Kammarrätten bifaller journalförstöring då de uppenbarligen inte behövs för AAs vård

Kammrrätten beaktar särskilt att chefsläkaren tillstyrkt en delvis förstöring och med hänsyn till den förhållandevis långa tid som förflutit sedan AA besökte kliniken senast. Kammarrätten bifaller ansökan om förstörande av patientjournal eftersom de uppenbarligen inte behövs för AAs vård.

Innehåll

Förvaltningsrätten i Karlstad

Domslut

Förvaltningsrätten prövar inte yrkandet om fullständig radering av journalen och avslår överklagandet i övrigt.[1]

Bakgrund och yrkanden

AA har ansökt om att delar av AA:s journal ska förstöras.

Socialstyrelsen har i det nu överklagade beslutet avslagit AA:s ansökan om journalförstöring med motiveringen att de uppgifter AA vill ha förstörda behövs från allmän synpunkt då anteckningarna kommer att ligga till grund för en eventuell skadeståndsprocess.

Sedan AA överklagat Socialstyrelsens beslut har Socialstyrelsen i omprövningsbeslut ändrat det tidigare beslutet och beviljat förstöring av ett antal i beslutet angivna uppgifter. I övrigt har Socialstyrelsen vidhållit avslagsbeslutet med motiveringen att det inte är uppenbart att övriga delar av patientjournalen inte behövs för AA:s framtida vård.

Av AA:s överklagande, där AA i första hand yrkar fullständig radering av journalen, framgår i huvudsak följande. Journalanteckningarna är nu många år gamla och inte aktuella. Socialstyrelsen hänvisar till två verksamhetschefer vid vårdinrättningen. Deras yttranden från 2007 respektive 2010 har emellertid idag några år på nacken. Man kan undra om t.ex. skulle ha varit av samma uppfattning idag. Verksamhetschefen  skriver i sitt yttrande att journaltexten ska bibehållas för att få en helhetshistoria över patienten.

AA:s uppfattning är att journalen inte fyller den funktionen så som den ser ut i dag med alla brister och påtagliga sakfel. Journalen innehåller t. ex. ingen sammanfattande smärtbeskrivning (trots mångårig smärtproblematik), diagnostiska och differentialdiagnostiska resonemang saknas i hög utsträckning och det finns ingen sammanfattning av vad som har gjorts i utredningsväg eller av vad man har kommit fram till (detta har också påpekats vid utredning gjord av Socialstyrelsen).

Därtill saknas ett tiotal journalanteckningar från läkarbesök på kvinnokliniken. Mycket av den information som borde ha funnits och som skulle ha varit värdefull att bevara saknas således i den föreliggande journalen. Med de raderingar AA ansökt om skulle det bli tydligare hur smärttillståndet har varit till sin karaktär, vad som har gjorts och vad man har kommit fram till.

Verksamhetschefen skriver vidare att det är viktigt att ha en historia som beskriver patientens smärttillstånd och försök till åtgärder och rehabiliteringar om AA skulle söka på nytt för likartade besvär. Om journalförstöring beviljas i enlighet med AA:s ursprungliga ansökan kommer de uppgifter som är av betydelse att finnas kvar i journalen. Sannolikheten att AA blir patient på kvinnokliniken igen för likartade besvär är därtill obefintlig.

Smärttillståndet är över sedan många år tillbaka (inga undersökningar/utredningar har gjorts på mer än 10 år). När det gäller verksamhetschefen så har hen i sitt yttrande kort och gott skrivit att journalen behövs för patientens framtida vård utan närmare motivering. Det går alltså inte att veta vilka av de uppgifter AA velat få raderade som verksamhetschef anser att vården inte klarar sig utan.

Socialstyrelsen bestrider bifall till överklagandet och anför i huvudsak följande. Socialstyrelsen vill påminna om vad som tidigare har angetts i omprövningsbeslutet. Beslutet innebär att många av de uppgifter som AA önskat få förstörda ska raderas då samtliga kriterier för journalförstöring är uppfyllda. Viktigt att poängtera är att de två verksamhetscheferna för kvinnokliniken som har yttrat sig under ärendets gång har motsatt sig all förstöring av uppgifter.

Socialstyrelsen har alltså frångått dessa två verksamhetschefers bedömning till viss del. Avseende övriga uppgifter har Socialstyrelsen angett att det inte är uppenbart att dessa inte behövs för sökandens framtida vård. Det är viktigt att komma ihåg att förstöring av journaluppgifter endast ska ske undantagsvis, vilket understryks av rekvisitet uppenbarligen inte behövs för patientens vård.

Bedömningen av om rekvisitet är uppfyllt görs av Socialstyrelsen efter en sammanvägd bedömning av den information som finns från såväl sökanden som vårdgivaren. Det som sökanden ser som uppenbart onödigt att spara för eventuell framtida vård är inte en omständighet som ensam kan läggas till grund för Socialstyrelsens bedömning.

