Förvaltningsrätten i Stockholm
Kvinnan anför
Nämndens beslut kan inte anses tillförsäkra henne en skälig levnadsnivå. Hon har ett omfattande hjälpbehov och oaktat bedömningen att hon inte omfattas av personkretsen i LSS kan det inte anses vara av sådant ringa slag att hon endast ska beviljas hemtjänstinsatser i enlighet med nämndens beslut. Av ingivna läkarintyg och ADL-intyg framgår att hon inte kan lyfta, bära eller flytta sig med saker, hon saknar kraft och uthållighet och varje ansträngning att försöka göra några moment ökar belastningen och smärtförnimmelsen varför hon är i behov av handgriplig hjälp med alla typer av hushållssysslor.
Av ingivet läkarintyg framgår även att arbetsterapeutens bedömning ligger väl i linje med läkarens uppfattning om henne. Mot denna bakgrund står det klart att hon förmått göra sannolikt att hon har ett behov av hjälp med de moment som hon inte har beviljats hemtjänst för. Noterbart är även att hemtjänstutföraren bedömer att hon står utan tillräcklig hjälp och att hon är i behov av ytterligare hjälp med sin personliga hygien samt med tillagning av måltider.
Nämnden anför
Åberopat ADL-intyg har ett begränsat värde bland annat eftersom arbetsterapeuten endast träffat kvinnan vid ett tillfälle och inte har någon tidigare kännedom om henne. Arbetsterapeuten har inte heller varit i kontakt med behandlande läkare varför observationerna utgör en ögonblicksbild. Vidare saknas en beskrivning av vilka hjälpmedel som vore positiva för hennes funktion och smärtlindring.
Av nämndens LSS-utredning framgår att hon har valt att förlägga sina tidigare assistanstimmar i ett sammanhang och övrig tid på dygnet klarar hon sig utan hjälp från den personliga assistenten. Hon har klarat sin dagliga livsföring utan stödinsatser under omkring 17 timmar per dygn. Enligt nämndens mening har hon inte kommit in med något intyg som styrker att det på något sätt skulle vara farligt för henne att utöva vardagsaktiviteter utan mänskligt stöd. Hennes stödbehov kan till stor del tillgodoses genom egna resurser samt med stöd av olika hjälpmedel.
Skälen för avgörandet
Utgångspunkter för prövningen
Enligt 4 kap. l § socialtjänstlagen (2001:453) har den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt rätt till bistånd av socialnämnden. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Begreppet skälig levnadsnivå ger uttryck för vissa minimikrav på insatsen vad gäller kvaliteten. Vid bedömningen av vilken insats som kan komma i fråga måste en sammanvägning göras av olika omständigheter såsom den önskade insatsens lämplighet, kostnaderna för den önskade insatsen i jämförelse med andra insatser och den enskildes önskemål.
Det finns inte någon obegränsad frihet för den enskilde att välja sociala insatser (prop. 2000/01: 80 s. 90 f.). Av allmänna förvaltningsrättsliga principer följer att det är den som ansöker om en insats, i detta fall hemtjänst, som ska visa att förutsättningarna att beviljas den sökta förmånen är uppfyllda.
Utredningen i målet
Av handlingarna i målet framgår bland annat följande. När kvinnan var 18 år skadade hon sig i en arbetsplatsolycka och hon har senare även drabbats av whiplashsliknande våld. Trots ett flertal operationer har hon kvarstående besvär med smärtor. Hon har uppgett att hon på grund av sina besvär är i behov av hjälp med toalettbesök 15-20 gånger om dagen. Hjälpen består främst av stöd vid förflyttning mellan rullstol och toalettstol samt viss hjälp med kläder. Vidare har hon uppgett att hon behöver hjälp med morgon- och kvällshygien samt tandborstning då hon följer ett specifikt program. Till följd av nedsatt funktion i höger tumme får hon inte grepp om klädesplagg. Angående förflyttningar anges att hon kan förflytta sig med rullstol inomhus och elrullstol utomhus. Hon äter inte lagad mat utan enklare måltider som kvarg, grönsaker och mjukt bröd. Enligt en journalanteckning har hon uppgett att hon inte kan tillreda måltider på egen hand eftersom köket inte är anpassat efter hennes funktionsnedsättning och golvet lutar.
