SOU 2015:17, Betänkande av FörMed-utredningen

Bestämmelser till skydd för den enskilde

Inledning

Av vårt direktiv framgår att vi ska överväga vilken reglering som behövs för att den försäkrade vid en försäkringsmedicinsk utred­ ning ska vara tillförsäkrad ett skydd för person och integritet som motsvarar det som finns för patienter vid hälso- och sjukvård.

Information till den försäkrade och samtycke

Förslag: Av lagen ska det framgå att Försäkringskassan ska in­ formera den försäkrade om vad en försäkringsmedicinsk utred­ ning innebär, vad den ska användas till och vilket underlag För­ säkringskassan kommer att bifoga beställningen.

En försäkringsmedicinsk utredning får endast utföras med den försäkrades samtycke. Samtycket ska lämnas till Försäk­ ringskassan och ska inkludera att behandling av känsliga person­ uppgifter om hälsa får ske samt att sådana uppgifter kan lämnas mellan Försäkringskassan och landsting eller privata aktör i samband med en försäkringsmedicinsk utredning. Försäkrings­ kassan ska informera den försäkrade om vad hans eller hennes samtycke kommer att omfatta och konsekvenserna av om den försäkrade utan giltig anledning vägrar att genomgå en försäkringsmedicinsk utredning.

Skälen för förslagen

Det har under vår utredning framkommit att de försäkrade ibland inte har förstått vad den försäkringsmedicinska utredningen inne­ bär och vad den ska användas till. Det är mycket viktigt att Försäk­ ringskassan upplyser den försäkrade om anledningen till att han eller hon ska genomgå en försäkringsmedicinsk utredning, hur den kommer att genomföras och vad den kommer att användas till samt konsekvenserna av om den försäkrade väljer att inte genomgå ut­ redningen.

Försäkringskassan måste upplysa den försäkrade om vilket underlag som kommer att skickas till utföraren av den försäkrings­ medicinska utredningen eftersom att det kan finnas underlag hos t.ex. behandlande läkare som inte kommit in till Försäkringskassan som den försäkrade vill att utföraren ska ha tillgång till.

Försäkringskassan kan begära att den försäkrade genomgår en försäkringsmedicinsk utredning. Men på grund av grundlagsskyd­ det kan Försäkringskassan inte kräva att den försäkrade genomgår utredningen. Det den försäkrade riskerar om han eller hon inte ge­ nomgår den försäkringsmedicinska utredningen är att ersättningen dras in.

Det ska framgå av lagtexten att den försäkrades samtycke krävs till den försäkringsmedicinska utredningen. Den försäkrades sam­ tycke ska omfatta att genomgå den försäkringsmedicinska utred­ ningen, att behandling av nödvändiga personuppgifter får ske, även avseende känsliga personuppgifter som rör hälsa. Samtycket ska även omfatta att nödvändiga personuppgifter får lämnas mellan Försäkringskassan och det landsting eller den privata aktör som ska utföra eller har utfört den försäkringsmedicinska utredningen utan hinder avseende tystnadsplikt och sekretess. Av bevistekniska skäl ska den försäkrade lämna sitt samtycke skriftligt. Om den försäk­ rade redan har genomgått den försäkringsmedicinska utredningen kan han eller hon inte hindra att de uppgifter som framkommit lämnas till Försäkringskassan då det finns en uppgiftsskyldighet för utföraren att lämna uppgifterna till Försäkringskassan,  Att den försäkrade återkallar sitt samtycke till automatiserad behandling av personuppgifter efter genomförd försäkringsmedi­cinsk utredning innebär att behandling av redan insamlade uppgif­ter får fortsätta, men att uppgifterna inte får uppdateras eller kompletteras men det hindrar inte ett utlämnande av uppgifterna till Försäkringskassan.

