Förvaltningsrätten i Göteborg
Det överklagade beslutet
Försäkringskassan har beslutat att inte bevilja AA sjukpenning för perioden 16 juli–6 december 2020. Beslutet har motiverats enligt i huvudsak följande. Det ifrågasätts inte att AA har besvär som påverkar vad han klarar att göra men det saknas information om vilka besvär han har som hans läkare kan bekräfta genom undersökningsfynd, testresultat eller observationer.
Enligt Försäkringsmedicinsk rådgivare (FMR) är det svårt att utläsa några tydliga undersökningsfynd från läkare och enligt läkarintyg visar skiktröntgen av lungor och MR av hjärnan som normal. Det går därför inte att utläsa några aktuella avvikelser i hans lungor och hjärnan som bekräftar de besvär som beskrivs. De besvär och begränsningar som återges bedöms i huvudsak vara baserade på AA egen beskrivning. Det saknas därför stöd i de medicinska underlagen som bekräftar de angivna begränsningarna.
Uppgifterna i de medicinska underlagen och i ärendet i övrigt ger inte stöd för att AA arbetsförmåga är nedsatt med minst en fjärdedel på grund av sjukdom i förhållande till sina arbetsuppgifter som inköpare. Det innebär att det inte är aktuellt att ta ställning till huruvida AA arbetsförmåga är nedsatt i förhållande till ett normalt förekommande arbete.
Yrkanden m.m.
AA yrkar i första hand att det överklagade beslutet ska undanröjas och målet återförvisas till Försäkringskassan för erforderlig handläggning, alternativt att han ska beviljas hel sjukpenning för perioden 15 oktober 2020– 28 mars 2021, tre fjärdedels sjukpenning för perioden 29 mars–15 augusti 2021, halv sjukpenning för perioden 16 augusti 2021–20 mars 2022 samt, som det får förstås, en fjärdedels sjukpenning för perioden 21 mars–31 augusti 2022.
AA anför i huvudsak följande. Hans sjukärende är fortfarande pågående och ska inte anses vara avslutat eller slutligt avgjort den 25 november 2020, eftersom han begärt omprövning av Försäkringskassans beslut och frågan om hans rätt till sjukpenning fortfarande är föremål för domstolens prövning. Försäkringskassans handläggning är felaktig på så sätt att de bortsett från åberopade läkarintyg inför omprövningsbeslutet, särskilt som det gäller samma sjukärende.
Omständigheten att Försäkringskassan anser att ärendet ska vara avslutat den 25 november 2020 och därför inte anser sig behöva beakta eller bemöta senare åberopade omständigheter utgör skäl för undanröjande av beslutet och återförvisning av målet för erforderlig handläggning.
De beslut om ersättning som fattats för perioden den 1 maj–14 oktober 2020 är gynnande och slutliga beslut. De har inte uppgetts vara interimistiska beslut. Försäkringskassans journal och påstådda interimistiska beslut kan inte utgöra grund för beslut, eftersom detta inte kommunicerats honom. Om journalen ska ligga till grund för beslut måste han få möjlighet att bemöta det som framgår i journalen i första instans. Även denna omständighet utgör skäl för undanröjande av Försäkringskassans beslut.
Det yttrande han har ingivit den 30 juni 2020 har inte diarieförts eller bemötts av Försäkringskassan, vilket är ett väsentligt fel i handläggningen eftersom yttrandet har stor betydelse vid bedömning av hans arbetsförmåga och rätt till sjukpenning. Vidare har han inte fått del av eller kunnat yttra sig över någon dokumentation från FMR inför grundbeslut eller omprövningsbeslut.
örsäkringskassan har inte behandlat hans anmälan/ansökan daterad den 7 december 2020 såsom har begärts inför omprövningsbeslutet. Försäkringskassan måste pröva detta då de läkarintyg som inkommit efter den 6 december gäller förlängning av hans sjukskrivning och det av hans ansökan den 6 juni 2020 framgår att han inte ska behöva inkomma med ny ansökan utan det ska räcka med att inkomma med nytt läkarintyg. Anmälan/ansökan om sjukpenning från den 17 april respektive den 7 december 2020 och framåt hör ihop, dvs. gäller samma sak, och måste kunna prövas gemensamt i domstol.
