Förvaltningsrätten i Uppsala
Bakgrund och yrkanden m.m.
Omsorgsnämnden (nämnden) beslutade den 9 februari 2023 att avslå NNs ansökan om ledsagarservice enligt 9 § 3 LSS. Beslutet motiverades i huvudsak med att NN inte omfattas av personkretsen enligt 1 § LSS. NN yrkar att hennes ansökan om ledsagarservice ska bifallas. Till stöd för talan anförs i huvudsak följande. Hon omfattas av personkrets 3 och har rätt till ledsagarservice enligt LSS.
Det förhållandet att hon har ett omfattande stöd utifrån socialtjänstlagen (2001:453) talar för att hon har ett omfattande behov av stöd och service i den dagliga livsföringen. Hennes svårigheter är betydande i jämförelse med personer utan funktionsnedsättning i motsvarande ålder. Utgångspunkten för bedömningen är inte vad hon klarar i en tillrättalagd hemmiljö. NN åberopar nytillkomna intyg från kurator och synpedagog.
Nämnden anser att överklagandet ska avslås.
Skälen för avgörandet
Fråga är om NN omfattas av personkretsen enligt 1 § 3 LSS. Denna personkrets omfattar personer med andra [än i personkrets 1 och 2] varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.
Den stridiga frågan mellan parterna är om NNs funktionshinder kan anses förorsaka betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service.
Enligt utredningen är det i huvudsak NNs syn- och hörselnedsättning som påverkar hennes vardag. Även om den syn- och hörselnedsättning hon har medför svårigheter av en annan grad och omfattning än vad som varit fallet om hon endast haft en av dessa funktionsnedsättningar och hennes svårigheter är betydande i jämförelse med personer utan funktionsnedsättning i jämförbar ålder kan hon dock inte utan vidare anses omfattas av personkretsen enligt 1 § 3 LSS.
Det som talar för att NNs syn- och hörselnedsättning kan anses förorsaka betydande svårigheter i den dagliga livsföringen, och därmed ett omfattande behov av stöd eller service, är bland annat att hon behöver muntlig guidning och vägledning avseende att sköta hemmet, vid matlagning och inköp. Hon har också svårt att kommunicera med sin omgivning och behöver visst stöd avseende posthantering och dylikt.
Till detta kommer att hon redan är beviljad insatser enligt socialtjänstlagen i form av ledsagning med 24 timmar per månad, kontaktperson med en träff varannan vecka och hemtjänst för stöd och hjälp med post- och annan pappershantering. Det som talar mot att NNs funktionshinder kan anses förorsaka betydande svårigheter i den dagliga livsföringen, och därmed ett omfattande behov av stöd eller service, är bland annat att hon klarar sin dagliga personliga omvårdnad, vilket till sin natur mestadels sker i den tillrättalagda hemmiljön.
Det som talar emot är vidare att större delen av hjälpbehovet avseende att sköta hemmet och inköp inte framstår som dagligen förekommande, att hon kan föra sin talan i en tyst och störningsfri miljö och kan hantera viss kommunikation med punktskrift och andra hjälpmedel. Hon klarar också att med hjälpmedel ta sig fram i kända miljöer. Även om NN har ett visst behov av hjälp i den dagliga livsföringen bedömer förvaltningsrätten, vid en sammanvägning av såväl kvalitativa som kvantitativa aspekter, att utredningen inte ger tillräckligt stöd för att hennes funktionshinder förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.
Vad som framkommer i de av NN åberopade medicinska underlagen föranleder ingen annan bedömning. Då alla rekvisit för att omfattas av personkretsen enligt 1 § 3 LSS därmed inte är uppfyllda ska överklagandet avslås.
Kammarrätten i Stockholm
Yrkanden m.m.
NN yrkar att kammarrätten ska fastställa att hon tillhör personkretsen i 1 § 3 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hon för fram bland annat följande. Hon lider av flera olika funktionsnedsättningar som samvarierar på ett försvårande vis. Hon har genom de intyg som skickats in gjort sannolikt att hon inte på egen hand klarar av vardagsrutiner. Inte heller kan hon utan annan persons hjälp förstå och klara sin ekonomi. Hon kan vidare inte kommunicera med andra utom i vissa specifika miljöer eller om personen hon möter behärskar taktilt teckenspråk.
På grund av sina funktionshinder löper hon risk att bli helt isolerad från andra människor samt att på sikt få livshotande fysiska besvär på grund av avsaknad av förutsättningar till nödvändig träning och behandling. Bedömningen av hennes behov av stöd och service ska ske utifrån en sammanvägning av medicinska, sociala och psykologiska faktorer. Efter flytten har hon blivit berättigad till olika insatser enligt socialtjänstlagen (2001:453), vilket tyder på att kommunen har ansett att hon inte är självständig i den dagliga livsföringen.
Nämnden bestrider bifall till överklagandet och anför bland annat följande. Nämnden delar förvaltningsrättens bedömning att NN i och för sig har betydande svårigheter men att dessa inte är kopplade till den dagliga livsföringen på det sätt som krävs för personkretstillhörighet. Hennes behov av stöd är inte så stora i en miljö som är känd för henne och svårigheterna i den dagliga livsföringen är därför inte betydande så länge hon vistas i kända eller relativt kända miljöer.
NNs förmåga att hantera sin dagliga livsföring är relativt god. Hon klarar sin egen personliga omvårdnad, hon kan föra sin talan i en tyst och störningsfri miljö, hon kan hantera kommunikation med punktskrift och andra hjälpmedel och hon kan med stöd av hjälpmedel ta sig fram i kända miljöer. Hon har även ett arbete som hon klarar av att utföra. Hennes behov är inte så stora i en miljö som är känd för henne och svårigheterna i den dagliga livsföringen är därför inte betydande så länge hon vistas i kända eller relativt kända miljöer.