Vad det gäller vuxna försäkrade som tillfälligt eller varaktigt brister i sin beslutsförmåga ska informationen om samtycke lämnas till någon behörig legal ställföreträdare t.ex. en god man. Den be­ hörige ställföreträdaren kan därmed samtycka till den försäkrings­ medicinska utredningen. I de fall det inte finns en legal ställföre­ trädare är det mycket viktigt att Försäkringskassans handläggare gör sitt yttersta för att försöka få klarhet i om den försäkrade sam­ tycker till den försäkringsmedicinska utredningen eller inte. Vid utredning av den försäkrades inställning kan i förekommande fall någon närståendes uppfattning om den försäkrades inställning vara vägledande. Närstående har dock ingen legal rätt att besluta i den enskildes ställe.

Tolk

Förslag: Att det införs en bestämmelse om att när den som ska utföra den försäkringsmedicinska utredningen har att göra med en försäkrad som inte behärskar svenska eller som är allvarligt hörsel- eller talskadad, bör utföraren vid behov anlita tolk.

Skälen för förslaget

Vi anser att det i denna lag bör införas en bestämmelse om att tolk bör anlitas. Det är av stor vikt att den försäkrade förstår och kan göra sig förstådd under den försäkringsmedicinska utredningen då den försäkrades synpunkter och bedömning av sin egen förmåga har betydelse för utredningen. Det bör vara en auktoriserad tolk, när det finns tillgång till en sådan. Annars bör tolken, behärska såväl det främmande som det svenska språket i den omfattning som krävs för ärendet för att vara lämplig för uppdraget. En auktorise­ rad tolk ska avböja att utföra ett uppdrag om det finns särskilda omständigheter som kan rubba förtroendet för hans eller hennes opartiskhet eller självständighet. Vi vill även att när den försäkrade har t.ex. andra svårigheter med att förstå bör han eller hon ges möjlighet att ha med sig en stödperson vid den försäkringsmedicinska utredningen.

Personuppgiftslagen m.m.

Bedömning: Personuppgiftslagen är tillämplig.

Förslag: Att det införs ett tydligt personuppgiftsansvar i lagen och att det införs bestämmelser i lagen om att personuppgifter ska utformas och i övrigt behandlas så att de försäkrades integri­ tet respekteras samt att dokumenterade personuppgifter ska hanteras och behandlas så att obehöriga inte får tillgång till dem.

Skälen för bedömningen och förslagen.

Vi konstaterar att personuppgiftslagen är tillämplig när lands­ ting och upphandlade privata aktörer hanterar automatiserade per­ sonuppgifter i samband med de försäkringsmedicinska utredningar­ na. Behandlingen av personuppgifter om bl.a. hälsa får ske i och med att den försäkrade har lämnat sitt skriftliga samtycke till detta. Detta är viktigt att poängtera eftersom det pågår ett omfattande IT-projekt där det kommer att ske en ytterligare automatisering av förfarandet för att underlätta för en strukturerad överföring av medicinsk information via elektroniska underlag och därtill tillhörande ärendekommunikation. I projektet ingår att skapa ett elektroniskt medicinskt underlag som omfattar alla social­ försäkringsförmåner där det finns ett behov av medicinsk informa­ tion för att kunna bedöma rätten till ersättning.

I samband med de försäkringsmedicinska utredningarna före­ kommer det i dag personuppgifter i pappersform. För att stärka skyddet för personuppgifter som förekommer i manuell hantering föreslår vi att det införs regler som gäller oavsett om det är en manuell eller automatiserad behandling av personuppgifterna. Per­ sonuppgifterna som förekommer vid en försäkringsmedicinsk ut redning får inte utformas på ett sådant sätt att den försäkrade känner sig kränkt. Ovidkommande värdeomdömen om den försäk­rade av allmänt nedsättande eller kränkande karaktär får inte före­ komma. Det ska därför införas en bestämmelse om att person­uppgifter ska utformas och i övrigt behandlas så att de försäkrades integritet respekteras. Alla personuppgifter som förekommer vid en försäkringsmedicinskutredning ska hanteras och förvaras så att obehöriga personer, t.ex. andra försäkrade, anhöriga eller övrig personal, inte kan komma åt uppgifterna.

