den som lämnar oriktiga uppgifter eller inte anmäler ändrade förhållanden som han eller hon är skyldig att anmäla enligt lag eller förordning, och på så sätt orsakar fara för att en ekonomisk förmån felaktigt betalas ut eller betalas ut med ett för högt belopp, för bidragsbrott.
Enligt 4 § samma lag ska den som begår nämnda gärning av grov oaktsamhet (och inte uppsåtligen) dömas för vårdslöst bidragsbrott. Den som ansöker om bidrag eller liknande har en långtgående skyldighet att se till att de uppgifter som lämnas är korrekta så att felaktig ersättning inte betalas ut.
Av åberopade ansökningshandlingar framgår att AA på frågan i ansökningsformuläret ”Har du fått lön?” respektive ”Arbetade du med lön någon av de dagar du ansöker om ersättning för” aktivt besvarat frågan med ”Nej”. Det har inte framkommit uppgift om att hon inte förstått frågan utan hennes förklaring till de av henne felaktigt lämnade uppgifterna är att hon fått information från person på Arbetsförmedlingen om att det var så ansökan skulle fyllas i.
Hennes uppgifter om att hon fått informationen från företrädare för Arbetsförmedlingen ska ligga till grund för tingsrättens bedömning av om de subjektiva rekvisiten är uppfyllda då det inte finns någon anledning att tro att hon ljuger om denna uppgift. Mot bakgrund av att hon fått uppgiften från en person som hon skäligen kunde anta hade kunskap om betydelsen av uppgiften om lön anser tingsrätten att det inte går att säga att hon handlat uppsåtligen.
Däremot anser tingsrätten att AA har agerat grovt oaktsamt genom att inte vända sig till rätt myndighet, dvs. Försäkringskassan, om det, såsom hon påstår, fanns oklarheter i hur frågorna i ansökan skulle besvaras. Hon borde rimligen ha reagerat på att hon besvarade frågan felaktigt. Hon ska därför dömas för vårdslöst bidragsbrott då hennes handlande varit grovt oaktsamt.
Hovrätten för nedre norrland
YRKANDEN M.M. I HOVRÄTTEN
Åklagaren har yrkat att hovrätten dömer AA för åtta fall av bidragsbrott i enlighet med åtalet samt skärper påföljden. AA har motsatt sig åklagarens yrkande om ändring. Hovrätten har avgjort målet utan att hålla huvudförhandling. Åklagaren har vidare anmärkt att för det fall hovrätten instämmer i tingsrättens bedömning att AA agerat grovt oaktsamt och inte uppsåtligen ska AA frikännas från ansvar eftersom gärningarna vid dessa förhållanden är preskriberade.
UTREDNINGEN I HOVRÄTTEN
I hovrätten har åberopats samma bevisning som vid tingsrätten. Ljud- och bildupptagning av förhöret vid tingsrätten med AA har spelats upp.
HOVRÄTTENS DOMSKÄL
Av utredningen framgår att AA har lämnat felaktiga uppgifter till Försäkringskassan i ansökningar om aktivitetsstöd på det sätt och i den omfattning som åklagaren påstått. De objektiva förutsättningarna för bidragsbrott är därmed uppfyllda. Frågan är då om AA har begått brotten med uppsåt, vilket åklagaren har gjort gällande.
Den omständigheten att AA i åtta ansökningar på heder och samvete försäkrat att hon inte arbetat med lön under den period hon sökte aktivitetsstöd för, trots att så var fallet, talar med viss styrka för att AA medvetet lämnat felaktiga uppgifter. Såsom framgår av tingsrättens dom har dock AA uppgett att hon haft kontakt med arbetsförmedlingen som ansvarade för hennes arbetsträning, och att en BB på frågan från AA hur hon skulle fylla i ansökningarna om aktivitetsstöd, uppgett att de dagar hon deltog i arbetsträningen skulle aktivitetsstödet minskas per automatik.
Utifrån de uppgifter hon fick från arbetsförmedlingen behövde hon sålunda inte fylla i hur hon arbetade. Hovrätten menar att det inte är en sådan uppgift som är så osannolik att den kan lämnas utan avseende, framför allt inte med beaktande av att arbetsförmedlingen är ansvariga för arbetsträningen och den nära sammankoppling som finns med utfående av aktivitetsstöd.
Hovrätten bedömer vidare att AAs uppgift om vilken information hon fått från BB utan besvär hade kunnat kontrolleras av åklagaren. Mot den bakgrunden ansluter sig hovrätten till tingsrättens bedömning att det inte är styrkt att AA lämnat de oriktiga uppgifterna uppsåtligen.
Åklagarens gärningsbeskrivning innefattar endast ett påstående om att gärningen begåtts av uppsåt, varför det redan av den anledningen saknas förutsättningar att pröva ansvar för vårdslöst bidragsbrott. Tingsrättens dom ska därmed ändras på så sätt att AA ska frikännas från åtalet i sin helhet.
—
Hovrätten för nedre norrland dom den 2023-12-22 i mål nr B 1662-22