Den medicinska utredningen som har åberopats efter den 6 december 2020 har vidare ett bevisvärde. Det måste även leda till att FMR tillfrågas på nytt inför ett omprövningsbeslut, vilket inte har skett i hans ärende. Det utgör skäl för undanröjande och att målet måste visas åter för erforderlig handläggning. Han bifogar handlingar till sitt överklagande bl.a. läkarintyg, utbetalningsbesked och en rapport från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.
Försäkringskassan anser att överklagandet ska avslås.
Förvaltningsrätten har i särskilda beslut avslagit yrkanden om återförvisning och editionsförläggande samt om vittnesförhör med försäkringsmedicinsk rådgivare. Förvaltningsrätten har vidare hållit muntlig förhandling och då hållit vittnesförhör med V1 på AAs begäran. V1 har uppgett bl.a. följande.
Den diagnos hon ställt i ingivna läkarintyg stämmer. Vidare stämmer de observationer som finns angivet att hon gjort vid läkarbesök. Hon skickade en remiss till infektionsmottagningen, som kom i retur. Hon skickade också en remiss till Karolinska när det startades upp en postcovid-mottagning där, men de uppgav att de inte kunde tillföra något.
Skälen för förvaltningsrättens avgörande
Utgångspunkter för prövningen
Förvaltningsrätten har i ett beslut den 17 maj 2022 avslagit ett yrkande om återförvisning från AA. Han har därefter vidhållit yrkandet och anför i korthet att det överklagade beslutet bör upphävas och visas åter till Försäkringskassan för ny handläggning med anledning av att kassan felaktigt ansett hans ärende avslutat den 25 november 2020 och därmed inte beaktat det underlag som skickats in därefter eller prövat det som en fortsatt ansökan och inte heller rådfrågat FMR kring underlaget. Vidare uppger han att han inte har fått bemöta uppgifter i Försäkringskassans journaler eller kommunicerats att de interimistiska besluten var just interimistiska.
Domstolen konstaterar att Försäkringskassan den 25 november 2020 de facto fattat ett slutligt beslut avseende AA rätt till sjukpenning för perioden 16 juli–6 december 2020. Att han inte delar uppfattningen om att hans sjukpenningärende därmed avslutats ändrar inte den omständigheten.
AA har i det överklagade omprövningsbeslutet dessutom upplysts om att vidare handläggning och ställningstagande för perioden efter den 6 december 2020 görs vid en ny ansökan om sjukpenning från hans sida, och har därefter fått förfrågningar från Försäkringskassan om senare ingivna läkarintyg avser en ny ansökan.
Omständigheten att Försäkringskassan inte prövat senare inkomna läkarintyg som en fortsättning på hans, vid tidpunkten avslutade, ärende är således inte skäl för återförvisning. I det överklagade omprövningsbeslutet har kassan därtill redogjort för att de senare läkarintygen inkommit samt att det i prövningen fästs störst vikt vid de medicinska handlingar som gäller den aktuella sjukperioden. Inte heller är den omständighet att AA inte fått bemöta journaler eller kommunicerats interimistiska beslut är skäl för återförvisning. Yrkandet härom ska därför avslås.
I sammanhanget noteras att Försäkringskassan bl.a. i en skrivelse den 8 juli 2020 meddelat AA att hans rätt till sjukpenning fram till den 19 juli 2020 utreds samt att hans ersättning betalas ut enligt ett interimistiskt beslut under utredningstiden. Vidare noteras att Försäkringskassan meddelat att AA inte behöver betala tillbaka den sjukpenning som utbetalats interimistiskt.
Domstolen har i det särskilda beslutet om att avslå yrkandet om återförvisning redogjort för prövningsramen i målet. I enlighet med instansordningsprincipen får prövningen dock inte gå utöver den sak som har varit föremål för prövning hos beslutsmyndigheten. Eftersom Försäkringskassans omprövningsbeslut endast avser perioden fram till den 6 december 2020, innebär det att AA yrkande om sjukpenning för tiden 7 december 2020–31 augusti 2022 faller utanför förvaltningsrättens prövning och ska avvisas.