Hänsyn måste bland annat tas till vad journaluppgifterna utvisar, vad det skulle betyda om de inte fanns när sökanden återkommer till aktuell vårdinrättning och vilket underlag som vårdpersonalen har att tillgå vid eventuell framtida vård. Socialstyrelsen har gjort en noggrann genomgång av journalen och kommit fram till att de uppgifter som kan förstöras är de som angetts i beslutet. Att förstöra de övriga uppgifterna som AA önskar skulle enligt Socialstyrelsens bedömning innebära att journalen ger en bild som inte stämmer med den vård som AA har fått.

Domskäl

Tillämpliga bestämmelser

Enligt 8 kap. 4 § patientdatalagen får Socialstyrelsen på ansökan av patienten eller någon annan som omnämns i en patientjournal besluta att journalen helt eller delvis ska förstöras. Förutsättningarna för detta är att 1. godtagbara skäl anförs för ansökan, 2. patientjournalen eller den del av den som ansökan avser uppenbarligen inte behövs för patientens vård och 3. det från allmän synpunkt uppenbarligen inte finns skäl att bevara journalen.

Förvaltningsrättens bedömning

Förvaltningsrätten kan endast pröva vad som omfattas av det överklagade beslutet. Socialnämnden har prövat AA:s ansökan om delvis journalförstöring. AA:s yrkande om fullständig radering av journalen kan därför inte prövas i det nu aktuella målet.

När det gäller den delvisa journalförstöring som AA ansökt om och som har prövats i det överklagade beslutet gör förvaltningsrätten följande bedömning. Som framgår av Socialstyrelsens omprövningsbeslut och yttrande har Socialstyrelsen delvis gått emot de båda verksamhetschefernas bedömning att inga uppgifter bör raderas.

Socialstyrelsen får i den prövningen förutsättas ha beaktat den tidsaspekt med gamla uppgifter som AA åberopat. Därutöver finner förvaltningsrätten, även med beaktande av vad AA anfört, att det inte framkommit skäl att ändra Socialstyrelsens bedömning som har sin grund i lagstiftningens krav på att journalanteckningarna uppenbarligen inte ska behövas för AA:s vård. Överklagandet ska därmed avslås.

Kammarrätten i Göteborg

Yrkanden m.m.

AA yrkar att AA:s begäran om delvis förstöring av journaluppgifter ska bifallas och anför bland annat följande. Journalanteckningarna är mer än tio år gamla. AA har sedan åtta till tio år ingen kontakt med den aktuella kliniken. Smärttillståndet som var orsaken till kontakten med kliniken är över sedan ca åtta år. Smärtan började klinga av år 2001 och försvann sedan spontant inom några år. Det finns ingen anledning att tro att den ska komma tillbaka.

Läkarna kom aldrig fram till något i de undersökningar som gjordes. Det finns alltså inga viktiga undersökningsresultat i journalen som kan behöva sparas inför framtiden. Journalen innehåller bland annat lögner, felaktiga uppgifter och kränkningar. Därutöver framställs AA på ett sätt som inte stämmer överens med verkligheten. Journalen är dessutom spärrad mot andra vårdgivare, och AA har inte för avsikt att söka den aktuella kliniken igen. Till stöd för överklagandet åberopar AA bland annat yttrande av chefsläkare.

Inspektionen för vård och omsorg anser att överklagandet ska avslås.

Skälen för kammarrättens avgörande

AA har anfört godtagbara skäl för AA:s ansökan om delvis förstöring av journalen. Något stöd för att det från allmän synpunkt finns skäl att bevara journalen har inte förts fram. Frågan i målet är därför om de delar av journalen som AA ansökt om ska förstöras uppenbarligen inte behövs för AA:s vård.

Chefsläkaren uppger i yttrande att med tanke på den tid som förflutit sedan de aktuella journalanteckningarna skrevs, är det enligt chefsläkarens bedömning nu tydligt att de inte behövs för AA:s vård; detta under förutsättning att endast anteckningar fram till och med 2004 avses.

Med särskilt beaktande av att chefsläkaren tillstyrkt en delvis förstöring, och med hänsyn till den förhållandevis långa tid som förflutit sedan AA besökte kliniken senast, anser kammarrätten att den del av journalen som avser tiden till och med år 2004 uppenbarligen inte behövs för AA:s vård.

Den del av journalen som avser tiden efter år 2004 avser visserligen i huvudsak klinikens kontakter med bland annat Försäkringskassan och innehåller i dessa delar ytterst få beskrivningar om eventuell vård och behandling av AA. Varken av yttrande eller av övrig utredning finns emellertid något stöd för att journalanteckningarna i dessa delar uppenbarligen inte behövs för AA:s vård.

Mot bakgrund av det ovanstående ska AA:s journal såvitt avser journalanteckningar till och med år 2004, förstöras i enlighet med AA:s ansökan. AA:s överklagande ska avslås i övrigt.


[1] Kammarrätten i Göteborg dom den 2014-05-27 i mål nr 3587-13.