För de automatiserade personuppgifterna finns det regler om hur de ska vara utformade i 9 § personuppgiftslagen. Dessa extra bestämmelser om person­ uppgifter som införs kommer inte att omfattas av reglerna om rättelse i 28 § personuppgiftslagen och skadestånd i 48 § person­ uppgiftslagen i och med att personuppgiftslagen endast omfattar automatiserade personuppgifter. Vi ser inget behov av att göra be­stämmelserna i personuppgiftslagen tillämpliga på manuellt regi­strerade personuppgifter. Vad avser skydd för personuppgifter i pappersform så finns det även bestämmelser i 6 kap. patientsäker hetslagen om att den försäkrade ska visas omtanke och respekt och att utlåtanden ska utformas med noggrannhet och omsorg som ska beaktas av den personal som utför den försäkringsmedicinska ut­ redningen.

Den försäkrade ska visas omtanke och respekt m.m.

Förslag: I bestämmelsen om att objektivitet ska iakttas vid den försäkringsmedicinska utredningen införs även ett krav på att den även ska utföras med noggrannhet och omsorg. Den försäk­ rade ska visas omtanke och respekt vid utförandet av en försäk­ ringsmedicinsk utredning.

Skälen för förslaget

En försäkringsmedicinsk utredning ska utföras med noggrannhet och omsorg. Vi vill även förtydliga att den försäkrade ska visas om­ tanke och respekt vid utförandet av den försäkringsmedicinska utredningen. Detta krav framgår även av 6 kap. 1 § patientsäker­ hetslagen som gäller för hälso- och sjukvård och enligt avsnitt 10.8 är den även tillämplig vid en försäkringsmedicinsk utredning.

Sekretess och tystnadsplikt

Bedömning: Utförande av försäkringsmedicinska utredningar är jämställa med annan medicinsk verksamhet i 25 kap. 1 § of­ fentlighets- och sekretesslagen. Sekretess gäller därmed inom verksamhet som gör försäkringsmedicinska utredningar för upp­ gift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhåll­ anden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.

När försäkringsmedicinska utredningar utförs av privata ak­ törer gäller inte offentlighets- och sekretesslagen. Personalen som utför den försäkringsmedicinska utredningen omfattas där­ emot av 6 kap. 12 § patientsäkerhetslagen och de får inte obe­ hörigen röja vad de fått veta om den försäkrades hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden. Vid tolkning av vad som är ett obehörigt röjande ska man söka ledning i offentlighets- och sekretesslagens regler. Det finns inget hinder för att den försäkrades uppgifter överlämnas mellan Försäkringskassan och landsting eller privat utförare med den försäkrades samtycke.

Skälen för bedömningen

I en försäkringsmedicinsk utredning förekommer uppgifter om den försäkrades hälsa och personliga förhållanden. Försäkringskassan och den som utför utredningen måste kunna hantera uppgifterna på ett tillfredsställande sät t. Det finns därför ett behov av en tydlig rättslig reglering som skyddar den enskildes integritet.

I 25 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen regleras sekretes­ sen för den enskildes uppgifter om t.ex. hälsotillstånd inom hälso­ och sjukvården och annan medicinsk verksamhet. Annan medi­ cinsk verksamhet avser t.ex. rättspsykiatriska undersökningar. Vi bedömer att även verksamhet som omfattar försäkringsmedicinska utredningar omfattas av begreppet annan medicinsk verksamhet och att ett sekretesskydd för den försäkrades uppgifter finns när ett landsting utför försäkringsmedicinska utredningar.