AA har även framfört vissa synpunkter på Försäkringskassans handläggning om bl.a. att ett yttrande från hans sida daterat den 30 juli 2020 inte beaktats samt att han inte fått se utlåtandet från FMR innan beslut. Härvid konstateras att förvaltningsrätten inte utövar tillsyn över Försäkringskassan. Utlåtande från FMR har vidare skickats till honom under handläggningen på domstolen och han har således fått möjlighet att yttra sig över det.
Frågan om sjukpenning
Utredning i målet
Förvaltningsrätten har tagit del av allt material i målet. Delar ur utredningen redogörs för nedan. Av läkarintyg utfärdade den 7 och 20 juli 2020 framgår bl.a. att AA är diagnostiserad med bröstsmärtor vid andning samt yrsel och svindel. Som funktionsnedsättning anges att han längre tid besvärats av dyspné, bröstsmärta och yrsel samt att det inte blivit någon förbättring av antibiotika och inhalationssteorider och att han testat negativt för covid-19. Vidare anges att röntgen har visat en 2,5 cm stor förändring i vänster lunga, att han försökt arbeta 25 % men att det inte går, att han blir trött och okoncentrerad samt att hans chef inte anser att han klarar sitt arbete som kräver hög koncentration med mycket samtal med olika personer.
Som aktivitetsbegränsning anges bl.a. att han är trött och tagen, att han inte klarar att arbeta hela tiden och blir mer trött vid minsta ansträngning samt mer illamående och yrsel när han rör sig. Av läkarintyg utfärdade den 3 och 24 augusti samt den 23 september 2020 framgår utöver vad som angetts ovan om funktionsnedsättning att AA har skakningar i händerna av och till, att han inte klarar av att borsta tänderna ibland och att det således är omöjligt att arbeta med dator. Vidare anges att skiktröntgen av lungorna har varit normal och att en magnetröntgen (MR) av hjärnan har beställts.
Försäkringskassan har konsulterat en försäkringsmedicinsk rådgivare. Rådgivaren har yttrat sig över ovan refererade läkarintyg samt en muntlig komplettering från sjukskrivande läkare och angett följande. AA kan eventuellt ha ådragit sig en covid-19-infektion under våren 2020 men detta beskrivs något otydligt. Han har symtom i form av svår trötthet, andningsproblem, illamående och yrsel. Det är dock svårt att utläsa några tydliga undersökningsfynd från läkare men svar från MR av hjärnan väntas inom kort. Det anges stora aktivitetsbegränsningar men det är således svårt att koppla dessa till aktuell uppgift avseende funktionsnedsättningar. Det kan finnas ytterligare information att hämta från vården.
Av läkarintyg utfärdade den 12 och 30 oktober 2020 framgår utöver vad som angetts ovan som funktionsnedsättning att det hela började i samband med en övre luftvägsinfektion i april, men att han då tyvärr inte kunde testa för covid19. Som aktivitetsbegränsning har angetts att AA är trött och har dålig koncentrationsförmåga samt mår illa. Vidare framgår att han inte klarar någon form av arbetet och att han skakar i händerna, varför han inte klarar att använda dator, samt att MR av hjärnan har varit normal.
Förvaltningsrättens bedömning
Sjukpenning kan lämnas till en försäkrad som har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom (se 27 kap. 2–4 och 46–47 §§ SFB). Nedsättningen av arbetsförmågan ska vanligtvis styrkas genom medicinska underlag. Det är i första hand uppgifterna i underlagen som ska visa att den försäkrade har en sjukdom och att denna sätter ned arbetsförmågan med minst en fjärdedel. Utöver diagnos och sjukdomsbeskrivning bör alltså den åtföljande funktionsoch aktivitetsbegränsningen i arbete klart framgå av den medicinska dokumentationen. Det är den försäkrade som ska visa att arbetsförmågan är nedsatt av medicinska orsaker.
Från och med den tidpunkt då den försäkrade har haft nedsatt arbetsförmåga under 90 dagar ska det även beaktas om han eller hon kan försörja sig efter en omplacering till annat arbete hos arbetsgivaren.
Eftersom det är den försäkrade som har bevisbördan för att visa att arbetsförmågan är nedsatt av medicinska orsaker är det inte tillräckligt att läkaren skriver att så är fallet. Så långt det är möjligt och rimligt ska bedömningen av AA arbetsförmåga utgå från objektiva fynd, tester och observation.
