Förvaltningsrätten i Linköping
Vid omprövning har Försäkringskassan stått fast vid sitt tidigare avslagsbeslut avseende mannens ansökan om hel sjukersättning. I förvaltningsrätten yrkar han om att han ska beviljas sjukersättning enligt sin ansökan och åberopar ett intyg från en överläkare.
Försäkringskassan anför
Försäkringskassan anser att överklagandet ska avslås och anför bland annat följande. Sjukersättning är en varaktig ersättningsform. Försäkringskassan anser därför att det är viktigt att den utredning som finns är tydlig och uttömmande. Det ska klart framgå av utredningen att oavsett insats så kommer arbetsförmåga inte att kunna uppnås. Han har tidigare arbetat iomfattningen motsvarande heltid vilket har konstaterats i samband med utredning av hans sjukpenningsgrundande inkomst. Även om han inte kan återgå till sin nuvarande arbetsgivare, anser Försäkringskassan att man bör utreda möjligheterna till om han skulle klara något annat arbete i någon omfattning. Försäkringsmedicinsk rådgivare har i ärendet om sjukersättning konstaterat att det bedöms finnas förutsättningar för att han ska kunna delta i arbetslivsinriktad rehabilitering, även om man bör ta hänsyn till hans svårigheter.
Förvaltningsrättens skäl för avgörandet
Domstolen anser att utredningen i målet visar att mannen har funktionsnedsättningar som medför omfattande begränsningar och som sätter ned hans arbetsförmåga i förhållande till vissa arbeten. Frågan är om det finns någon medicinsk eller arbetslivsinriktad rehabilitering som sannolikt skulle kunna förbättra hans arbetsförmåga. Prövningen av arbetsförmågan ska göras i förhållande till förvärvsarbete på hela arbetsmarknaden, inklusive skyddat arbete och arbete med lönebidrag. Av läkarutlåtande från 2018 utfärdat av överläkaren HO framgår att det är angeläget att rehabiliteringsförsök görs och utvärderas innan mannen fyller 30 år, varför förutsättningarna för samverkan med Arbetsförmedlingen bör undersökas.
I läkarutlåtande från den 23 april 2020 skriver samma läkare att ingen sådan undersökning har skett, vilket bedöms vara ett resultat av hans mående samt utifrån erfarenhet av tidigare företagna försök. I ett kompletterande utlåtande från den 21 september 2020 anger HO att hans bedömning avseende mannens oförmåga att genomgå en arbetslivsinriktad rehabilitering görs mot bakgrund av tidigare erfarenheter, bland annat de beskrivna försöken av specialpedagogen som stöttade honom i hans kontakter med Arbetsförmedlingen.
Förvaltningsrätten noterar att det av utredningen framgår att hans kontakter med Arbetsförmedlingen med hjälp av specialpedagog företogs år 2018. Någon dokumentation om senare genomförda insatser eller utfall av dessa inte finns i utredningen. Då någon arbetslivsinriktad rehabilitering inte genomförts i närtid och inte heller framgår av utredningen att sådan vore utsiktslös går det inte att dra en slutsats om att hans arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt i förhållande till samtliga arbeten på arbetsmarknaden. Eftersom bedömningen av arbetsförmåga sker i förhållande till bland annat skyddade anställningar och lönebidragsanställningar, det vill säga anställningar som möjliggör långtgående anpassningar av arbetsmiljö, arbetsuppgifter och krav på produktion, går det inte heller att utesluta att han har arbetsförmåga i ett arbete med lämpliga anpassningar utifrån hans förutsättningar.
Sammanfattningsvis finner förvaltningsrätten att utredningen i målet inte ger stöd för att hans arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt i förhållande till samtliga arbeten på arbetsmarknaden. Han uppfyller således inte, oaktat vad han hänvisat till, förutsättningar för att beviljas sökt ersättning. Överklagandet ska därför avslås.
Kammarrätten i Jönköping
Mannen yrkar rätt till sökt sjukersättning och åberopar en redovisning av insats från Arbetsförmedlingen utförd av en arbetsterapeut, daterad den 15 oktober 2021.
Försäkringskassan anför
Försäkringskassan motsätter sig ändring av förvaltningsrättens dom och anför bl.a. följande. Vid tidpunkten för Försäkringskassans beslut och även förvaltningsrättens dom saknades utredning som visade att mannen hade fått ta del av arbetslivsinriktad rehabilitering. Det gick alltså inte att utläsa att han med rätt stöd inte skulle kunna ha en arbetsförmåga i någon grad i ett mycket väl anpassat arbete. Arbetsförmedlingens utredning är gjord över ett år efter att mannen ansökte om ersättning.
Det går inte att dra slutsatsen att samtliga kriterier för att beviljas sjukersättning var uppfyllda redan i september 2020. Eftersom han tidigare har klarat av att arbeta heltid inom ett arbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden medför avsaknaden av utredning kring arbetslivsinriktad rehabilitering att han inte uppfyller samtliga förutsättningar för att beviljas sjukersättning.
Skälen för kammarrättens avgörande
Det saknas hinder för att beakta bl.a. medicinska utlåtanden och arbetsförmågebedömningar som upprättats senare, under förutsättning att dessa ger en bild av sjukdomstillståndet och arbetsförmågan vid den tid som är aktuell i målet. Mannen har i kammarrätten gett in underlag som redovisar en insats från Arbetsförmedlingen daterad den 15 oktober 2021. Av redovisningen framgår bl.a. följande. Han har betydande svårigheter med socialt samspel, social förståelse, kommunikation och exekutiva förmågor. Han saknar egen förmåga att självständigt kunna planera, påbörja, genomföra samt slutföra enkla aktiviteter oavsett art. Han har inte förmåga att delta i arbetslivsinriktade aktiviteter hos Arbetsförmedlingen.
Kammarrätten bedömer att den utredning som genomförts hos Arbetsförmedlingen under 2021 utvisar att hans arbetsförmåga vid den tidpunkten var stadigvarande helt nedsatt i förhållande till ett förvärvsarbete på arbetsmarknaden. Frågan är om hans arbetsförmåga stadigvarande var nedsatt redan fr.o.m. september 2020. Mannen har kroniska diagnoser sedan många år tillbaka. Hans aktivitetsförmåga har inte nämnvärt förändrats under de senaste åren. Det har inte kommit fram uppgifter som tyder på att hans tillstånd fluktuerar. Underlaget visar snarare att tillståndet är konstant åtminstone sedan år 2018. Han har därtill omedelbart före september 2020 uppburit aktivitetsersättning.
Även om Arbetsförmedlingens bedömning av möjligheterna till arbetsinriktade rehabiliteringsåtgärder är gjord först i oktober 2021 visar den, tillsammans med den övriga utredningen, att sådana åtgärder varit utsiktslösa även vid en tidigare tidpunkt. Kammarrätten gör mot den bakgrunden bedömningen att hans arbetsförmåga varit stadigvarande helt nedsatt från och med september 2020. Hans överklagande ska därför bifallas.
—
Kammarrätten i Jönköping dom 2022-09-29 i mål nr 3967-21