Vidare kan hon inte bära kastruller med vatten eller vrida kroppen. I ADL-intyg att så fort hon utsätts för någon form av belastning ökar smärtan. Hon har mycket nedsatt förmåga att förflytta sig själv i sittande ställning till exempel från soffa till rullstol. Hon kan lyfta ett glas och föra det till munnen om det står inom räckhåll men smärtan ökar om hon behöver hålla upp ett föremål över tid. Vid observation av toalettbesök får honhandgriplig hjälp för att ta sig till badrummet och sätta sig på toalettstolen.
Hon behöver handräckning och handgriplig hjälp för att få på och av kläder även om hon kan göra vissa delmoment själv. Vidare behöver hon handgriplig hjälp med alla typer av hushållssysslor från att duka eller bre en smörgås till att kunna tvätta och ta reda på tvätten. I läkarintyg anges att hon är helt beroende av sina hjälpmedel och levande stöd för både förflyttningar och ADL. Viss variation i förmågan från en dag till en annan kan noteras men över tid ser konsultationerna likartade ut med bl. a. tankerigiditet och stor diskrepans mellan upplevelse av kroppen och fynd vid undersökning. ADL-intyget från 2020 ligger väl i linje med intygsskrivande läkares uppfattning om patienten.
Förvaltningsrättens bedömning
Vid bedömningen har förvaltningsrätten bland annat beaktat att hon under stora delar av dygnet har klarat av att förflytta sig till och från toaletten på egen hand. Enligt henne själv sker det ofta fallolyckor i samband med dessa förflyttningar. Domstolen noterar dock att hon endast har använt sitt trygghetslarm vid tre tillfällen under perioden 2014-2020. Det som hon fört fram om att hon endast använt trygghetslarmet när hon inte fatt tag på någon annan som kan hjälpa henne förändrar inte den bedömningen.
Vidare noteras också att nämnden har lyft möjligheten till hjälpmedel för att underlätta förflyttning i samband med toalettbesök. Hon har uppgett att hon inte kan laga mat eftersom köket inte är anpassat efter hennes funktionsnedsättning, golvet lutar samt att hon inte kan vrida kroppen eller bära kastruller med vatten. Enligt domstolens mening ger utredningen dock inte stöd för att hon skulle vara förhindrad att tillreda enklare måltider på egen hand.
Av utredningen i målet framgår vidare att hon förflyttar sig utomhus med elrullstol och att hon kan kommunicera självständigt. Därtill har hon informerats om möjligheten att ansökan om god man. Förvaltningsrätten anser därmed att utredningen inte ger tillräckligt stöd för att hon har behov av hemtjänst för att kunna genomföra apoteksärenden och sköta kontakten med myndigheter.
Förvaltningsrätten finner vidare, mot bakgrund av vad som kommit fram gällande hennes hjälpbehov i utredningen och det medicinska underlaget, att hon inte har gjort sannolikt att hon saknar förmåga att klä av sig, sköta morgon- och kvällshygien samt borsta tänderna.
Hon bedöms därmed kunna tillgodose dessa behov själv. Hon har fört fram att hon är i behov av ytterligare tid för dusch. Förvaltningsrätten konstaterar att det inte framgår av utredningen vilken tidsåtgång som beräknats för de beviljade insatserna. Tidsåtgång är normalt att betrakta som en verkställighetsåtgärd som det ankommer på nämnden att besluta om. Överklagandet i denna del föranleder därför ingen åtgärd från förvaltningsrättens sida.
Sammantaget bedömer förvaltningsrätten således att det inte med tillräcklig tydlighet framgår av utredningen i målet att hon för närvarande har behov av ytterligare hemtjänstinsatser för att vara tillförsäkrad en skälig levnadsnivå. Överklagandet ska därför avslås.
Kammarrätten i Stockholm
Yrkanden med mera
Kvinnan yrkar detsamma som i förvaltningsrätten. Hon hänvisar till det som har förts fram i förvaltningsrätten och tillägger att läkar- och ADL-intygen bekräftar såväl innehållet i respektive intyg som det hon har fört fram om sina hjälpbehov. Förvaltningsrätten har inte tillmätt det medicinska underlaget den tyngd underlaget förtjänar. Nämndens påstående om möjlighet till hjälpmedel för att underlätta förflyttning i samband med toalettbesök medför inte att hon saknar det aktuella hjälpbehovet.