Förvaltningsrätten ifrågasätter inte att AA har haft besvär under den aktuella perioden som har lett till funktions- och aktivitetsnedsättningar i olika hänseenden. Vid prövningen är det dock nedsättningen av arbetsförmågan som ska bedömas. Efter genomgång av de medicinska underlagen i målen konstaterar förvaltningsrätten att det inte framgår konkret hur AA besvär förhåller sig till, och påverkar utförandet av, hans arbetsuppgifter. När det gäller de begränsningar som han uppgett att han har avseende koncentration och handskakningar saknas uppgifter om undersökningsfynd som stödjer aktivitetsbegränsningar i arbetet den aktuella perioden.
AA har inför omprövningen samt till domstolen inkommit med medicinskt underlag i form av läkarintyg gällande för perioder efter den 6 december 2020. Av läkarintyg den 2 februari 2021 framgår bl.a. att han har diagnoserna postinfektiöst tillstånd efter covid-19, yrsel och svindel samt dyspné. Av läkarintyg den 16 februari 2021 framgår vidare bl.a. att han vid undersökning har uttalade skakningar i händerna samt att han vid försök till försiktig arbetsåtergång fått brännande smärta över bröstet och feberepisoder samt att han påbörjat sjukgymnastisk träning.
Eftersom sjukpenning är en dagersättning är det förhållandena som förelåg vid den aktuella perioden som är relevanta vid prövningen. Det saknar därför självständig betydelse om den försäkrade har beviljats sjukpenning för en tidigare eller senare period än den som prövas i ärendet. Det finns visserligen inget principiellt hinder mot att beakta tidigare eller senare daterat medicinskt underlag (se rättsfallen RÅ 2010 not. 19 och HFD 2016 ref. 10). Sådana underlag har dock typiskt sett ett lägre bevisvärde.
Av inlämnade läkarintyg för perioder efter den 6 december 2020 framgår inte att de förhållanden som beskrivs där funnits även vid den tidpunkt som är föremål för prövning. Därmed kan dessa inte läggas till grund för bedömningen av hur AA hälsotillstånd var under den i målet aktuella perioden. Han har därför inte gjort sannolikt att hans besvär satte ned hans arbetsförmåga med minst en fjärdedel under perioden 16 juli–6 december 2020. Han har därmed inte rätt till sjukpenning denna tid, varför överklagandet ska avslås.
Kammarrätten i Göteborg
Yrkanden
AA yrkar att målet ska återförvisas till Försäkringskassan alternativt förvaltningsrätten. Han vidhåller sitt yrkande om sjukpenning. Han hänvisar till vad han fört fram tidigare och anför följande.
Försäkringskassan och förvaltningsrätten har på flera sätt brustit i sin hantering av hans ärende. Bland annat så har Försäkringskassan varken diariefört eller bemött ett yttrande från honom den 30 juni 2020. Det är också oklart vad förvaltningsrättens prövningsram omfattar. Det går generellt inte att dela upp hans sjukperiod i två olika sjukfall, utan det gäller samma sjukfall och en långt pågående sjukskrivning.
Försäkringskassan anser att överklagandet ska avslås och anför följande. Den period som kan prövas i aktuellt mål är den 16 juli – 6 december 2020. Det finns inte anledning att göra en annan bedömning än den som förvaltningsrätten har gjort. Försäkringskassan åberopar i kammarrätten ett yttrande från den försäkringsmedicinske rådgivaren V2 av den 5 juli 2023. Hon anger följande.
De omfattande aktivitetsbegränsningar som anges har inget stöd i undersökningsfynd, observationer eller testresultat. Det är otydligt hur man senare kommit fram till diagnosen postinfektiöst tillstånd efter covid-19. Eventuellt kan proverna ha tagits för sent i förloppet.
Skälen för kammarrättens avgörande
Ärendets handläggning
Kammarrätten är inte tillsynsmyndighet över Försäkringskassan och förvaltningsrätten. Den kritik som förts fram om underinstansernas handläggning medför därför inte någon åtgärd från domstolens sida. Kammarrätten anser inte heller att det har framkommit sådana brister i handläggningen som utgör skäl för att återförvisa målet.
