Förvaltningsrätten i Göteborg
Yrkanden m.m.
AA yrkar att han ska beviljas sökt sjukpenning och anför i huvudsak följande. Av praxis framgår att när det gäller ett långvarigt medicinskt tillstånd måste hänsyn tas till medicinsk dokumentation både före och efter perioden i fråga. Så om dokumentationen visar en funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning, både före och efter perioden som ifrågasätts, kan hänsyn tas till dessa fakta för att bevilja sjukpenning för den period som medicinsk dokumentation saknas.
Läkarintygen ger stöd för att hans tillstånd har varit detsamma före och efter ifrågavarande period. Hänsyn borde tas till omständigheterna kring pandemin med från vården avbokade läkarkontakter och svårigheter att få nya läkartider samt hans egna svårigheter att ta sig ur sin lägenhet på grund av sin psykiska samsjuklighet med isoleringstendenser och rädsla att smittas med covid-19. De medicinska underlagen visar att han trots sina svårigheter haft kontakt med psykiatrin under hela den aktuella perioden.
Med mycket stor sannolikhet har hans arbetsförmåga varit helt nedsatt på grund av psykisk samsjuklighet som kassan godkänt under perioden från och med den 3 juni 2022. Försäkringskassan har enbart baserat sitt beslut på att de ställt krav på observationer och undersökningsfynd som bekräftade omfattningen av hans besvär som han själv beskrivit. Enligt Högsta förvaltningsdomstolens dom i mål nr 5070–5071-21 ska sådana krav inte ställas vid psykisk ohälsa utan det ska göras en helhetsbedömning av de uppgifter som lämnats av den enskilde och hans läkare. Därför bör den retroaktiva sjukskrivningen som föregick det digitala läkarmötet godkännas.
Försäkringskassan anser att överklagandet ska avslås och anför bland annat följande. Beslutet att bevilja AA sjukpenning för perioden den 9 september – 4 november 2021 grundar sig på uppgifter som behandlande läkare fått vid telefonsamtal. När det gäller beslutet att bevilja honom sjukpenning från och med den 3 juni 2022 kan det inte utläsas att samma besvär ska ha funnits även under aktuell period. Det saknas dokumentation som visar att den behandlande läkaren varit väl insatt i AAs sjukdomstillstånd när hon utfärdat sitt intyg.
Några av de besvär som han beskrivit att han haft under prövningsperioden är sådana att de är möjliga att både iaktta och gradera vid en patientundersökning, exempelvis koncentrationssvårigheter och problem med att fokusera. Utifrån detta har det varit både möjligt och rimligt att förvänta sig sådan utredning. AA inte haft rätt till sjukpenning den 1 september – 5 december 2022 utifrån att hans arbetsförmåga inte bedömts vara nedsatt i förhållande till normalt förekommande arbete på arbetsmarknaden.
Skälen för förvaltningsrättens avgörande
Tillämpliga bestämmelser framgår av det överklagade beslutet.
Utredningen i målet
Av två läkarintyg utfärdade vid psykiatrimottagningen efter telefonkontakt med AA framgår bland annat att AAs arbetsförmåga bedöms helt nedsatt under tiden den 5 november 2021 – 31 mars 2022 på grund av posttraumatiskt stressyndrom och recidiverande depression, medelsvår episod. Vid funktionsnedsättning anges att måendet är väsentligen oförändrat sedan innan men han upplever nu försämrad sömn. Han går med på att komma på fysiskt läkarbesök i mars för uppföljning.
Vid aktivitetsbegränsning anges bland annat att han har svårt att gå ut, träffa folk och komma till mottagningen. Han har uttalade koncentrationssvårigheter, kan inte fokusera, sover dåligt och är konstant trött. Vidare framgår att han inte kunnat komma på psykoterapi då han inte velat ha fysiska besök eller kunnat ha digitala, endast telefon, vilket inte bedömts rimligt av psykolog. Utlåtandet baseras inte på undersökning av patienten då han uteblivit från läkarbesök den 4 november 2021 då han uppgav att hans mamma var sjuk. Därefter har två inplanerade läkarbesök avbokats på grund av sjukdom hos läkare.