Som vi tidigare har konstaterat finns det även tystnadsplikt för den försäkrades uppgifter när det är en privat vårdgivare som utför utredningarna i och med att 6 kap. 12 § patientsäkerhetslagen ska vara tillämplig. Hälso- och sjukvårdspersonal hos en privat aktör får inte obehörigen röja vad de fått veta om den försäkrades hälso­ tillstånd eller andra personliga förhållanden. För att den försäk­ rades personuppgifter ska få samma skydd hos en privat aktör som hos landstinget anser vi att personalen hos en privat aktör ska söka ledning i offentlighets- och sekretesslagens regler vid tolkning av vad som är ett obehörigt röjande.

De sekretessbrytande bestämmelserna som finns i offentlighets­ och sekretesslagen är inte tillräckliga för att ett utbyte av person­ uppgifter ska kunna ske mellan de olika aktörerna, då de privata aktörerna inte omfattas av offentlighets- och sekretesslagen. Det är även olämpligt att använda bestämmelsen i 10 kap. 2 § offentlig­ hets- och sekretsslagen eftersom denna ska tillämpas restriktivt. Med den försäkrades samtycke enligt avsnitt 10.2 finns det inget hinder att lämna ut uppgifter mellan Försäkringskassan och lands­ ting eller privat aktör.

Patientskadelagen är tillämplig

Bedömning: Utförandet av försäkringsmedicinska utredningar är att jämställa med annan liknande medicinsk verksamhet och patientskadelagen är därmed tillämplig.

Skälen för bedömningen

Risken att den försäkrade som genomgår en försäkringsmedicinsk utredning skulle skadas vid utredningen är mycket liten men den kan inte uteslutas. Det krävs därför ett skydd för den försäkrade. Patientskadelagen innehåller bestämmelser om rätten till patient­ skadeersättning och om vårdgivares skyldighet att ha en försäkring som täcker sådan ersättning. En förutsättning för att ersättning ska lämnas är att en person har skadats i sin egenskap av patient. Som patient räknas alla som etablerat en kontakt med hälso- och sjuk­ vårdspersonalen om sitt eget hälsotillstånd oavsett om kontakten etableras efter den enskildes eget initiativ eller om det sker på annat sätt. När någon ges vård eller behandling eller genomgår en under­ sökning ska han eller hon, oavsett anledningen till åtgärden, be­ traktas som patient av hälso- och s jukvården.

Som det tidigare har redogjorts för så omfattar utförandet av en försäkringsmedicinsk utredning läkarundersökning m.m. och den försäkrade kan därmed anses vara en patient, i patientskadelagens mening, oavsett om kontakten med utredande hälso- och sjukvårdspersonal etablerats genom Försäkringskassan. Vi anser att utförandet av försäkrings­ medicinska utredningar i likhet med rättspsykiatriska undersök­ ningar är att definiera som annan medicinsk verksamhet i 5 § patient­ skadelagen och patientskadelagen är därmed tillämplig.

Patientsäkerhetslagen ska vara tillämplig vid utförandet av en försäkringsmedicinsk utredning

Förslag: Patientsäkerhetslagen ska gälla när de försäkringsmedi­ cinska utredningarna utförs.

Skälen för förslaget

Vi har tidigare konstaterat att patientsäkerhetslagen för närvarande inte är tillämplig vid utförandet av de försäkringsmedicinska utred­nmgarna.

Det har under vår utredning framkommit att försäkrade har haft klagomål på genomförandet av försäkringsmedicinska utredningar. Det är oklart hur dessa klagomål har hanterats eftersom det funnits en osäkerhet om vilka bestämmelser som gäller.

Frågan om den försäkrades säkerhet vid en försäkringsmedi­ cinsk utredning har även lyfts fram av bl.a. Personskadeförbundet RTP under vår utredning. LO-TCO Rättsskydd har betonat vikten av att den försäkrade kan framföra klagomål vad avser den försäk­ringsmedicinska utredningens kvalitet.