Vad ska kammarrätten pröva?
Frågan i målet är om AA arbetsförmåga var nedsatt på sådant sätt att han har rätt till hel sjukpenning för perioden 16 juli – 6 december 2020.
Försäkringskassan har i överklagat beslut avslagit AA ansökan om sjukpenning för nämnda period. Enligt instansordningsprincipen kan domstolen endast pröva frågor som varit föremål för prövning i underinstans. Yrkandet om sjukpenning utöver denna period ska därför avvisas.
Tillämpliga bestämmelser m.m.
Bedömningen av om den försäkrades arbetsförmåga är nedsatt till följd av sjukdom ska bedömas i förhållande till det ordinarie arbetet eller ett annat lämpligt arbete som arbetsgivaren tillfälligt erbjuder, 27 kap. 46 och 47 §§ socialförsäkringsbalken. Av 48 § samma kapitel framgår att från och med den tidpunkt då den försäkrade haft nedsatt arbetsförmåga under 180 dagar ska, om det inte finns särskilda skäl mot det eller är oskäligt, även beaktas om den försäkrade har sådan förmåga att han eller hon kan försörja sig genom ett normalt förekommande förvärvsarbete på arbetsmarknaden.
När det gäller vissa tillstånd, såsom psykiatriska, kan läkarens bedömning inte grundas på undersökningsfynd utan måste med nödvändighet i stor utsträckning utgå från de uppgifter som den försäkrade lämnar. Ett intyg där bedömningen huvudsakligen grundas på uppgifter från den försäkrade kan vara tillräckligt för att göra en rätt till sjukpenning sannolik. Avgörande är då läkarens värdering och bedömning av den enskildes uppgifter i kombination med eventuella iakttagelser som denne gjort (jfr rättsfallet HFD 2022 ref. 47).
Senare upprättade medicinska underlag kan ha betydelse för bedömningen om dessa ger en bild av ett sjukdomstillstånd som har förelegat vid en tidigare tidpunkt (jfr rättsfallen RÅ 2010 not. 19 och HFD 2016 ref. 10).
Kammarrättens bedömning
De medicinska underlagen för den aktuella perioden anger stora aktivitetsbegränsningar. Begränsningarna framstår dock som främst grundade på AA egna uppgifter och anger få dokumenterade s.k. objektiva undersökningsfynd.
I medicinskt underlag från februari 2021, dvs. två månader efter den period som kammarrätten nu ska pröva, bedömer läkaren V2 att AA har postinfektiöst tillstånd efter covid-19 och att allt talar för att han insjuknade i april 2020 och därefter följts av långvariga symtom. De funktions- och aktivitetsbegränsningar som V2 beskriver i medicinska underlag utfärdade februari – maj 2021 är av samma karaktär som de som beskrivs i medicinska underlag utfärdade under 2020. Kammarrätten anser att det mot denna bakgrund saknas anledning att ifrågasätta att AA även under den nu aktuella perioden har haft postinfektiöst tillstånd efter covid-19.
Läkaren V2:s redogörelse för AA funktions- och aktivitetsbegränsningar i medicinska underlag från februari – maj 2021 är underbyggda av fysioterapeuts tester och observationer vid genomförande av rehab för AA vid ett flertal tillfällen. I underlagen anges bland annat följande. Syresättningen går ner under sexminuterspromenad och i samband med detta illamående och yrsel. AA blir trött och måste vila under stretchövningar. Det iakttas en uttalad trötthet och stort återhämtningsbehov. AA har skakningar i händerna och klarar därför inte att använda dator. Han bedöms av läkaren inte kunna arbeta i något på arbetsmarknaden förekommande arbete.
Mot ovanstående bakgrund och med hänsyn till den kontinuitet som funnits i AA besvär och hur hans begränsningar beskrivits i den medicinska utredningen före, under och efter den nu aktuella perioden, bedömer kammarrätten att utredningen gör sannolikt att hans förmåga till arbete var nedsatt på sådant sätt att han har rätt till hel sjukpenning 16 juli – 6 december 2020. Överklagandet ska därför bifallas i denna del.
—
Kammarrätten i Göteborg dom den 2023-10-13 i mål nr 939-23.