Förvaltningsrätten i Stockholm
Bakgrund och yrkanden med mera
Stadsdelsnämnden (nämnden) beslutade att avslå AAs ansökan om särskilt anpassad bostad för vuxna enligt 9 § 9 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Beslutet motiverades huvudsakligen enligt följande.
AAs behov av en ändamålsenlig och varaktig bostad är tillgodosett genom den bostad hon är folkbokförd i. Hon tillförsäkras goda levnadsvillkor och kan leva ett aktivt och självständigt liv med stöd av sina assistenter i den bostaden. Utredningen visar därtill inte att AA inte skulle kunna få en lägenhet via bostadsförmedlingen.
AA yrkar att hon ska beviljas bostad med särskild service i form av annan särskilt anpassad bostad. Hon anför att hon är i dag inneboende hos sin far eftersom hon är bostadslös. Hon orkar inte leva så då det sliter på henne socialt, fysiskt och mentalt. Hon vill leva ett eget vuxet och självständigt liv i en egen särskilt anpassad lägenhet. Hon uppnår inte goda levnadsvillkor i sin nuvarande situation.
Självständigt boende föreligger när den boende själv kan bestämma över hur bostaden nyttjas och även i övrigt råder sig själv vad gäller sysselsättning, besök, umgänge mm. Hennes far sover i vardagsrummet. Den assistent som jobbar natt sover i hennes fars sovrum, som är fullbelamrat med hjälpmedel samt arbetsmaterial och som i princip är ett förråd. Vardagsrummet är för trångt för att använda som vardagsrum.
Köket är det enda rum som möjligen skulle kunna beskrivas som fungerande, men det är väldigt trångt även där med ett stort köksbord samt en kökssoffa och stolar. Köket är inte anpassat överhuvudtaget vilket innebär att hon inte kan laga någon mat alls.
Hon använder en liten elrullstol för inomhusbruk men kan inte ta sig runt i lägenheten. Hon tvingas till enorma eftergifter. Att leva självständigt är det inte tal om. Hon har stått i bostadsförmedlingens kö sedan 2016. Hos bostadsförmedlingen förmedlas inga lägenheter till personer med så kort kötid.
Nämnden anser att överklagandet ska avslås och anför bland annat att liksom andra vuxna måste AA i första hand själv ordna en bostad på den ordinära bostadsmarknaden. Att det är lång bostadskö till en lägenhet förändrar inte bedömningen och det har i Stockholms ytterområden förmedlats lägenheter efter sex års kötid.
AA har ingen förtur till en lägenhet av medicinska skäl. I avvaktan på ett erbjudande från bostadsförmedlingen får AA sina behov tillgodosedda i nuvarande bostad, som är anpassad utifrån hennes behov.
Förvaltningsrätten har hållit muntlig förhandling i målet bakom stängda dörrar. Vid denna har LL hörts som vittne och uppgett att han är far till AA och de bor tillsammans. Han är förtvivlad över deras boendesituation och har ingen möjlighet att leva ett eget liv i bostaden, som är mycket trångbodd. Han lever på marginalen och ser med stor sorg samt stark oro på framtiden.
Skälen för avgörandet
Utgångspunkter
Frågan i målet är om AA, som tillhör personkretsen i l § LSS, har rätt till sökt insats i form av särskilt anpassad bostad enligt 9 § 9 LSS.
I lagens förarbeten beskrivs tre huvudformer för boende enligt 9 § 9 LSS – gruppbostad, servicebostad och annan särskilt anpassad bostad. Med ”annan särskilt anpassad bostad” avses en av kommunen anvisad bostad med viss grundanpassning till funktionshindrade personers behov. Till skillnad från vad som gäller i fråga om gruppbostad och servicebostad ingår inte fast bemanning i denna stödform. Behövligt stöd och service i anslutning till boendet får ges inom ramen för andra stödformer, t. ex. hemtjänst eller personlig assistans (prop. 1992/93:159 s. 85 f. och 179 f).