Vid en försäkringsmedicinsk utredning är det fråga om personer som lider av en eller flera sjukdomar som ska genomgå olika under­ sökningar, se avsnitt 3.5. Utredningarna omfattar även kroppsliga undersökningar och vid teambaserad medicinsk utredning och ut­ ökad arbetsförmågeutredning är det ett antal fysiska tester som den försäkrade ska genomgå. Mot bakgrund av detta anser vi att den försäkrade bör ha ett skydd som motsvarar det skydd som en patient har som uppsöker hälso- och sjukvården. Skälen till att vi vill att patientsäkerhetslagen ska vara tillämplig vid försäkrings­medicinska utredningar är bl.a. att

• det är viktigt att de tester som den försäkrade ska genomgå vid den försäkringsmedicinska utredningen är utformade i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet
• det måste finnas en möjlighet för de försäkrade att framföra klagomål på genomförandet av den försäkringsmedicinska ut­ redningen
• de försäkrade och Försäkringskassan måste kunna ställa krav på att utlåtandet som skrivs efter utredningen ska vara utformat med noggrannhet och omsorg
• det är viktigt att verksamheter som omfattar försäkrings­ medicinska utredningar vidtar de åtgärder som behövs för att förebygga att försäkrade drabbas av t.ex. lidande, kroppslig eller psykisk skada
• utföraren av försäkringsmedicinska utredningar ska utreda hän­ delser i verksamheten som har medfört eller hade kunnat med­ föra att försäkrade drabbas av t.ex. lidande, kroppslig eller psykisk skada
• det är önskvärt att Inspektionen för vård och omsorg utövar till­ syn över de verksamheter som inbegriper utförande av försäk­ ringsmedicinska utredningar utifrån bl.a. de krav som framgår av 3 kap. patientsäkerhetslagen
• det måste råda sekretess till skydd för den försäkrades uppgifter även när det är en privat aktör som utför den försäkringsmedi­ cinska utredningen.

För att skyddet för patientsäkerheten sa bli fullgott krävs att hela patientsäkerhetslagen görs tillämplig. Vi anser inte att skyddet kan tillgodoses för den försäkrade genom att t.ex. anse att utförandet av försäkringsmedicinska utredningar är en jämförlig verksamhet med hälso- och sjukvård enligt 1 kap. 1 § patientsäkerhetslagen. För ett fullgott skydd krävs att de försäkringsmedicinska utred­ ningarna likställs med hälso- och sjukvård i patientsäkerhetslagens menmg.

Vad avser tillämpningen av 1 kap. 5 § patientsäkerhetslagen, de­ finitionen av vårdskada, måste man ta hänsyn till vad en försäk­ ringsmedicinsk utredning omfattar. Den hälso- och sjukvårdperso­ nal som utför utredningen får underlag från Försäkringskassan. När den försäkringsmedicinska utredningen genomförs är det i huvudsak de diagnoser som medför aktivitetsbegränsningar som ska redovisas. Om bedömande läkare uppfattar ett påtagligt behov av annan vård än den som tidigare har givits eller fortsatt vård ska den försäkrade upplysas om detta och det ska skrivas i läkarutlåtan­ det eller bedömningen till Försäkringskassan. Den behandlande läkaren, om sådan finns, kan kontaktas efter samtycke från den för­ säkrade. Detta är de adekvata åtgärder som hälso- och sjukvårds­ personal kan vidta vid utförandet av en försäkringsmedicinsk utredning . Det är däremot inte möjligt för hälso- och sjukvårds­ personalen att skriva ut läkemedel, påbörja någon typ av behand­ ling av den försäkrade eller remittera.

Inspektionen för vård och omsorg får ansvar för klagomåls­ hantering och tillsyn över verksamheten med de försäkrings­ medicinska utredningarna eftersom att patientsäkerhetslagen blir tillämplig . Om Inspektionen för vård och omsorg inte behöver utreda en försäkrads klagomål enligt 7 kap. 12 § patientsäkerhets­ lagen så är ärendet avslutat och någon överlämning till patient­ nämnd enligt 7 kap. 13 § patientsäkerhetslagen behöver inte göras.