Skälen för kammarrättens avgörande
I 1 § 3 LSS anges att lagen innehåller bestämmelser om insatser för särskilt stöd och särskild service åt personer med varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.
Kammarrätten anser att det i målet är utrett att NNs funktionshinder är varaktiga och att de uppenbart inte beror på normalt åldrande. Frågan i målet är om hon uppfyller övriga kriterier i 1 § 3 LSS. Kammarrätten har således att ta ställning till om hennes funktionshinder är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett sådant omfattande behov av stöd och service som avses i LSS.
Av förarbetena (prop. 1992/93:159 s. 56 och 169) framgår bland annat följande. Med betydande svårigheter i den dagliga livsföringen avses att den enskilde inte på egen hand kan klara vardagsrutiner som till exempel hygien, toalettbestyr, påklädning, mathållning, förflyttning inomhus och utomhus, sysselsättning eller nödvändig träning eller behandling. Andra svårigheter kan vara att kommunicera med andra. Begreppet bör även kunna användas om en person på grund av funktionshinder löper risk att bli isolerad från andra människor.
Med omfattande behov av stöd eller service avses både kvantitativa och kvalitativa aspekter. Den enskilde ska i allmänhet ha ett återkommande behov av särskilt stöd för att klara funktioner som andra kan klara på egen hand. Med återkommande avses att stödbehovet vanligen föreligger dagligen och i olika situationer och miljöer. För människor med flera funktionshinder måste den samlade effekten bedömas.
Vid bedömningen av om en person ingår i den personkrets som omfattas av LSS finns inte någon grund för att bortse från sådana svårigheter som i viss utsträckning kan elimineras genom att det allmänna vidtar särskilda åtgärder i detta syfte, såsom tillhandahållande av teckenkunnig personal (RÅ 2001 ref. 33).
Av det medicinska underlaget i målet framgår bland annat följande om NNs funktionshinder. Hon har både syn- och hörselnedsättning som hon har haft sedan barndomen och som försämras hela tiden. Sedan ett par år är hon helt blind. Hon har en grav hörselnedsättning och kan endast uppfatta tal i lugna miljöer och med hjälp av hörapparat. Hon har en medicinskt komplicerad situation som gör att hon har omfattande vårdkontakter och därmed också behöver mycket hjälp och stöd.
Utan ledsagare och tolk är det inte möjligt för henne att vara delaktig i samhället. Eftersom hon inte ser kan hon inte komplettera sin hörsel genom läppavläsning. Hon hör och uppfattar således sämre än en seende person med samma grad av hörselnedsättning. NN har också nedsatt balansfunktion på båda öronen, vilket tillsammans med blindhet gör det svårt med balansen.
Hon behöver stöd inom alla kartlagda livsområden och hon har ett återkommande och dagligt behov av stöd. Om hon inte får stöd i tillräcklig omfattning är risken stor att det ger konsekvenser på såväl psykisk som fysisk hälsa. Av ingivet ADL-intyg framgår bland annat att NN klarar av- och påklädning men att hon inte kan se vilka kläder som används. Hon klarar i stora delar sin personliga hygien i hemmiljön.
Vid matsituationer utanför hemmet behöver hon hjälp för att skapa sig en helhetsbild. Hon är i behov av ledsagare vid förflyttning i okända miljöer såväl inomhus som utomhus. Hennes möjligheter att kommunicera fungerar bäst genom att personer i sin kommunikation med henne använder taktilt teckenspråk, socialhaptiska signaler och att de har en lugn och tydlig röst i en så lugn miljö som möjligt. Utanför hemmet har hon, även med hjälpmedel, svårigheter att kommunicera med andra personer.
Utredningen i målet ger enligt kammarrätten stöd för att NNs funktionshinder medför att hon har stora svårigheter att kommunicera med andra och att tillgodogöra sig information samt att hon därmed riskerar att bli socialt isolerad från andra människor. Funktionshindren medför även att hon har stora svårigheter att förflytta sig på egen hand i okända miljöer både inom- och utomhus och att hon behöver stöd för att kunna genomföra vardagliga sysslor såsom matlagning och inköp.
Av utredningen framgår vidare att hennes olika funktionshinder gör att hon inte kan kompensera ett funktionshinder med styrka inom ett annat område. Tvärtom ger utredningen stöd för att hennes olika funktionshinder förstärker varandra. Kammarrätten bedömer mot denna bakgrund att NNs funktionshinder är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och att hon därmed har ett omfattande behov av stöd och service.
Den omständigheten att hon klarar sin personliga omvårdnad på egen hand i en tillrättalagd hemmiljö, att hon kan förflytta sig med hjälp av ledarhund som går intränade sträckor och att hon under vissa optimerade förutsättningar även kan kommunicera med andra genom hjälpmedel, medför inte någon annan bedömning, särskilt med beaktande av att NN under sådana förhållanden skulle vara hänvisad till att enbart röra sig i för henne kända och tillrättalagda miljöer.
Vid en sammantagen bedömning anser kammarrätten att NN uppfyller samtliga förutsättningar för att omfattas av personkretsen i 1 § 3 LSS. Överklagandet ska därför bifallas och målet visas åter till nämnden för prövning av om övriga förutsättningar för rätt till ledsagarservice enligt 9 § 3 LSS är uppfyllda.
—
Kammarrätten i Stockholm dom 2024-07-04 i mål nr 7840-23.