Växjö tingsrätt
Yrkanden
Gärningen som åklagaren ville göra gällande var att 51-åringen lämnat oriktiga uppgifter till Försäkringskassan och det har orsakat att sjukpenning felaktigt utbetalats med 190 000 kronor. De oriktiga uppgifterna har bestått i att han i ansökan om sjukpenning och i samtal med Försäkringskassans personal uppgett att han saknat arbetsförmåga. Trots detta har han arbetat i ett eget företag samtidigt som han undanhållit det från Försäkringskassan.
Vittnesförhör med mannens före detta sambo ska hållas angående hennes kännedom om den tilltalades arbete i det egna företaget. Till skriftlig bevisning har det åberopats: Försäkringskassans blankett ”Ansökan om sjukpenning”, journalanteckningar, handlingar ur Försäkringskassans kontrollutredning och årsredovisning.
51-åringens inställning
51-åringen förnekar brott. Han har bestritt att han under den aktuella tiden utfört något som kan betraktas som reguljärt arbete. Han har vidhållit att han under perioderna haft dels helt, dels delvis, nedsatt arbetsförmåga. Han har bestritt att han lämnat felaktiga uppgifter. Han hävdar att han under alla omständigheter inte har lämnat felaktiga uppgifter med uppsåt. Inställning har varit att han ägnat sig åt terapiverksamhet som inte genererat någon inkomst.
Sakframställningar
Åklagaren
51-åringen har lämnat oriktiga uppgifter i ansökan om sjukpenning. Han har uppgett att han inte haft någon arbetsförmåga trots att han utfört arbete redan från sjukfallets början. Han har därefter inte uppmärksammat Försäkringskassan på att han utfört arbete i sitt eget företag. Genom de oriktiga uppgifterna och genom att inte anmäla korrekta förhållanden har han orsakat felaktiga utbetalningar.
På grund av de oriktiga uppgifterna och genom att underlåta den lagstadgade anmälningsskyldigheten har sjukpenning felaktigt betalats ut med 190 000 kronor. 51-åringens tidigare sambo gjorde en anmälan till Försäkringskassan om att 51-åringen hade en egen firma och att han i den utförde arbete. Den före detta sambon bifogade delar av en mejlkonversation mellan henne och 51-åringen där uppgifterna bekräftades.
Förhöret med 51-åringen
Uppgifterna i förundersökningsprotokollet är baserade på mailkonversationen mellan honom och före detta sambon. Det stämmer att han lämnat uppgifterna om antalet timmar i mailkonversationen. Men hon har uppgett samma antal timmar och då skulle de tillsammans ha jobbat heltid i företaget, vilket inte stämmer. Mailkonversationen kan inte användas som bevis. Alla siffror i mailkonversationen användes för att överdriva vad var och en gjort i företaget. De åtgärder han beskriver i mailkonversationen var inga åtgärder som han gjorde under den tiden över huvud taget.
Han har svårt att minnas telefonsamtalen med sin handläggare på Försäkringskassan. Men han kan tänka sig att när de pratade om arbete refererade han till sitt ordinarie arbete där han var anställd. Han har aldrig tänkt på det som han gjorde i sitt företag som arbete, det har inte krävts något intellektuellt engagemang alls i den verksamheten. Han har varit öppen om det med sin läkare, psykolog och arbetsgivare. Han har aldrig försökt gömma det. Han blev uppmuntrad att hålla på med det eftersom han mådde bättre av det.
Skälet till att han strök sitt eget företag i ansökan om sjukpenning tror han beror på att han tänkte att det var fel arbetsgivare angiven i ansökan eftersom han tidigare varit anställd i sitt eget företag, därför strök han över det. Den verksamheten finns angiven i ett läkarintyg till Försäkringskassan, där det framgår att läkaren väl kände till att han höll på med den. Men det intyget fanns inte med innan han blev återbetalningsskyldig.