Patientnämndernas uppgift är att stödja och hjälpa patienter inom hälso- och sjukvården enligt hälso- och sjukvårdslagen och om­ fattar därmed inte försäkringsmedicinska utredningar. Vi vill även klargöra att enligt 7 kap. 12 § patientsäkerhetslagen får Inspek­ tionen för vård och omsorg avstå från att utreda ett klagomål om det är uppenbart att klagomålet är obefogat, eller klagomålet saknar direkt betydelse för patientsäkerheten. Rena bemötandefrågor kan inte anses ha direkt betydelse för patientsäkerheten. De ärenden som det är tydligt att Inspektionen för vård och omsorg ska pröva är dem där den försäkrade har drabbats av en vårdskada.

I den ärendetyp vi nu talar om kan det även finnas andra typer av klagomål som inte påverkar patientsäkerheten, t.ex. om den försäkrade anser att en bedömning av arbetsförmågan är felaktig. Bedömningen kan ha haft betydelse för om den enskilde ska få t.ex. sjukersättning, men patientsäkerheten (skydd mot vårdskador) be­ höver ändå inte ha påverkats. Detta är inget som Inspektionen för vård och omsorg kan pröva utan något den försäkrade får anföra vid ett överklagande av Försäkringskassans beslut om att inte be­ vilja t.ex. sjukersättning. Både de landsting som gör de försäkrings­ medicinska utredningarna i egen regi och de privata aktörer som de har upphandlat bedriver annan verksamhet som inbegriper hälso­ och sjukvård vilket medför att Inspektionen för vård och omsorg redan utövar tillsyn över andra delar av deras verksamhet. Det är även ur denna synvinkel önskvärt att Inspektionen för vård och omsorgs tillsyn även omfattar försäkringsmedicinska utredningar.

Patientlagen är inte tillämplig

Bedömning: Att patientlagen inte är tillämplig när de försäk­ ringsmedicinska utredningarna genomförs.

Skälen för bedömningen

I patientlagen definieras hälso- och sjukvård på sammas sätt som i hälso- och sjukvårdslagen. Vi har i avsnitt 8.4 redogjort för vårt ställningstagande att försäkringsmedicinska utredningar inte är hälso- och sjukvård. Patientlagen syftar till att stärka patientens ställning inom hälso- och sjukvården. Patienten ska ha rätt till fast vårdkontakt och få information om olika behandlingar m.m. Vi anser att patientlagen innehåller många bestämmelser som inte kan tillämpas i en verksamhet med försäkringsmedicinska utredningar. Mot bakgrund av detta avstår vi ifrån att föreslå att lagen skulle gälla inom verksamhet med försäkringsmedicinska utredningar.

Regler om att föra en journal

Förslag: Vid en försäkringsmedicinsk utredning ska det föras en journal i enlighet med bestämmelserna i 3 kap. patientdatalagen (2008:355).

Skälen för förslaget

Det har under vår utredning kommit fram att många av landstingen och de upphandlade privata utförarna för journal vid de försäk­ ringsmedicinska utredningarna. Skälen till detta är att vissa av ut­ förarna även har t.ex. rehabiliteringsverksamhet, som är kopplad till hälso- och sjukvård, och hanterar de försäkrade som kommer för att genomgå en utredning på samma sätt eftersom de använder patientdatalagens bestämmelser när det gäller t.ex. journalföring. Det framgår även av Försäkringskassans instruktioner om t.ex. arbetsförmågeutredning att den som gör utredningen ska göra an­ teckningar i journal. Andra utförare har bara skrivit ner sina slut­ satser på blanketten till Försäkringskassan utan att journalföra eftersom de inte anser att utförandet av den försäkringsmedicinska utredningen är hälso- och sjukvård och att patientdatalagen därmed inte är tillämplig.

