Förvaltningsrätten i Linköping
Ansökan med mera
Socialnämnden ansöker om att NN ska betala 6 850 kr till kommunen. Kostnaden avser placering av hans barn i annat hem än det egna. Till stöd för ansökan anför nämnden i huvudsak följande. NNs barn har vårdats i ett annat hem än sitt eget och kommunen har mot denna bakgrund krävt honom på ersättning för viss del av kostnader som kommunen haft för vården.
Ersättningen har inte kommit in till kommunen. Ersättningens storlek har beräknats utifrån NNs ekonomiska situation och med stöd av vad som anges om förälders ersättningsskyldighet i 6 kap. 2–4 §§ socialtjänstförordningen (2001:937). NN har delgetts ansökan och anför att han kommer att betala sina skulder.
Skälen för avgörandet
Tillämpliga bestämmelser med mera
Av 8 kap. 1 § andra stycket socialtjänstlagen (2001:453) framgår att om ett barn genom socialnämndens försorg får vård i annat hem än det egna, är föräldrarna skyldiga att i skälig utsträckning bidra till kommunens kostnader enligt grunder som regeringen föreskriver.
Av 9 kap. 3 § första stycket socialtjänstlagen framgår att om socialnämnden vill föra talan om ersättning som en enskild inte betalar frivilligt för kostnader som kommunen har haft enligt 8 kap. 1 § första eller andra stycket, ska talan väckas hos förvaltningsrätten inom tre år från det kommunens kostnader uppkom.
Talan väcks vid den förvaltningsrätt inom vars domkrets den enskilde är bosatt. Av andra stycket samma bestämmelse framgår att talan om ersättning inte får bifallas, om den ersättningsskyldige genom att återbetala kostnaden eller en del av den kan antas bli ur stånd att klara sin försörjning eller sin dagliga livsföring i övrigt eller annars synnerliga skäl talar mot bifall till ersättningsanspråket.
Av 6 kap. 2 § första och andra stycket socialtjänstförordningen framgår följande. Föräldrarnas skyldighet enligt 8 kap. 1 § andra stycket socialtjänstlagen att bidra till kommunens kostnader för ett barns vård i ett annat hem än det egna bestäms efter samma grunder som om det gällde att bestämma betalningsskyldighet för var och en av dem enligt 19 kap. socialförsäkringsbalken.
Det belopp som var och en av föräldrarna ska bidra med får dock inte överstiga vad som för varje tid motsvarar underhållsstödsbeloppet enligt 18 kap. 20 § socialförsäkringsbalken. Av 19 kap. 11 § socialförsäkringsbalken framgår att den bidragsskyldiges inkomst beräknas i enlighet med det beslut om slutlig skatt enligt 56 kap. 2 § skatteförfarandelagen (2011:1244) som fattats närmast före februari det år betalningsskyldigheten avser.
Förvaltningsrättens bedömning
NN är skyldig att i skälig utsträckning bidra till kommunens kostnader för vård av hans barn i annat hem än det egna. Annat är inte visat än att nämnden har följt gällande bestämmelser vid beräkningen av storleken på det belopp som ska betalas per månad. Av utredningen i målet framgår att nämnden anmodat NN att inkomma med besked om hans inkomst har förändrats på sådant sätt att det påverkar hans betalningsförmåga.
NN har inte anmält ändrade inkomstförhållanden till nämnden och har inte heller anfört något i denna del, mer än att han kommer att betala sina skulder. Med hänsyn härtill och med beaktande av vad som i övrigt framkommit i målet anser förvaltningsrätten att det saknas anledning att anta att han, genom att betala det aktuella beloppet, inte kan klara sin försörjning eller dagliga livsföring i övrigt. Det har inte heller kommit fram några synnerliga skäl mot att bifalla kommunens ansökan om betalning. Ansökan ska därför bifallas.
Kammarrätten i Jönköping
Yrkanden med mera
NN överklagar förvaltningsrättens dom och anför att han har betalat alla räkningar. Till styrkande av uppgiften lämnar han in en handling som innehåller information om betalning till kommunen. Socialnämnden har förelagts att yttra sig över NNs överklagande men har inte hörts av.
Skälen för kammarrättens avgörande
När en socialnämnd för talan om ersättning enligt 9 kap. 3 § socialtjänstlagen (2001:453) är det socialnämnden som har att visa att förutsättningarna för ersättningsskyldighet är uppfyllda. Den i målet aktuella fordran avser utebliven betalning för perioden april– augusti 2023 för sådana kostnader som avses i 8 kap. 1 § andra stycket socialtjänstlagen.
Kostnaderna uppgår till 6 850 kr och beloppet var oreglerat vid tidpunkten för socialnämndens ansökan om ersättning. NN har nu lämnat in en handling med information om betalningar till kommunen. Betalningarna ska ha skett innan förvaltningsrätten meddelade sin dom.
Det är visserligen inte möjligt att klart utläsa att den aktuella skulden härigenom är reglerad, men mot bakgrund av bevisbördans placering går bristen ut över socialnämnden. Enligt kammarrätten är det inte på nuvarande underlag visat att förutsättningarna för ersättning är uppfyllda. Socialnämndens ansökan om ersättning ska därför avslås.
—
Kammarrätten i Jönköping dom den 2024-09-05 i mål nr 4102-23.