Försäkringskassans försäkringsmedicinska rådgivare konstaterade i yttrande bland annat följande. Det finns en lång historik med beskrivning av posttraumatisk stress efter en misshandel. Journal från 2017 visar att medicinsk behandling satts in när den försäkrade vårdats på avdelning för bland annat depression. De sista åren framgår sparsam fysisk kontakt mellan sjukvården och den försäkrade, främst telefonbaserad sjukskrivning och troligen förskrivning av läkemedel.
Under längre tid beskrevs att den försäkrade väntat på psykoterapi. Nu framgår att han tackat nej till behandling på plats och även digitalt. Då anses inte behandling kunna genomföras av psykolog. Det är svårt att utläsa om sjukdomstillståndet är så svårt att han inte kunnat aktiveras sig så som anges. Det är också svårt att ange om han deltar i sin rehabilitering och erbjuden vård, vilket förväntas i samband med sjukskrivning.
Man kan fråga vården om det finns kontaktperson eller boendestöd eller något sätt att verifiera att aktivitetsbegränsningarna varit så omfattande, särskilt under period då intyg saknades. Av två läkarintyg utfärdade efter undersökning av AA framgår följande. AAs arbetsförmåga bedöms helt nedsatt den 1 april – 10 maj/30 juni 2022 på grund av posttraumatiskt stressyndrom och recidiverande depression, medelsvår episod. Vid funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning anges i allt väsentligt detsamma som i tidigare intyg men med tillägget att han nu tackat ja till psykoterapibedömning.
Av journalanteckning utfärdad vid akutmottagningen framgår bland annat följande. Långvariga besvär med depression och ångest som inkommer med en vän då denne är orolig för honom. Det visar sig att patienten haft dålig compliance på psykiatrimottagningen och därför utremitterats därifrån till vårdcentral.
Försäkringskassans försäkringsmedicinska rådgivare uppger i yttranden att aktivitetsbegränsningarna är till största delen allmänt hållna. Av psykisk status går att utläsa flera avvikelser som kan kopplas till angivna diagnoser. Avvikelserna i status kan rimligen kopplas till kognitiva svårigheter i aktivitet som ger relativt omfattande kognitiva aktivitetsbegränsningar. Utifrån information i läkarintyget går det inte att utläsa vilka funktionsnedsättningar som fanns före besöket den 21 juni.
Det anges att den försäkrade var på psykakuten den 3 juni men det anges inte status vid det besöket. Det bör finnas information om status och uppgifter om mående före besöket i en kopia från patientjournal. Läkaren anger ”medicinuppföljning hos ssk och uppföljning av provsvar för att utesluta andra möjliga anledningar till patientens symtomatologi”. Det är utifrån informationen oklart om läkaren menar att diagnoserna är klarlagda och det är oklart vad som avses med provsvar. Mer information bör finnas inom vården.
Förvaltningsrättens bedömning
Frågan i målet är om det medicinska underlaget visar att AAs arbetsförmåga har varit nedsatt på ett sådant sätt att han har rätt till sjukpenning under den aktuella perioden. Sjukpenning kan lämnas till en försäkrad som har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom. Nedsättningen av arbetsförmågan ska vanligtvis styrkas genom medicinska underlag. Det är i första hand uppgifterna i underlagen som ska visa att den försäkrade har en sjukdom och att denna sätter ned arbetsförmågan med minst en fjärdedel.
Utöver diagnos och sjukdomsbeskrivning bör alltså den åtföljande funktions- och aktivitetsbegränsningen i arbete klart framgå av den medicinska dokumentationen. Det är den försäkrade som ska visa att arbetsförmågan är nedsatt av medicinska orsaker. Sjukpenning är en dagersättning och förvaltningsrätten har vid sin bedömning att utgå från den information som framgår av de medicinska underlagen för den aktuella perioden.
Det finns visserligen inget principiellt hinder mot att beakta tidigare eller senare daterat medicinskt underlag (se RÅ 2010 not. 19 och HFD 2016 ref. 10) men sådana underlag har typiskt sett ett lägre bevisvärde. Förvaltningsrätten bedömer utifrån de uppgifter som har redovisats ovan att det inte framgår att AAs arbetsförmåga varit nedsatt med minst en fjärdedel i förhållande till normalt förekommande arbete på arbetsmarknaden. Det går heller inte av de läkarintyg som utfärdats för perioderna före och efter att dra slutsatsen att det är sannolikt att hans arbetsförmågan varit nedsatt under den period som ska prövas i detta mål. AA kan därför inte beviljas sjukpenning för den aktuella perioden. Överklagandet ska därför avslås.