Det förhållandet att hon inte har använt sitt i trygghetslarm mer än vid tre tillfallen under flera år beror, utöver hennes nätverk, på att inställelsetiden för trygghetsjouren varierar mellan i bästa fall 45 minuter och i värsta fall flera timmar. Att hon skulle ha möjlighet att tillreda enklare måltider på egen hand motsägs av den medicinska utredningen. Färdiglagad mat samt halv- eller helfabrikat kan under alla omständigheter inte anses tillförsäkra henne en skälig levnadsnivå. Den bedömda tidsåtgången för dusch kan inte heller anses utgöra endast en verkställighetsåtgärd utan måste vara möjlig att pröva i domstol.
Nämnden för fram att vissa uppgifter i ADL-intyget skiljer sig från observationer som nämndens handläggare har gjort vid ett besök under våren 2020 samt från den hjälp hennes tidigare personliga assistent faktiskt har utfört. Hon klarar av att sköta majoriteten av sin dagliga livsföring självständigt, såsom hygien, av- och till viss del påklädning, kommunikation med andra, äta och dricka samt förflyttning inomhus och utomhus i närområdet.
Skälen för kammarrättens avgörande
Hjälp med toalettbesök
Hon har ansökt om hemtjänst i form av hjälp med toalettbesök. Hennes hjälpbehov består av hjälp med förflyttning till toaletten samt viss på- och avklädning i samband med toalettbesöket. Förvaltningsrätten har redogjort för det som framkommer av de ADL- och läkarintyg som har getts m i målet. Enligt kammarrätten talar innehållet i båda dessa handlingar för att hon har det hjälpbehov hon har gjort gällande. Det som beskrivs i dessa handlingar får även stöd av en journalanteckning som har getts in i målet. I journalanteckningen beskriver en av hemtjänstens utförare bland annat det hjälpbehov hon har i fråga om toalettbesök. Kammarrätten anser att hon genom den utredning som har getts in har gjort det sannolikt att hon är i behov av hjälp med toalettbesök för att vara tillförsäkrad en skälig levnadsnivå.
Det som nämnden har fört fram om att hon endast har använt sitt trygghetslarm vid tre tillfällen samt att hon under den tid hon haft personlig assistans förlagt denna till en viss del av dygnet, medför inte någon annan bedömning. Att nämnden till hon har påtalat möjligheten till vissa hjälpmedel innebär enligt kammarrätten inte att hon har avböjt insatser som har kunnat tillförsäkra henne en skälig levnadsnivå. Mot denna bakgrund anser kammarrätten att hon har gjort sannolikt att hon har haft rätt till hemtjänst i form av hjälp med toalettbesök. Överklagandet ska därför bifallas i denna del.
På-och avklädning
Nämnden har beviljat henne hemtjänst i form av hjälp med påklädning en gång per dag. Den ADL-utredning hon har gett in talar för att hon även behöver hjälp med avklädning i motsvarande omfattning. Nämnden har inte närmare utvecklat varför den anser att hon saknar ett hjälpbehov när det gäller avklädning till skillnad från den hjälp med påklädning som hon har beviljats.
Kammarrätten anser sammantaget att hon gjort sitt hjälpbehov med avklädning sannolikt. Hon har därför haft rätt till hemtjänst i form av hjälp med avklädning en gång per dag och överklagandet ska bifallas även i denna del.
Övriga frågor
När det gäller bistånd i form av hemtjänst för matlagning, morgon- och kvällshygien, apoteksärenden och kontakt-med myndigheter samt den beviljade tiden för dusch gör kammarrätten ingen annan bedömning än den som förvaltningsrätten har gjort. Överklagandet ska därför avslås i dessa delar.
Sammanfattning
Kvinnans överklagande ska bifallas på så vis att kammarrätten förklarar att hon skulle haft rätt till bistånd i form av hemtjänst för hjälp med toalettbesök och med avklädning en gång per dag. Kammarrätten avslår överklagandet i övrigt.