Utredningen i målet
AA har ett funktionshinder som medför ett mycket stort rörelsehinder. Hon har även nedsatt kommunikations- och synförmåga. Hon är rullstolsburen och kan köra elrullstol själv. AA behöver hjälp med alla dagliga aktiviteter såsom personlig hygien, alla förflyttningar, av- och påklädning, kommunikation och måltider. Hon är beviljad assistansersättning i en omfattning av 151 timmar och 30 minuter per vecka. AA bor med sin far i en lägenhet om tre rum och kök. I fastigheten finns en hiss som hon kan använda. Hon har ett eget rum, assistenterna sover i ett rum och hennes far sover i vardagsrummet. Bostaden har anpassats fysiskt genom montering av taklyft i hall och i AAs rum, borttagande av trösklar i samtliga rum och installation av ett höj- och sänkbart handfat i badrummet. Bostadsförmedlingen har vid två tillfällen, senast i november 2021, avslagit AAs ansökan om medicinsk förtur i bostadskö.
Förvaltningsrättens bedömning
Av utredningen i målet framgår att AA redan bor i en för henne anpassad bostad. Det har inte genom utredningen kommit fram att den aktuella bostaden saknar någon anpassning som är nödvändig för hennes livsföring. Det har av utredningen i målet därtill inte kommit fram annat än att AA har möjlighet att på egen hand ordna en bostad på den ordinarie bostadsmarknaden.
Mot bakgrund av vad som framkommit i målet finner förvaltningsrätten således inte visat annat än att AA är tillförsäkrad goda levnadsvillkor i sin nuvarande bostad, att hon har möjlighet att på egen hand ordna en bostad på den ordinarie bostadsmarknaden och att hennes behov därmed är tillgodosedda även utan att den sökta insatsen beviljas. Vad AA anfört muntligen och skriftligen, inbegripet i det e-postmeddelande som inkommit till domstolen efter den muntliga förhandlingen, vad som framgår av det underlag hon åberopat samt vad som framkommit i målet i övrigt föranleder inte någon annan bedömning. Överklagandet ska därmed avslås.
Kammarrätten i Stockholm
Yrkanden med mera
AA yrkar att hon ska beviljas insatsen annan särskilt anpassad bostad enligt 9 § 9 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hon för fram bland annat följande. Bostaden som hon bor i och där hon är folkbokförd är hennes pappas lägenhet. Lägenheten är på tre rum och kök. Hon har ett eget rum och hennes pappa sover i vardagsrummet bakom en vägg av bokhyllor eftersom hennes assistent måste sova i det andra sovrummet för att höra om hon behöver hjälp nattetid.
Det är omöjligt för henne att leva ett självständigt liv med goda levnadsvillkor. Hon har stått i bostadskö sedan 2016, men den kötiden räcker inte till en lägenhet. Hon är vuxen med rätt till integritet och ett vuxenliv. Det är inte korrekt att hennes nuvarande bostad är anpassad efter hennes behov. De anpassningar som finns utfördes när hon var ett barn, och det som finns är takliftar och ett höj- och sänkbart handfat.
Köket är till exempel inte anpassat så att hon kan använda det för matlagning. Hon har många hjälpmedel som tar mycket plats, bland annat två rullstolar, en hygienrullstol, ståhjälpmedel, reglerbar säng med mera.
Stockholms stads riktlinjer som anger att en person som ansöker om särskilt anpassad bostad ska ha uttömt alla andra möjligheter att fa en bostad innan insatsen beviljas strider mot LSS-lagstiftningens mål, syften och intentioner. Högsta förvaltningsdomstolens avgörande RÅ 2010 ref. 91 är tillämpligt på hennes situation. Hon bodde tidigare hos sin mamma i en större lägenhet men eftersom hennes mamma flyttat från Stockholm är detta inte längre möjligt.