Kammarrätten i Göteborg
AA yrkar att kammarrätten ska bevilja honom hel sjukpenning för den aktuella perioden och anför följande. När det gäller ett och samma medicinska tillstånd, som pågår under en längre tid, måste hänsyn tas till all medicinsk dokumentation både före och efter perioden i fråga. Han har lidit av samma psykiatriska problem under flera år. Samtliga de läkarintyg han har gett in ger en entydig bild av en psykisk samsjuklighet och de funktionsnedsättningar som hans sjukdom orsakar
Försäkringskassan anser att överklagandet ska avslås och anför följande. Det måste göras en helhetsbedömning där undersökningsfynd, i den mån sådana finns eller är möjliga att iaktta vid tester och observationer, väger tyngre än den försäkrades egen beskrivning av sin arbetsförmåga. Det kan inte annat än under begränsad tid under prövningsperioden ha funnits hinder mot att AA fysiskt eller digitalt kunnat träffa en läkare. Det borde rimligen då ha varit möjligt för en läkare att både iaktta och dokumentera undersökningsfynd som bekräftar hans besvär.
Skälen för kammarrättens avgörande
Prövningen av om arbetsförmågan är nedsatt ska göras med utgångspunkt i den försäkrades sjukdom. Avgörande för bedömningen är vilken sjukdom det rör sig om och på vilket sätt sjukdomen inskränker den försäkrades förmåga att utföra arbete (jfr HFD 2018 ref. 51). Det viktigaste underlaget vid denna prövning är vanligtvis det läkarintyg som den försäkrade ska lämna till Försäkringskassan.
Det finns inget hinder mot att beakta senare tillkommen medicinsk utredning (jfr RÅ 2010 not. 19). När det gäller psykiatriska tillstånd kan läkarens bedömning inte på samma sätt grundas på undersökningsfynd utan måste med nödvändighet i stor utsträckning utgå från de uppgifter som den försäkrade lämnar. Det avgörande för prövningen av rätten till sjukpenning är emellertid inte dessa uppgifter i sig utan läkarens värdering och bedömning av dem i kombination med eventuella iakttagelser som läkaren har gjort (jfr HFD 2022 ref. 47).
Försäkringskassan har beslutat att inte ge AA sjukpenning och beslutet motiverades med att han inte besökt sin läkare och att det av läkarintyget som baserar sig på telefonkontakt med honom, inte går att utläsa att hans sjukdomstillstånd har varit så svårt att han inte har haft någon arbetsförmåga. Av utredningen i målet framgår att Försäkringskassan har beslutat att ge AA hel sjukpenning för perioden 3 juni–31 augusti 2022 sedan han lämnade in ett nytt läkarintyg som upprättats efter att han hade besökt läkare.
Av utredningen framgår att läkarbesök har bokats som telefonbesök på grund av pandemin samt att två inplanerade läkarmöten fått avbokas på grund av sjukdom hos läkare. Kammarrätten noterar att det är samma psykiatriska diagnoser som tas upp i samtliga läkarintyg som finns i utredningen. Det framgår inte annat än att det är samma psykiatriska diagnoser som har legat till grund för Försäkringskassans beslut att ge AA hel sjukpenning även för perioder före den 5 november 2021.
Av läkarintyget från den 21 juni 2022 kan även utläsas att läkaren har tagit del av hans journaluppgifter från och med den 5 november 2021, de aktivitetsbegränsningar han bedöms ha till följd av sjukdomarna samt i vilken omfattning hans arbetsförmåga bedöms vara nedsatt från den 5 november 2021 till och med den 31 augusti 2022.
Kammarrätten anser att utredningen ger stöd för att AA har lidit av samma medicinska tillstånd under en längre tid. Det läkarintyg som är daterat den 21 juni 2022 kan därmed läggas till grund för bedömningen av hans arbetsförmåga även för perioden 5 november 2021–2 juni 2022. Kammarrätten anser att han därmed har gjort sannolikt att hans arbetsförmåga har varit helt nedsatt till följd av sjukdom under denna period. Överklagandet ska därför bifallas.
—
Kammarrätten i Göteborg dom 2024-05-20 i mål nr 1246-24.