I förundersökningsprotokollet finns en blankett där han svarar nej på en fråga från Försäkringskassan om han kan arbeta med andra arbetsuppgifter. Han måste då ha utgått från andra arbetsuppgifter hos samma arbetsgivare. Så tolkar han den frågan nu och antagligen gjorde han det då också. Med facit i hand är det klart att han borde räknat det han gjorde i det egna företaget som arbete men det gjorde han inte då.
Förhör med den före detta sambon
Det var inte en infekterad konflikt som gjorde att hon anmälde honom till Försäkringskassan. Det hade inget med konflikten att göra. De var oense om hur de skulle dela företaget och han ansåg att hon inte hade gjort något i företaget. Till slut lyckades de komma överens. Indirekt försökte han ge sken av att han jobbade mer i bolaget. Han hade ett incitament att hävda att han hade jobbat mer än hon för att få behålla en större del av företaget.
Tingsrättens bedömning
Åklagaren påstående att 51-åringen arbetat grundar sig i en mailväxling mellan 51-åringen och hans före detta sambo. Av e-postväxlingen framgår att den före detta sambon då var starkt ifrågasättande till att 51-åringen skulle ha lagt ner de angivna timmarna och att hon bland annat skrev ”när har du jobbat dem” och ”du ljuger ju”.
Det kan noteras att den av 51-åringen angivna sammanlagda arbetstiden under ett år landar på exakt samma summa som den före detta sambon angett för sammanlagd arbetstid under flera år. Det torde stå klart för alla och envar att den av 51-åringen angivna summan inte svarar mot någon exakt beräkning av arbetad tid utan i stället får ses som ett inlägg i en infekterad diskussion om vad var och en av makarna hade lagt ner i det gemensamma företaget.
51-åringen har uppgett att han under sjukskrivningen faktiskt utförde visst arbete i det egna företaget men han såg det som en form av terapi och därför hade han inte uppsåt att undanhålla uppgifter för Försäkringskassan. Åklagaren har pekat på att han svarat nej på frågan ”Kan arbeta mer med andra arbetsuppgifter” och uppgett att han tolkat frågan som att den gällde om han kunde arbeta mer med andra arbetsuppgifter på sitt ordinarie arbete. Tingsrätten uppfattar frågan på samma sätt och har därför ingen anledning att lägga det nekande svaret till grund för att han medvetet ljugit om att han faktiskt kunde utföra arbete i det egna företaget.
Det är åklagaren som har bevisbördan för att 51-åringen uppsåtligen undanhöll uppgifter om sin arbetsförmåga. Tingsrätten har inte kunnat finna att någon av de omständigheter som åklagaren pekat på utgör tillräcklig bevisning om att han handlat uppsåtligt. Det är därmed inte ställt utom rimligt tvivel att han uppsåtligen har gjort sig skyldig till den åtalade gärningen. Åtalet ska därför ogillas.
Göta hovrätt
Hovrätten kommer likt tingsrätten fram till att 51-åringen utfört arbete i det egna företaget men att det är oklart i vilken omfattning som han utförde arbetet samt att han inte såg den sysselsättningen som arbete utan som en form av terapi. Frågan i Försäkringskassans ansökningsformulär ”Kan arbeta mer med andra arbetsuppgifter” kan tolkas som att den gällde arbetet på hans ordinarie arbete och att han i förhör uppgett att han tolkade frågan som att den gällde hans ordinarie arbete.
Förhöret med 51-åringen och oklarheterna i ansökningsformuläret gör att det därför finns tvivel kring frågan om han medvetet lämnat oriktiga uppgifter till Försäkringskassan. Den övriga utredning som åklagaren åberopat förstärker inte bevisningen på ett sådant sätt att det kan anses ställt utom rimligt tvivel att han haft uppsåt till den åtalade gärningen. Även hovrätten kommer således fram till att åtalet ska ogillas.
—
Göta hovrätt dom den 2021-06-08 i mål nr B 1091-21.