Nämnden anser att överklagandet ska avslås och för fram bland annat följande. AAs behov av en ändamålsenlig och varaktig bostad är tillgodosett genom den lägenhet som hon är bosatt i och folkbokförd på idag. Det har inte framkommit att denna bostad saknar någon anpassning som är nödvändig för hennes dagliga livsföring. Liksom andra vuxna måste AA i första hand ordna en bostad på den reguljära bostadsmarknaden. Att det är lång bostadskö förändrar inte den bedömningen. AA har möjlighet att få en bostad på den ordinarie bostadsmarknaden och i avvaktan på ett erbjudande om bostad får hon sitt behov tillgodosett genom nuvarande bostad.
Skälen för kammarrättens avgörande
I målet är ostridigt att AA tillhör personkretsen enligt l § 3 p. LSS. Hon har därför enligt 7 § LSS rätt till insatser i form av särskilt stöd och särskild service enligt 9 § p. 1-9, om hon behöver sådan hjälp i sin livsföring och hennes behov inte tillgodoses på annat sätt. AA ska genom insatserna tillförsäkras goda levnadsvillkor. Insatserna ska vara varaktiga och samordnade.
Frågan är om AA har rätt till insatsen annan särskilt anpassad bostad enligt 9 § 9 LSS.
Av utredningen framgår att AA är gravt rörelsehindrad med omfattande nedsättning både fin- och grovmotoriskt samt nedsatt synförmåga. Hon kommunicerar med hjälp av stödtecken och talsyntes och behöver en person hos sig för att kunna kommunicera med andra. Hon använder permobil både inomhus och utomhus. Hon har även hjälpmedel i form av två manuella rullstolar, hygienstol, ståskal, tippbräda och en portabel lift. AA är beviljad assistansersättning från Försäkringskassan med cirka 150 timmar per vecka och har behov av personlig assistans även nattetid. Hon är inneboende hos sin pappa i en lägenhet om tre rum och kök. AA disponerar det ena sovrummet, hennes assistenter det andra sovrummet och hennes pappa sover i vardagsrummet. Lägenheten är bostadsanpassad med borttagna trösklar, ett höj- och sänkbart handfat i badrummet och taklyft i hallen och i hennes sovrum. Köket är inte anpassat för AA.
Kammarrätten gör följande bedömning.
Frågan är om AA, som stadsdelsnämnden har fört fram, får sina behov tillgodseda genom att hon är inneboende i sin pappas lägenhet. Kammarrätten finner att detta arrangemang, som blev lösningen när AA inte längre kunde bo kvar i sin mammas bostad, inte varaktigt tillgodoser hennes behov. Kammarrätten beaktar särskilt att den aktuella bostaden inte är planerad på ett sådant sätt att hon ska kunna leva ett självständigt liv med stöd av sina assistenter samt att det inte är hennes bostad utan hennes pappas.
En vuxen person som bor kvar hos sin förälder har i realiteten inte en egen bostad eftersom de inte bor på ett sådant sätt att de kan leva ett eget och självständigt liv. AA har mot denna bakgrund rätt till en insats enligt 9 § 9 LSS. Huruvida AA skulle ha möjlighet att få en lägenhet på den ordinarie bostadsmarknaden ska inte beaktas.
Motiveringen till att annan särskilt anpassad bostad är en del av de insatser som finns i LSS var att enskilda med svåra funktionsnedsättningar skulle ges rätt till en lämplig bostad där servicen i övrigt skulle ges inom ramen för andra insatser i LSS tex. personlig assistans och ledsagarservice. En sådan bostad skulle ha viss grundanpassning men någon service skulle inte ingå. Den enskilde ska alltså ha möjlighet att välja att använda sig av personlig assistans i en egen bostad i stället för att bo i tex. en gruppbostad. (Prop. 1992/93:159s. 85 f och 179 f).
Utgångspunkten är dock att det är nämnden som beslutar om den närmare utformningen av insatser enligt LSS. Kammarrätten kan därför endast besluta att AA har rätt till en insats enligt 9 § 9 LSS. Det är stadsdelsnämnden som därefter har ansvaret för att utforma insatsen närmare (RÅ 2010 ref. 91). Överklagandet ska därför bifallas på så sätt att AA beslutas ha rätt till en insats enligt 9 § 9 LSS.
—
Kammarrätten i Stockholm dom den 2023-01-04 i mål nr 3385-22