Vi anser att en utredningsjournal ska föras vid en försäkrings­medicinsk utredning på motsvarande sätt som man gör i en patient­ journal när det är vård och behandling av en patient. Det kan vid den försäkringsmedicinska utredningen komma fram ny informa­ tion om den försäkrades hälsotillstånd, t.ex. en annan diagnos och den utredande läkaren kan framföra förslag om behandlingar som kan vara bra för den försäkrade. Detta är uppgifter som bör an­ tecknas i en journal liksom vilka undersökningsmetoder som har använts. Uppgifter som är av rent försäkringsmedicinsk karaktär ska däremot inte antecknas i journalen.

Det är viktigt att den försäkrade vid behov kan få ut informa­ tion om vad som framkom vid den försäkringsmedicinska utred­ ningen och uppgifterna behövs även för att Inspektionen för vård och omsorg ska kunna utöva sin tillsyn. Vi har kommit fram till att reglerna i 3 kap. patientdatalagen ska tillämpas vid journalföringen.

Uppgiftsskyldighet

Förslag: Av lagen ska framgå att utförararen av en försäkrings­ medicinsk utredning, på begäran av Försäkringskassan, ska lämna uppgifter om en försäkrad när det gäller sådana uppgifter som framkommit under den försäkringsmedicinska utredningen.

Skälen för förslaget

Vi anser inte att det är rimligt att den försäkrade efter det att han eller hon har genomgått den försäkringsmedicinska utredningen ska kunna förhindra Försäkringskassan att ta del av utredningen genom att i detta läge återkalla sitt medgivande . När det är ett landsting som har utfört utredningen i egen regi finns det en rätt för Försäkringskassan att ta del av uppgifterna enligt 110 kap. 31 § socialförsäkringsbalken. Det finns inte någon motsvarande skyldig­ het för en privat aktör. När det gäller privata aktörer finns det ingen motsvarande uppgiftsskyldighet enligt lag. Det är inte rimligt att det ska finnas en skillnad beroende på vem som har utfört den försäkringsmedicinska utredningen och av denna anledning föreslår vi att det införs en uppgiftskyldighet för utföraren i lagen . Genom att bestämmelsen införs får även hälso- och sjukvårdspersonal hos privata aktörer lämna ut uppgifter till Försäkringskassan enligt 6 kap. 12 § patientsäkerhetslagen trots tystnadsplikten

Ersättning för resor och logi

Förslag: Att det införs en bestämmelse om att Försäkrings­ kassan ska ersätta den försäkrade för skäliga kostnader för resor, kost och logi som uppkommer i samband med en försäkrings­ medicinsk utredning enligt denna lag.

Skälen för förslaget

Enligt de rutiner som gäller för närvarande ersätter Försäkrings­ kassan kostnader för den försäkrades resor, kost och logi i samband med en försäkringsmedicinsk utredning. För att det ska vara möj­ ligt måste Försäkringskassan boka resa och logi eller kunna ersätta den försäkrade direkt.

Vi anser att det ska införas en lagregel om Försäkringskassans ersättningsskyldighet. Vi anser att det i första hand är Försäkrings­ kassan som ska boka resor och logi. Om den försäkrade i undan­ tagsfall har bokat resa eller logi ska Försäkringskassan ersätta den försäkrade för skäliga kostnader. Med skäliga kostnader avser vi:

Kostnader för logi som den försäkrade kan styrka och om kost­ naderna är godtagbara med hänsyn till prisläget på orten. Kostnader för resa med ett allmänt kommunikationsmedel för det billigaste färdsättet. Kostnaden för resa med flyg även om billigare färdsätt finns, om det med hänsyn till tidsvinsten eller andra särskilda skäl är moti­ verat att göra resan med flyg. Vid bedömningen av om kostna­ den för resa med flyg är skälig, ska beaktas om resmålet hade kunnat nås genom en billigare flygresa samma dag. Kostnaden för resa med egen bil om det med hänsyn till tidsvins­ ten eller andra särskilda skäl är motiverat att göra resan med bil.

Skälig kostnad för kost kan avgöras med ledning av nivåerna för skattefria traktamenten.